Grammatikundervisningen har enligt de flesta en given plats inom svenskundervisningen. Dess exakta roll inom ämnet i sig och som komplement till ämnets övriga delar råder det dock inte samma konsensus kring. Syftet med denna uppsats är att vidga förståelsen för hur svensklärare resonerar kring sin egen grammatikundervisning. På så vis ska uppsatsen bidra med kunskap om hur grammatikundervisningen ämnesdidaktiskt skulle kunna förbättras samt generera kunskap om i vilket utsträckning grammatikundervisningen överensstämmer med skolans läroplaner. I undersökningen intervjuas sex lärare där fem huvudsakliga frågor ställs. Resultatet visar att de deltagande lärarna i hög grad arbetar i linje med hur läroplanen anvisar att undervisningen ska gå till, och lärarna finner även liknande sätt att motivera sin undervisning på. De största förbättringsmöjligheterna inom grammatikundervisningen finns i att i större utsträckning låta grammatiken influera svenskämnets övriga delar.