The aim of the study is to investigate the relationship between text and picture in two works by Sven Nordqvist, with the focus on how the action is propelled. The two works are compared in order to bring out any differences in the relationship and what significance this can have for the interpretation. The study also considers the theory of conceptual worlds to examine how the books can promote pupils’ literary understanding. The method of analysis is based on Rhedin’s (2001) theoretical concepts and elements of Nikolajeva’s (2000) terminology. The study demonstrates a difference in the works, in that the first one has an even balance in the amount of text and pictures. It is obvious that text and picture interact and together carry the narrative forward, while simultaneously leaving some freedom of interpretation to the reader. In the other work, the pictures dominate in terms of both space and content, and it is chiefly the pictures that carry the narrative forward. In the second work there is also an unclear relationship between text and picture, which gives the reader further scope for interpretation. The pictures in the two works and the scope for interpretation make them suitable for the development of reading comprehension, through the construction of conceptual worlds.

Uppsatsen syftar till att lyfta fram bilderboksillustratören som konstnär och framförallt peka på Sven Nordqvists stil. Detta görs genom tre olika analyser. Först en ikonotextuell analys där text-och bildsamspelet undersöksi Nordqvists böcker.En bildanalays försöker utröna speciella stildrag i böckernas illustrationer och ytterligare en analys försöker se sambandet mellan omslag, försättsblad, titelsida och själva berättelsen. / The essay aims to highlight the picture book illustrator as an artist and above all indicate the style of Sven Nordqvist. This is implemented througt three different analyses. First an ikonotexual analysis where the text and picture interaction in Nordqvist’s books is investigated. An image analysis hightlights the specific style of the books illustrations and an additional analysis is trying to see a connection between the book cover, flyleaf, title-page and the actual story.

Syftet med studien är att undersöka hur kreativitet gestaltas i Sven Nordqvists bilderbok Pettson får julbesök. Hur text och bild samspelar med varandra i bilderboken, och hur kreativitet gestaltas i detta samspel. Men även en diskussion om bilderboken kan stimulera barns kreativitet. I uppsatsen används kreativitetsteori och teorier kring bilderboken som term varvat med intermedial teori. Metoden är intermedial. Analysen utgår från de här fyra kriterier för kreativitet; problemlösning, fantasi, originalitet och divergent tänkande. De här fyra kriterierna var de som jag kom fram till i teorin att de utgör kärnan av vad kreativitet innebär. Analysen visar även att alla de här fyra kriterierna av kreativitet finns gestaltat i Pettson får julbesök, och på flertal ställen så går dessa in i varandra och finns därmed representerade i samma scen. Kreativiteten gestaltas både i text och bild, ibland i båda och i vissa fall i ett av dessa medier. Jag kom även fram till att en bilderbok som Pettson får julbesök kan stimulera barns kreativitet, på grund av minneslagring som bidrar till nya idéer.

This essay has examined the children’s book author Sven Nordqvist’s use of rhetorical visual stylistic figures in four of his books: Var är min syster?, Hattjakten, Pannkakstårtan and Minus och stora världen. The main focus of the essay has been investigating aspects of his visual style that may have contributed to his great success. Some of the stylistic figures that we looked into are metaphor, synecdoche and paradox. The analysis has showed that the stylistic figures reinforce and invigorate the pictures as they are creating a fruitful visual reading experience for the readers. The results indicate that the rhetoric of Nordqvist’s visual stylistic figures probably has much to do with his success, being valuable sources of imaginative reading.

Uppsatsen analyserar text och bilders funktion i några av Sven Nordqvists böcker om Pettson och Findus (1986, 1996, 2012). Syftet är att undersöka hur texterna och bilderna i dessa bilderböcker samspelar med varandra samt vilka funktioner text och bild får. Ett ytterligare syfte är att undersöka den pedagogiska potentialen i de utvalda analysobjekten. Uppsatsen utgår från text- och bildanalys i alla tre utvalda objekten, vilkas resultat sedan komparerats. Vid text- och bildanalysen har ikonotexten haft stor betydelse. Analysen visar att böckerna skulle klara sig utan bilderna, men det skulle bli väldigt platt och de säregna detaljerna Nordqvist är välkänd för skulle gå förlorade. Även de syllepser och prolepser vi kan se i bilderna skulle gå om intet utan dessa. Det är en växelverkan mellan text och bild där bilderna förmedlar mer än vad texten förmår. En av de pedagogiska möjligheterna böckerna om Pettson och Findus ger är bland annat den ämnesöverskridande potentialen. Man kan där diskutera hållbar utveckling, värdegrundsrelaterade frågor och förhållningssätt samt djurens och människors rättigheter.

Uppsatsen analyserar text- och bildförhållandet i När Findus var liten och försvann (2001). Syftet är att tolka och analysera hur bild och text tillsammans bidrar till att få syn på den valda bokens motiv och tema. Ett delsyfte är att undersöka bokens didaktiska potential. Uppsatsen utgår från en text- och bildanalys och har som teoretisk ram Ulla Rhedins (2001) avhandling Bilderboken – på väg mot en teori (2001) och Maria Nikolajevas bok Barnbokens byggklossar (2004). Metoden behandlar även berättartekniska grepp om händelseförlopp och berättarperspektiv. Analysen visar att berättelsens text- och bildförhållande är viktigt för att få syn på bokens motiv och tema. Texten kan stå för sig själv, men utan bilderna missas både stämningar och personlighetsdrag. Analysen visar också att den valda boken har en komplex berättarteknik där handlingsförlopp och berättarperspektiv förändras. Handlingsförloppet är bland annat en ramberättelse med olika diegetiska nivåer. Det hör ihop med berättarperspektivet då Pettson är en av bokens berättare. Han blir således en jagberättare som berättar likt en tredjepersonsberättare. De motiv som synliggjordes var ensamhet, sökande, vänskap och känslor. Temat i boken kunde inte definieras med ett ord utan sammanfattades att den handlade om samhörighet, kärlek och gemenskap. Det fanns didaktisk potential i den valda boken. Den kan exempelvis användas som verktyg där känslor och samspel ska arbetas med. Identifiering av känslor bidrar till identitetsskapande och empati, vilket presenteras i den svenska kursplanen i Lgr11.

In order to examine how children's literature might be translated, two different English translations of two Swedish picture books have been analyzed. The original Swedish books are Rävjakten and Pannkakstårtan by Sven Nordqvist. Rävjakten was translated as The Fox Hunt in 1988 and as The Fox Hunt in 2000. Pannkakstårtan was translated as Pancake Pie in 1985 and as The Birthday Cake in 1999. Literary translation in general, specific translation issues for children's literature, and trends in international English style have been considered. Analysis of the four texts has been made, with consideration given to the following areas: changes in illustrations, layout, or format; text changes; lexical choices; and retention, deletion, or modification of names and culturally specific references. The analysis revealed that the following tendencies were true for the later translations: foreignization of the text, word-for-word translation of the text, and a neutral international English variety.

Target culture is a concept regularly used in Translation Studies but it is not a concept which is routinely defined any further than the geographical location of the target language. In English translation this can be problematic because some translations published in English are produced in one English-speaking country which are then sold to other English-speaking domains and this process of migration might not be obvious from the edition notice of the book. The underlying principle for the production of these translations could be that one translation can fit all English target cultures. Yet, in contrast, some anglophone translations are published separately e.g. as a British translation or an American translation. There has been, so far, minimal investigation into the different ways in which English translations come into existence and, therefore, this thesis aims to address the theoretical gap by creating a taxonomy of translation. The thesis presents new terminology for the various translation types within the anglophone world: for example, a translation can be separate when published independently by both Britain or America, or it can be transatlantic when it is shared by both countries. The existence of transatlantic translation challenges preconceived ideas regarding the concept of target culture within Descriptive Translation Studies. Through textual, paratextual and metatextual analysis of several case studies of each translation type the thesis explores the possible refinement of the concept of target culture per se. The thesis is underpinned by analysis of the work of two prominent Swedish children’s authors: Astrid Lindgren and Sven Nordqvist. Swedish children’s literature was selected because of its proven perennial contribution to the genre of children’s literature and its exceptional success in translation. Furthermore, children’s literature itself presents its own unique challenges in translation because, for this particular genre, the target culture introduces powerful constraints based upon the educational, social and cultural expectations of the receiving language community. However, in the case of the transatlantic translation, it is the initial target culture constraints which will be present within the text. In the second country to receive the translation, expectations regarding educational, social and cultural ideals may vary from the first target culture. Ultimately, the thesis argues that there are powerful constraining ideological forces within target cultures which are visible in separate translation; those same forces may present themselves in transatlantic translation also, but the origin of the ideology behind them may not be obvious. Thus, the thesis aims to change the way we label translation within newly delineated English-speaking target cultures.