Introduktion: att lyssna på barnens idéer och tankar för att komma fram till gemensamma mål innebär att alla kan känna delaktighet i det som sker. Pedagoger bör inte använda den makt som de har på ett negativt sätt utan vända den till att skapa demokratiska och delaktiga beslut. Det är viktigt att ta reda på hur mycket barnen kan förstå begreppen som inflytande, demokrati samt delaktighet. Skapa vardagliga situationer där barnen får en förståelse för orden demokrati, inflytande och delaktighet. Syftet: med vår studie är att undersöka hur barns inflytande och delaktighet påverkar deras vardag och att undersöka om barn har insikt om sin delaktighet i de sammanhang där beslut tas. Metod: ett mindre antal barn från två olika Reggio Emilia inspirerade förskolor, placerade i en av stadsdelarna till en storstad, deltog i studien. Vi använde oss av observations schema och intervju med stöd av fyra frågor. Resultatet: visar att pedagogerna behöver ändra sitt förhållningssätt för att sträva efter uppmuntran där barn medverkar till påverkan och inflytande. Delaktigheten och inflytande bör vara större än vad denna undersökning kunde visa. Pedagogerna borde arbeta mer med att förtydliga barnens delaktighet genom att dokumentera och synliggöra barnens processer, se det kompetenta barnet och föra diskussioner.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar om betydelsen av barns lek i förskolan. Synen på lek och lärande har förändrats från 1900-talet och fram till idag, då pedagoger arbetar utifrån den reviderade läroplanen. Med pedagogers förändrade uppdrag är intresset att undersöka hur de uppfattar förändringen och förhållandet mellan lek och lärande.Vi har utifrån tre gruppintervjuer studerat hur pedagogers uppfattningar av lek i förskolan är idag 2012 och hur de arbetar utifrån sitt uppdrag då läroplanen reviderats 2010. För att få mer kunskap till studien har vi kopplat vår litteraturdel till dokumenten, barnstugeutredningen, pedagogisks dokumentation för förskola, läroplan för förskola 1998, läroplan för förskola 98/10. Utvecklingspedagogiken har används som teoretiskt analysredaskap.Studiens resultat visar att pedagogers uppfattningar om betydelsen av lek skiljer sig mellan de intervjuade förskolornas personal. Samtliga är överens om att lek är till glädje för barn och att det är roligt att leka men när det gäller kopplingen mellan lek och lärande skiljer sig uppfattningarna åt.

Gränssättning i fritidshemmet handlar om att skapa regler som ger barn trygghet och fördelaktiga förutsättningar för utveckling. Syftet med denna studie är att undersöka fritidshemslärares förhållningssätt till sina elever och hur detta påverkar deras syn på gränssättning i relation till aktiviteter i fritidshemmets utomhusmiljö. Studien använder sig av ett barndomssociologiskt teoretiskt perspektiv och dess relaterade begrepp. Studien använder svensk och internationell forskning och utgått från kvalitativa intervjuer av fritidshemslärare för att komma nära deras individuella synsätt på frågeställningarna. Intervjuerna spelades in för att senare transkriberas och analyseras. I denna studie framkommer det att fritidshemslärarna är en övergripande struktur som påverkar barns möjligheter till handling. I sin gränssättning sätter de barnets bästa främst och genom det skapa trygga miljöer som bidrar till elevernas utveckling och förhindrar trauma och onödig skada. Fritidshemslärarnas barnsyn visar att de ser eleverna som sårbara med behov av stöd samtidigt som de ger eleverna utrymme att vara kompetenta aktörer med möjlighet till eget handlingsutrymme, men att graden av självständighet beror elevernas ålder och mognad. / Boundary-setting in leisure-time teaching is about creating rules giving pupils safe and favorable conditions for their development. The aim of this study is to shed light on leisure-time teachers' approach to their pupils and how this affects their outlook on boundary-setting in relation to leisure-time centres outdoor environment. The study’s outlook is based on the theoretical perspective of childhood sociology and its concepts. The study has used Swedish and international research and been based upon qualitative interviews of leisure-time teachers to get close to their individual approach to the questions. The interviews were recorded, transcribed, and then analyzed. This study shows that leisure-time teachers function as a comprehensive structure that affects children's possibilities for action. In their boundary-setting leisure-time teachers act in the interests of the children, which creates safe environments that will contribute to the pupil’s development and meanwhile prevent trauma as well as unnecessary injury. The leisure-time teachers' perspective on children presents them as vulnerable and in need of support while pupils are given room to function as competent agents on their own, though the degree of independence depends upon the pupils age and maturity.

Syftet med den här studien är att bidra till kunskap om hur förskollärare i förskolan arbetar med konflikt och konflikthantering vid samlingar. Till min undersökning har jag använt mig av olika kvalitativa forskningsmetoder, observation och intervjuer för att få inblick i hur förskolläraren hanterar barnens konflikter. Resultatet visar hur förskollärarna betonar vikten av att kommunicera med barnen, samt att skapandet av goda relationer är avgörande för att förebygga och lösa konflikter. Resultatet visade också att vissa barn klarar av att lösa konflikter på egen hand men att de även behöver stöd och hjälp från förskolläraren i vissa situationer. Min slutsats är att förskollärarnas generella strategier för konfliktlösning är att lyssna på alla inblandade och bekräfta barnens känslor för att sedan hjälpa dem att lösa konflikten.

Syfte: Syftet är att identifiera utmaningar vid snabb tillväxt samt beskriva vilka strategier företag använder för att hantera dem. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med anställda på det studerade företaget. Slutsats: Studien har resulterat i en översikt över hur företag genom sitt strategiska arbete kan skapa konkurrensfördelar och en stark position på marknaden. Den snabba tillväxten kan innebära att många utmaningar uppstår på en och samma gång och det är en förutsättning för ett företags tillväxt att de kan hantera dem. Företagets resurser har också visat sig vara avgörande för tillväxt.

<p>Medlare- Är du kompetent, rättrådig samt opartisk?</p><p>En kvalitativ studie kring lekmannamedlare respektive tjänstemedlare</p><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka tre regionsamordnares erfarenheter av funktionen lekmannamedlare och tjänstemedlare kring deras medlingsuppdrag. Uppsatsens fråge- ställningar var följande: – Lever lekmannamedlaren respektive tjänstemedlaren upp till begreppen, kompetent, rättrådig samt opartisk? Den tredje frågeställningen är – Vad är den specifika skillnaden mellan lekmannamedlare respektive tjänstemedlare kring ett medlingsuppdrag? Empirin består av kvalitativa forskningsintervjuer med tre region- samordnare. Dessa ansvarar för olika medlingsverksamheter. En ansvarar för lekmannamedlare, en verksamhet består av tjänstemedlare samt den tredje regionsamordnaren ansvarar över både lekmannamedlare och tjänstemedlare. Detta urval av respondenter valdes för att inte ett visst perspektiv skulle sätta sin prägel på studien. Tolkningsramen består av de tre begreppen kompetent, rättrådig samt opartisk, därtill tidigare forskning och teorier. Resultatet indikerar att lekmannamedlaren är mer opartisk än tjänstemedlaren. Resultatet visar vidare att den specifika skillnaden är att en tjänstemedlare som regel är anställd av socialtjänsten. Tjänstemedlaren är mer styrd av formella lagar och regler, en lekman upplevs vara friare.</p><p>Nyckelord: Medling, lekmannamedlare, tjänstemedlare, kompetent, rättrådig, opartisk</p>

Medlare- Är du kompetent, rättrådig samt opartisk? En kvalitativ studie kring lekmannamedlare respektive tjänstemedlare Sammanfattning Syftet med uppsatsen var att undersöka tre regionsamordnares erfarenheter av funktionen lekmannamedlare och tjänstemedlare kring deras medlingsuppdrag. Uppsatsens fråge- ställningar var följande: – Lever lekmannamedlaren respektive tjänstemedlaren upp till begreppen, kompetent, rättrådig samt opartisk? Den tredje frågeställningen är – Vad är den specifika skillnaden mellan lekmannamedlare respektive tjänstemedlare kring ett medlingsuppdrag? Empirin består av kvalitativa forskningsintervjuer med tre region- samordnare. Dessa ansvarar för olika medlingsverksamheter. En ansvarar för lekmannamedlare, en verksamhet består av tjänstemedlare samt den tredje regionsamordnaren ansvarar över både lekmannamedlare och tjänstemedlare. Detta urval av respondenter valdes för att inte ett visst perspektiv skulle sätta sin prägel på studien. Tolkningsramen består av de tre begreppen kompetent, rättrådig samt opartisk, därtill tidigare forskning och teorier. Resultatet indikerar att lekmannamedlaren är mer opartisk än tjänstemedlaren. Resultatet visar vidare att den specifika skillnaden är att en tjänstemedlare som regel är anställd av socialtjänsten. Tjänstemedlaren är mer styrd av formella lagar och regler, en lekman upplevs vara friare. Nyckelord: Medling, lekmannamedlare, tjänstemedlare, kompetent, rättrådig, opartisk

Background Many patients especially from minority backgrounds are typically faced with cultural barriers during health care encounters and this hinders the delivery of culturally competent healthcare. This study seeks to understand how cultural barriers faced by patients are crucial in attaining the delivery of culturally competent healthcare. Aims   The aim of this study is to examine cultural barriers in the delivery of healthcare services from the  patient’s perspective. Method The method is a literature review based on qualitative primary research. Ten articles were selected from the CINAHL, PUBMED and Google scholar databases. All articles selected were published between 2010 and 2020. The quality of the articles used were assessed using a review template for qualitative studies. Data was analysed using the literature review matrix method.  Results The results suggest that four main cultural barriers from the perspectives of patients impacted healthcare delivery. These cultural barriers included the following; communication problems arising during verbal and nonverbal interactions, mistrust and discrimination arising as a result of previous contact with the health care system, socio-economic status and finally low propensity to seek healthcare.  Conclusion   To conclude it is evident that patients face a plethora of cultural barriers during their interactions with health care services and their experiences can be shaped by a number of variables and factors. These cultural challenges hinder accessibility to proper health care services might lead to inequality in the provision of health care services. / Bakgrund Många patienter, särskilt de med minoritetsbakgrund, står vanligtvis inför kulturella barriärer när de blir bemötta av hälso-och sjukvårdspersonal. Detta hindrar utformandet av kulturellt kompetent vård. Studien syftar till att förstå hur kulturella barriärer som patienter står inför är avgörande för att uppnå kulturellt kompetent omvårdnad. Mål Syftet med denna studie är att undersöka kulturella barriärer vid leverans av vårdtjänster ur patientens perspektiv. Metod Metoden är en litteraturstudie baserad på kvalitativ primär forskning.Tio artiklar valdes från databaserna CINAHL, PUBMED och Google. Alla utvalda artiklar är publicerade mellan 2010 och 2020. Kvaliteten på de artiklar som valdes är granskade med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa studier. Data analyserades med hjälp av litteraturgranskning enligt en matrismetod. Resultat Analysen och resultaten från studien tyder på att fyra huvudsakliga kulturella barrier ur patientens perspektiv hade avgörande inverkan på bemötandet inom vården. Dessa kulturella barriärer inkluderade följande; kommunikationsproblem som uppstår under verbala och icke-verbala interaktionen, misstro och diskriminering till följd av tidigare kontakt med hälso- och sjukvården, socioekonomisk status och slutligen låg benägenhet att söka vård som är vanligt för människor med samma kulturella bakgrund. Slutsats Avslutningsvis är det uppenbart att patienter möter kulturella barriärer under sin interaktion med vården och deras erfarenheter kan formas av ett antal variabler och faktorer. Dessa kulturella utmaningar hindrar adekvat tillgång till hälso sjukvård och kan leda till ojämlikhet i tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster.

I denna studie har vi undersökt hur maktrelationer gestaltas i bilderböcker. Vårt syfte är att titta på hur bilderböcker ur ett historiskt perspektiv gestaltar maktrelationer mellan barn och vuxna och hur relationerna har förändrats över tid.Vi har studerat bilderböcker från tre olika tidsperioder med kvalitativ text- och bildanalys som metod. Det teoretiska perspektiv vi har utgått ifrån är makt och teorin om det kompetenta barnet. Centralt i vårt teoretiska tänkande är att makt ses som en aktivitet i ständig utövning och förhandling mellan människor.Studiens resultat visar att maktrelationer mellan barn och vuxna i bilderböcker har förändrats över tid. Barn tas på större allvar och tillåts ha mer makt i de nyare bilderböckerna. De vuxnas roll i bilderböckerna har förändrats från att ha framställts som en förebild för barn, till att nästan bli osynliga, och därefter bli mer jämlika i sitt förhållningssätt och i vissa fall även till att bete sig oansvarigt mot barn. Vi hoppas att vårt arbete bidrar till att pedagoger i förskolan blir mer medvetna i sina val av bilderböcker samt reflekterar kring maktrelationer i böckerna eftersom äldre bilderböcker ger en annan slags pedagogisk utmaning än den nyare litteraturen.

Bakgrund: Andelen personer från andra kulturer i Sverige har nästintill dubblerats de senaste 20 åren. Det innebär att vårdpersonal behöver vara förberedd på att vårda personer från skilda kulturer. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever svårigheter vid omvårdnaden av personer med annan kulturell bakgrund. Syfte: Att sammanställa aktuell forskning om allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter från andra kulturer. Metod: Kvalitativ litteraturstudie enligt Fribergs allmänna litteraturöversikt. Resultat: Tre kategorier och åtta underkategorier identifierades. Kategorierna var "Stöd och svårigheter vid vård av patienter från andra kulturer", "När språket inte räcker" och "Kulturell lyhördhet skapar goda relationer". Sjuksköterskor upplevde olika grad av stöd från verksamheten och kollegor vid vårdandet av patienter från andra kulturer. De upplevde att kulturella konflikter ökar arbetsbördan och orsakar negativa känslor. Kommunikationssvårigheter upplevdes, tolk ansågs vara både en resurs och ett hinder samt icke-verbal kommunikation, personal och anhöriga som tolk motverkade språkhinder. Sjuksköterskors syn på kultur i vården samt deras strategier för att vårda denna patientgrupp utgjorde grund för skapandet av en god vårdrelation. Slutsats: Sjuksköterskorna hade skilda upplevelser av omvårdnaden av patienter från andra kulturer. Mer kunskap och djupare förståelse om patienters kulturer behövs hos allmänsjuksköterskan för att skapa personcentrerad vård och en vårdande relation.