Syftet med den här studien är att undersöka hur genus framställs i fyra av Astrid Lindgrens bilderböcker. Vidare är syftet att undersöka om flickor och pojkar framställs olika i böckerna, och vilka medel som används i text och bild för att förmedla detta. Genom närläsning analyseras bilderböckerna metodiskt utifrån förutbestämda analyskategorier i texten, i detta fall de egenskaper som pojkar respektive flickor tillskrivs i text och bild. De kategorier som särskilt studeras är karaktärernas psykiska och fysiska egenskaper och sociala relationer ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att majoriteten av de analyserade karaktärerna ser ut och beter sig på ett sätt som är förväntat av dem ur ett genusperspektiv. Det finns dock undantag där flickor utmanar det manliga idealet.

No description available.

Syftet med studien var att analysera bilderböcker av två författare, Elsa Beskow och Pija Lindebaum, från olika tidsperioder med bred spridning och stor produktion. Syftet var också att analysera hur bilderböcker har förändrats över tid. Genom den utvalda barnlitteraturen undersöktes genusframställningen utifrån respektive tidsperiod och författare genom både bild- och textanalys. Studien utgick från Hirdmans genusteori och analyserades via ett analysschema inspirerat av Nikolajeva. Analysens resultat diskuteras utifrån ett didaktiskt perspektiv.                      Studiens resultat visar att barnens vuxna förebilder ofta framställs stereotypiskt men att det mellan författarnas tidsperioder skett en omfattande utveckling i porträtteringen av könsöverskridande barnkaraktärer i barnlitteraturen. Ett överraskande resultat var att illustrationernas färger tydligt kopplades till karaktärernas kön. Ljusa färger som till exempelvis röd, rosa, orange kopplades till de feminina karaktärerna medan mörkare färger som till exempelvis blå, grön och grå kopplades till de maskulina karaktärerna. Ytterligare resultat var att det framkom mönster kring de övergripande handlingarna beroende av vilket kön den könsöverskridande karaktären hade. I de bilderböckerna där flickorna framställs som maskulina hade handlingen ett annat fokusområde. I bilderböckerna där pojkarna går över mot de feminina dragen fokuserar handlingen specifikt på det könsöverskridande som sker hos den feminina pojken. Detta synliggör vikten av att som pedagog fundera över hur val av barnlitteratur påverkar barn och deras identitetsutveckling utifrån ett genusperspektiv.

No description available.

I uppsatsen används metoder för text- och bildanalys för att analysera och granska kapitlenom skönlitterär epikanalys i två läromedel: Svenska impulser 3 från Sanoma Utbildning ochSpråket och berättelsen 3 från Gleerups. Texterna analyseras utifrån deras ideationella,interpersonella och till viss del textuella egenskaper. Undersökningen visar att de bådaläromedlen, trots liknande sidomfång, har relativt stora innehållsskillnader sett till omfång och val av skönlitteratur. Undersökningen visar också inkonsekvenser i begrepps-användningen, både mellan teorikapitel och uppgifter samt mellan olika uppgiftsblock. Ytterligare ett resultat är att båda läromedlen föredrar muntliga samtals- ochdiskussionsuppgifter i mycket större utsträckning än skrivuppgifter. Mellan läromedlen finnsockså en skillnad i hur uppgifterna presenteras för läsaren, där Språket och berättelsen 3 gerstörre frihet åt läraren medan Svenska impulser 3 i hög grad ger redovisningsmetod iuppgiftsinstruktionerna.

Studien vill belysa hur genusfrågan i läroböcker i år nio har framställts efter skolreformerna 1969 respektive 1994. Är pojkar och flickor, kvinnor och män ensidigt eller stereotypt framställda? Undersökningen koncentrerar sig främst på analys av bilder och text i läroböckerna och den innefattar två läroböcker från varje läroplansreform där antal avbildade kvinnor och män, antal kvinno- respektive mansrelaterade ord samt kvinnliga och manliga sysslor räknats. Studien visar att flickor får lite utrymme i de tidiga läroböckerna men att det i de moderna snarare råder jämvikt i fördelningen av de båda könen. När det gäller utövande sysslor infinner sig en förskjutning från kvinnor i kvinnliga sysslor i de äldre läroböckerna mot kvinnor i manliga sysslor i de moderna böckerna. De senaste böckerna speglar i sin text i stort den verklighet elever befinner sig i idag, men önskvärt vore om pojkar fick ta mer del av kvinnliga sysslor i läroböckernas texter. / Studien vill belysa hur genusfrågan i läroböcker i år nio har framställts efter skolreformerna 1969 respektive 1994. Är pojkar och flickor, kvinnor och män ensidigt eller stereotypt framställda? Undersökningen koncentrerar sig främst på analys av bilder och text i läroböckerna och den innefattar två läroböcker från varje läroplansreform där antal avbildade kvinnor och män, antal kvinno- respektive mansrelaterade ord samt kvinnliga och manliga sysslor räknats. Studien visar att flickor får lite utrymme i de tidiga läroböckerna men att det i de moderna snarare råder jämvikt i fördelningen av de båda könen. När det gäller utövande sysslor infinner sig en förskjutning från kvinnor i kvinnliga sysslor i de äldre läroböckerna mot kvinnor i manliga sysslor i de moderna böckerna. De senaste böckerna speglar i sin text i stort den verklighet elever befinner sig i idag, men önskvärt vore om pojkar fick ta mer del av kvinnliga sysslor i läroböckernas texter.

Bilderboken är ett naturligt inslag i vardagen på förskolan i barns identitetsskapande. Genom bilderboken förmedlas olika normer och värderingar. Förskolans litterära utbud kan påverka genom att medvetet ge positiva förebilder och välja bort stereotyper. I denna studie har vi undersökt vilka karaktärer som finns att uttyda i bilderböcker när det gäller genus, samt vilka stereotypa egenskaper dessa tillskrivs, då syftet med studien är att undersöka möjliga genusnormer i bilderböcker och hur de har förändrats över tid. Studien omfattar tre bilderböcker från respektive tidsperiod, vilket sammanlagt ger sex bilderböcker. Analysen är utförd med en kvalitativ innehållsanalys och semiotisk text- och bildanalys, som utgår från Yvonne Hirdmanns teori om ett genussystem samt ett normkritiskt perspektiv. Studiens resultat visar att de valda bilderböckerna från 1970- och 1980-talet befäster traditionella stereotypa mönster och roller. Bilderböckerna utgivna 2016 utmanar samhällets normer när det gäller stereotypa egenskaper. Den föränderlighet angående genusnormer som blivit synlig i vårt resultat kan visa på att samhällets värderingar har förändrats. Vi hoppas att vårt arbete bidrar till att pedagoger i förskolan i framtiden gör medvetna val av bilderböcker samt reflekterar kring stereotypa roller som kan tänkas finnas i dem.

I denna studie har vi undersökt hur maktrelationer gestaltas i bilderböcker. Vårt syfte är att titta på hur bilderböcker ur ett historiskt perspektiv gestaltar maktrelationer mellan barn och vuxna och hur relationerna har förändrats över tid.Vi har studerat bilderböcker från tre olika tidsperioder med kvalitativ text- och bildanalys som metod. Det teoretiska perspektiv vi har utgått ifrån är makt och teorin om det kompetenta barnet. Centralt i vårt teoretiska tänkande är att makt ses som en aktivitet i ständig utövning och förhandling mellan människor.Studiens resultat visar att maktrelationer mellan barn och vuxna i bilderböcker har förändrats över tid. Barn tas på större allvar och tillåts ha mer makt i de nyare bilderböckerna. De vuxnas roll i bilderböckerna har förändrats från att ha framställts som en förebild för barn, till att nästan bli osynliga, och därefter bli mer jämlika i sitt förhållningssätt och i vissa fall även till att bete sig oansvarigt mot barn. Vi hoppas att vårt arbete bidrar till att pedagoger i förskolan blir mer medvetna i sina val av bilderböcker samt reflekterar kring maktrelationer i böckerna eftersom äldre bilderböcker ger en annan slags pedagogisk utmaning än den nyare litteraturen.

Uppsatsen analyserar text och bilders funktion i några av Sven Nordqvists böcker om Pettson och Findus (1986, 1996, 2012). Syftet är att undersöka hur texterna och bilderna i dessa bilderböcker samspelar med varandra samt vilka funktioner text och bild får. Ett ytterligare syfte är att undersöka den pedagogiska potentialen i de utvalda analysobjekten. Uppsatsen utgår från text- och bildanalys i alla tre utvalda objekten, vilkas resultat sedan komparerats. Vid text- och bildanalysen har ikonotexten haft stor betydelse. Analysen visar att böckerna skulle klara sig utan bilderna, men det skulle bli väldigt platt och de säregna detaljerna Nordqvist är välkänd för skulle gå förlorade. Även de syllepser och prolepser vi kan se i bilderna skulle gå om intet utan dessa. Det är en växelverkan mellan text och bild där bilderna förmedlar mer än vad texten förmår. En av de pedagogiska möjligheterna böckerna om Pettson och Findus ger är bland annat den ämnesöverskridande potentialen. Man kan där diskutera hållbar utveckling, värdegrundsrelaterade frågor och förhållningssätt samt djurens och människors rättigheter.

Uppsatsen analyserar text- och bildförhållandet i När Findus var liten och försvann (2001). Syftet är att tolka och analysera hur bild och text tillsammans bidrar till att få syn på den valda bokens motiv och tema. Ett delsyfte är att undersöka bokens didaktiska potential. Uppsatsen utgår från en text- och bildanalys och har som teoretisk ram Ulla Rhedins (2001) avhandling Bilderboken – på väg mot en teori (2001) och Maria Nikolajevas bok Barnbokens byggklossar (2004). Metoden behandlar även berättartekniska grepp om händelseförlopp och berättarperspektiv. Analysen visar att berättelsens text- och bildförhållande är viktigt för att få syn på bokens motiv och tema. Texten kan stå för sig själv, men utan bilderna missas både stämningar och personlighetsdrag. Analysen visar också att den valda boken har en komplex berättarteknik där handlingsförlopp och berättarperspektiv förändras. Handlingsförloppet är bland annat en ramberättelse med olika diegetiska nivåer. Det hör ihop med berättarperspektivet då Pettson är en av bokens berättare. Han blir således en jagberättare som berättar likt en tredjepersonsberättare. De motiv som synliggjordes var ensamhet, sökande, vänskap och känslor. Temat i boken kunde inte definieras med ett ord utan sammanfattades att den handlade om samhörighet, kärlek och gemenskap. Det fanns didaktisk potential i den valda boken. Den kan exempelvis användas som verktyg där känslor och samspel ska arbetas med. Identifiering av känslor bidrar till identitetsskapande och empati, vilket presenteras i den svenska kursplanen i Lgr11.