I studien undersöks hur pedagoger säger sig bemöta barn som mist en familjemedlem genom dödsfall och om det finns en handlingsplan som kan vara till hjälp. Det kommer även utifrån Cullbergs kristeori redovisas de olika faserna som barnen går igenom vid en kris, samt de olika reaktionerna som kan uppkomma. Den metod som används är kvalitativa intervjuer med tre aktiva pedagoger och en förskolechef, som även arbetat som pedagog tidigare under många år. Intervjuerna genomfördes på fyra olika förskolor i två olika kommuner. Resultatet visar att de pedagogerna med erfarenhet känner sig mer förberedda och ser betydelsen i en handlingsplan som stöd och hjälp. Alla pedagogerna poängterar betydelsen av att det i förskolan ska vara som vanligt eftersom det inte är det för övrigt i barnets liv. De nämner att alla barn är olika och sörjer på olika sätt, vilket tyder på att som pedagog behöva ha tillgång till olika metoder för att kunna stötta varje barn i deras sorgearbete.

SAMMANFATTNING Titel: Krishanteringsplanen – ett verktyg eller en dammsamlare? En studie av en F-9 skola i Mellansverige. År 2010 Antal sidor: 25 Syftet med denna underökning är att belysa hur arbetet med skolans kris- och katastrofhanteringsplan bedrivs på medelstor F-9 skola i Mellansverige. - Hur resonerar skolpersonal om det regelverk som styr krishanteringsplanen, samt hur denna arbetats fram och hur arbetet med planen bedrivs idag, hur kunskap om krishantering sprids till personal, samt hur personal tycker att krishanteringen på skolan fungerar. Undersökningen är kvalitativ och genomförd med semistrukturerade personliga intervjuer kompletterade med litteraturstudier. Den undersökta skolans krishanteringsplan utarbetades för ca åtta år sedan. Få av skolans nuvarande krisgrupp var med i upprättandet av planen. Tanken är att den ska revideras årligen. Dock visade det sig vid undersökningen att det var två år sedan sist. Skolan har varit förskonad från större tillbud vilket kan vara en av orsakerna till att frågan inte aktualiserats. Det kan även bero på vissa oklarheter kring ansvar för uppdatering, revidering osv. Ingen av de intervjuade lärarna har fått någon utbildning i kris- och katastrofhantering, varken under lärarutbildningen eller senare. Under intervjuerna framkom önskemål från samtlig personal att lyfta denna fråga mer och att få utbildning och övning för att bättre kunna bemöta elever i kris. Några av lärarna har erfarenhet av krishantering då en elev på skolan dog. Trots att de då saknade utbildning upplevde de ändå att de kunde klara av situationen, mycket tack vare stöd från kyrkan. De regelverk som styr skolans arbete med krishanteringsplanen är huvudsakligen Arbetsmiljölagen och de föreskrifter som hör till denna. Tillkomsten av handlingsplaner för kris- och katastrofhantering i skolan är i första hand inte reglerade i lagtext utan har tillkommit utifrån den kunskap som byggts upp efter de större kriser och katastrofer som skett inom de senaste tjugo åren. Skolan bär ett särskilt ansvar vid kriser och katastrofer genom att man möter så många elever och har ett ansvar för deras kunskapsinhämtning. Genom en väl fungerande krisorganisation kan skolan förbereda sig och på så sätt vara "efterklok på förhand".

Mitt syfte med denna studie är att undersöka gymnasieskolans förhållningssätt till hedersrelaterat våld. Mina frågeställningar baserar sig på om och vilken policy gymnasieskolor i Uppsala har för att förebygga och hantera hedersrelaterat våld. Anledningen till att jag koncentrerat min studie till gymnasieskolan beror på att förbuden och trycket på dessa ungdomar, speciellt på flickor, ökar och hårdnar då de når gymnasialålder.   Min intervjustudie har baserats på intervjuer av rektorer och annan personal i gymnasieskolorna som var insatta i detta område. De centrala frågorna jag söker svar på är: 1)      Vad har de olika skolorna för policy för att förebygga hedersrelaterat våld? 2)      Vad säger skolornas handlingsplan om hedersrelaterat våld? I dagens Sverige är hedersvåldet en verklighet och behovet att arbeta mot detta problem är av stor vikt. För att kunna hantera, motarbeta, förebygga och eventuellt kunna lösa ett rådande problem måste man först erkänna dess existens. Ett erkännande vore att ta med själva ordet i handlingsplanen och det samma gäller när man vill hantera och kunna lösa problemet. Man måste helt enkelt komma över rädslan för ”vi och dom” problematiken. Många ungdomar vill inte anmäla sina familjer dels på grund av de risker de skulle utsätta sig för och dels för att de vill lösa problemet diskret för att de inte vill skada sina familjer. Det ungdomarna behöver är att kunna finna hjälp och se att skolan som är deras frihets zon och trygghet bistår dem med det. Vidare måste föräldrarna se att skolan tar ställning gällande hedersvåld och har en plan som de använder sig av för att agerar mot det. Min studie visar att de flesta skolorna är väl medveta och insatta i problemet. De gör sitt yttersta för att hjälpa eleverna genom att de sätter deras och dess säkerhet i främsta rummet. Många av skolorna i Uppsala har någon form av handlingsplan men de flesta har det i form av en dold sådan och ytterst få skriver ut ordet i sina handlingsplaner.

Undersökningar visar att den ogiltiga ströfrånvaron ökar och att frånvarande elever sällan får den hjälp de behöver i tid för att komma tillbaka till skolan. Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera tjugo kommuners och skolors handlingsplaner om skolfrånvaro. Detta har gjorts via en textanalys. Uppsatsen har haft en kvalitativ forskningsansats med några kvantitativa inslag. Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsmodell har använts som teoretisk utgångspunkt. Skolfrånvaro verkar många gånger påverka och påverkas av de olika system som eleven befinner sig i och omges av. Studien visade att skolfrånvaro är ett brett begrepp som innefattar flera olika typer av frånvaro, till exempel långvarig ogiltig frånvaro och skolvägran. Orsakerna till skolfrånvaro kunde, enligt handlingsplanerna, relateras till barnet som person och/eller till skol- och hemmiljöer. Det förebyggande arbetet såg olika ut i handlingsplanerna. Några exempel var fungerande frånvarorutiner, att skolan erbjöd en stimulerande undervisning samt arbetade för goda relationer mellan lärare och elever. I endast ett fåtal av handlingsplanerna nämndes elevhälsans del i det förebyggande arbetet och i tre handlingsplaner saknades helt beskrivningar av ett förebyggande arbete. Arbetet med att lösa skolfrånvaro beskrevs mer lika och innehöll som regel följande steg: information till hemmet; kartläggning, åtgärdsplanering och implementering av stödinsatser; fördjupad kartläggning, ny åtgärdsplanering och implementering av ytterligare stödinsatser; samt hjälp och stöd av samhället. En majoritet av handlingsplanerna saknade beredskap för hur lärare skall agera eller förhålla sig när en elev kommer tillbaka till skolan. Några implikationer till kommuner och skolor är att se över den interna logiken i handlingsplanerna, att använda elevhälsan mer i det förebyggande arbetet, att definiera centrala begrepp och att skriva in i planerna hur man skall agera när elever kommer tillbaka till skolan efter en lång tids frånvaro

No description available.

<p>I vår uppsats efterfrågar vi en ökad förståelse för hur individer upplever arbetsplatsens förebyggande insatser och åtgärder mot mobbning. Utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv har vi genom kvalitativ metod intervjuat sex respondenter från en offentlig organisation om förebyggande arbete och åtgärder mot mobbning. Med en dokumentanalys av arbetsplatsens handlingsplan har vi analyserat de riktlinjer som finns som förebyggande arbete och åtgärder mot mobbning. Vi vill se om respondenternas subjektiva uppfattningar om vad som bör ske för att förebygga och åtgärda mobbning stämmer överens med organisationens handlingsplan mot kränkande särbehandling och trakasserier. Utifrån dokumentanalysen fann vi att handlingsplanen till stor del satte upp mål utan att mer ingående beskriva vägen dit samt att både chefer och medarbetare bär ansvar för att förebygga och åtgärda mobbning på arbetsplatsen. Respondenterna angav istället mer konkreta tillvägagångssätt för att nå en mobbningsfri arbetsplats. Resultatet från våra intervjuer visar också att respondenterna ger en stor del av ansvaret till chefen vad avser det förebyggande arbetet och åtgärder mot mobbning. Förutom ansvarsfördelningen i arbetet mot mobbning stämmer handlingsplanen och respondenternas uppslag överens i den mån handlingsplanen anger mål och respondenterna vad som skulle kunna vara vägen dit.</p>

I vår uppsats efterfrågar vi en ökad förståelse för hur individer upplever arbetsplatsens förebyggande insatser och åtgärder mot mobbning. Utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv har vi genom kvalitativ metod intervjuat sex respondenter från en offentlig organisation om förebyggande arbete och åtgärder mot mobbning. Med en dokumentanalys av arbetsplatsens handlingsplan har vi analyserat de riktlinjer som finns som förebyggande arbete och åtgärder mot mobbning. Vi vill se om respondenternas subjektiva uppfattningar om vad som bör ske för att förebygga och åtgärda mobbning stämmer överens med organisationens handlingsplan mot kränkande särbehandling och trakasserier. Utifrån dokumentanalysen fann vi att handlingsplanen till stor del satte upp mål utan att mer ingående beskriva vägen dit samt att både chefer och medarbetare bär ansvar för att förebygga och åtgärda mobbning på arbetsplatsen. Respondenterna angav istället mer konkreta tillvägagångssätt för att nå en mobbningsfri arbetsplats. Resultatet från våra intervjuer visar också att respondenterna ger en stor del av ansvaret till chefen vad avser det förebyggande arbetet och åtgärder mot mobbning. Förutom ansvarsfördelningen i arbetet mot mobbning stämmer handlingsplanen och respondenternas uppslag överens i den mån handlingsplanen anger mål och respondenterna vad som skulle kunna vara vägen dit.

Handlingsplan ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas på alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen är ett dokument där mål och strategier som företagen ska följa upp gås igenom.

Det atlantiska laxbeståndet i Östersjön är idag hotat, vilket är ett resultat av antropogen påverkan, och det har i praktiken inte funnits någonförvaltningsplan för laxen i Östersjön på nästan 10 år. Ett förslag gällande en flerårig förvaltningsplan för Östersjölaxen lades fram av EUkommissionen2011, vilken syftade till att bidra till ett hållbart nyttjande av laxen, och att den genetiska integriteten och variationen bevaras.Huvudsyftet med denna studie är att undersöka utvalda remissvar som framtagits efter förslaget. Remissvaren är officiella utlåtanden från berördamyndigheter och icke-statliga organisationer, och som har framförts till regeringen. Innehållsanalysen kommer att användas i syfte att nå enfördjupning samt identifiera återkommande mönster och teman utifrån remissvaren och de två utförda intervjuerna. Analysen visar att mångaaktörer påvisar en generellt sett positiv inställning till förslaget, men meningsskiljaktigheter och kritik av föreslagna åtgärder och tillvägagångssättkaraktäriserar flera av remissvaren. Detta märks tydligt under förslagen gällande utfasning av utsättningar och smoltproduktionsmålen, där mångaåtgärds- och tillvägagångsförslag är mycket tidskrävande, och förändringar sker över längre tidsperioder. Det är därför av stor vikt attförändringsprocesser påbörjas långt innan man riskerar att nå en punkt där skadan blir oåterkallelig. / The population of the Atlantic salmon in the Baltic Sea is threatened by substantial anthropogenic activities, and in practice, an action plan hasbeen missing for almost a decade. A proposal for a multi annual action for the Baltic salmon stock was presented by the EU-commission 2011,this plan aimed to aid attempts of reaching a sustainable exploitation of the salmon stock, and to sustain the genetic integrity and diversity of thespecies. The main purpose of this thesis is to examine selected statements of opinion in regards of mentioned proposal, these statements areofficial recommendations carried out by concerned authorities and NGO’s, and have been delivered to the Swedish government. Content analysiswill be used on the statements of opinion and the two interviews. The analysis shows that various actors are generally positive towards theproposal of a multiannual action plan, but disagreements and critique of proposed approaches tend to be dominant in several statements. This isvery clear in terms of the phasing out of the salmon releases and the smolt production goals, which the proposal deals with. A large number ofproposed measures and associated processes are very time consuming, and thus, changes in matters like these happen over extended periods oftime. It is therefore of great importance that actions are put in motion long before the risks of reaching irreversible damages becomes evident.

Eriksson, Karin (2014). Kategoriseringar av barn i förskolan- att vara i behov avsärskilt stöd. Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola. / Eriksson, Karin (2014). Categorizing Young Children in Pre-school - to be in Need of Special Education. School development and Leadership. Learning and society, Malmö University