<p>Målet med uppsatsen är att hjälpa reklambyråers ägare och ledning att förstå vilka delar av organisationen som bör utvecklas för att förbättra dess konkurrenskraft och på så sätt överleva på den hårt konkurrensutsatta marknaden. En reklambyrås värde består av de personer som arbetar där och det är således genom dem som en utveckling kan ske. I uppsatsen har därför den interna organisationen fått stå i fokus när konkurrensstrategier har studerats.</p><p>Genom fallstudier på tre Stockholmsbaserade reklambyråer har författarna ämnat analysera och utvärdera byråernas konkurrensstrategier med hänsyn till deras organisationsstrukturer. Intervjuer har därför genomförts med anställda på byråerna för att få en bild av hur de upplever sina arbetssituationer. Dessa interna förutsättningar för att skapa värden har sedan ställts emot en undersökning av vad de tillfrågade reklaminköpande företagen värdesätter hos sin leverantör, för att se om reklambyråerna arbetar för att tillgodose kundernas behov.</p><p>De faktorer som enligt studien har visat sig vara viktiga för att reklambyråer ska lyckas förbättra sin konkurrenskraft är flera. En av de mest framträdande har visat sig var förmågan att skapa långsiktiga kundrelationer som medger en djupare förståelse mellan kunden och byrån. Långa och nära samarbeten leder till att byrån och kunden lär känna varandra och att värden kan skapas tillsammans. Undersökningen har även visat att det är en klar fördel om byråns ledning har förmåga att motivera sina anställda, då människorna i organisationen är avgörande för den tjänsteutvecklingen som krävs i denna bransch. Kompetent personal har också visat sig vara väsentliga, men den kundspecifika kompetensen är sannolikt högst värdesatt.</p>

Målet med uppsatsen är att hjälpa reklambyråers ägare och ledning att förstå vilka delar av organisationen som bör utvecklas för att förbättra dess konkurrenskraft och på så sätt överleva på den hårt konkurrensutsatta marknaden. En reklambyrås värde består av de personer som arbetar där och det är således genom dem som en utveckling kan ske. I uppsatsen har därför den interna organisationen fått stå i fokus när konkurrensstrategier har studerats. Genom fallstudier på tre Stockholmsbaserade reklambyråer har författarna ämnat analysera och utvärdera byråernas konkurrensstrategier med hänsyn till deras organisationsstrukturer. Intervjuer har därför genomförts med anställda på byråerna för att få en bild av hur de upplever sina arbetssituationer. Dessa interna förutsättningar för att skapa värden har sedan ställts emot en undersökning av vad de tillfrågade reklaminköpande företagen värdesätter hos sin leverantör, för att se om reklambyråerna arbetar för att tillgodose kundernas behov. De faktorer som enligt studien har visat sig vara viktiga för att reklambyråer ska lyckas förbättra sin konkurrenskraft är flera. En av de mest framträdande har visat sig var förmågan att skapa långsiktiga kundrelationer som medger en djupare förståelse mellan kunden och byrån. Långa och nära samarbeten leder till att byrån och kunden lär känna varandra och att värden kan skapas tillsammans. Undersökningen har även visat att det är en klar fördel om byråns ledning har förmåga att motivera sina anställda, då människorna i organisationen är avgörande för den tjänsteutvecklingen som krävs i denna bransch. Kompetent personal har också visat sig vara väsentliga, men den kundspecifika kompetensen är sannolikt högst värdesatt.

The child perspective is a complex area primarily because of its many ways of interpretation but also because children are considered to be less competent than adults. Our hypothesis was that adults in court-proceedings make decisions in the child’s place. The aim of this study was to investigate the judicial meaning of the child perspective in “Socialtjänstlagen” (SoL) and “lag om särskilda bestämmelser om vård av unga” (LVU). The purpose was also to explore how the child perspective was presented in rulings from the Public Court according to LVU 3§, in the prerequisite “annat socialt nedbrytande beteende”. The choice of method was based on our main purpose and therefore the legal dogmatic and the qualitative methods were applied. The child perspective in Swedish legislation emphasizes the child’s best interest and the child’s right to be heard. There have been problems recognizing children’s legitimate interests which are one of the reasons why adults are considered to protect those interests by speaking for the child although they may have different interests. The result was that the child’s voice was inadequately asserted in legal processes which indicated that the child perspective wasn’t used as intended according to the law and government bill.

Kompetens och värme är viktiga dimensioner vid bedömning av individer och grupper. Kvinnor uppfattas stereotypt som varma och män som kompetenta. I studien undersöktes om det i en fiktiv anställningssituation finns en skillnad mellan hur män och kvinnor framställer sig avseende kompetens och värme. En internetbaserad enkätstudie genomfördes med 299 deltagare. Den sökta tjänstens kvalifikationsgrad och en tänkt konkurrents kön varierades i en mellan-individdesign. Data analyserades med en femvägs mixad ANOVA. Resultaten visar att en individ som vill framstå som kompetent drar ner sin förmedlade värme. Denna så kallade kompensationseffekt framträder extra tydligt när självpresentationen sker med könstypiska karaktärsdrag. Kvinnor vill, sammantaget och som grupp, framställa sig mer positivt än män. Inga andra skillnader i självpresentation identifierades baserat på deltagarens eller konkurrentens kön. Vidare undersöktes om en tänkt konkurrents kön påverkar värderingar hos den sökande. Lägre sexism rapporterades av män som föreställde sig en kvinnlig jämfört med en manlig konkurrent.

Background: Healthcare professionals meet patients with different cultural backgrounds. The patient’s culture can influence his view on health and disease, which indicates that cultural competence is an important feature of healthcare professionals in order to provide care with respect for the cultural differences that exist. Previous research shows that lack of knowledge for different cultures can lead to arising of poor attitudes at the healthcare professionals, which in turn can lead to discrimination. Healthcare professionals feel that there may be difficulties in caring for patients with different cultures as communication barriers. Aim: The aim of this thesis was to compile current research findings that illustrate how patients with different cultural backgrounds can experience the encounter with the medical care and which factors that can affect the experience. Method: A literature review based on 12 qualitative studies. Result: The way healthcare professionals act influences how people experience encounter in health care. The patients felt they were treated with respect. They experienced involvement and empathy, which strengthened the care relationship. They considered that they were seen as unique individuals by healthcare professionals and experienced equality in the encounter. Patientes felt that the experience of the encounter impaired due to language barriers. These communication barriers led to patients having a passive attitude in the care relationship and the patients experienced lack of participation. Patient felt that the encounter improved if the healthcare professionals were culturally competent. Patients did not experience any discrimination in the encounter, however, other patients considered that a poor encounter and prejudices among healthcare professionals could lead to patients feeling inferior. Conclusion: This literature review illustrates how patients with different culture backgrounds experience the encounter with the medical care and obstacles that can occur and complicate the medical encounter. The healthcare professionals should have knowledge about how patients with different culture backgrounds experience the medical encounter in order to apply it in health care and to give individualized care.

In my essay, I take as starting point stories where I experience that the school context does not take advantage of the possibilities offered by the youth leisure center in gathering information about the students’ knowledge development. In my text I am going to reflect upon my irritation, how I acted and why I acted in a certain way in different situations with students. The aim of my essay is to examine how can I, in my role as a youth leisure center educator act, so that my assessment of the students can be a complement to the school’s assessment. I am even going to investigate what possibilities and learning opportunities offer the youth leisure center in being a complement to the school’s assessment procedure of students. I my essay, I will reflect on my dilemma on the hand, and on the other hand, taking different approaches and points of view. I will discuss how I interpret my actions and experience myself, but also my colleagues in the situations with the students, linked to Dreyfus and Dreyfus’s model of skill acquisition, as well as analyze my attitude by using Aristotle’s concepts of wisdom and understanding. Further on, I will discuss how the youth leisure center can be a complement to school based on peer interaction in practice and development-pedagogical perspectives, as well as through analyzing various governing documents. I conclude my essay with a reflection on my research questions, and how I perceive my task as a youth leisure center teacher to collaborate with the school in assessing the students’ knowledge development. / I min essä utgår jag från berättelser där jag upplever att skolkontexten inte tar till vara fritidshemmens möjligheter till att kunna bidra med information vad gäller elevernas kunskapsutveckling. Jag kommer i texten reflektera över min irritation, hur jag gjorde och varför jag gjorde det jag gjorde i olika situationer tillsammans med elev. Syftet är att undersöka hur jag, i min roll som fritidslärare kan agera på fritidshemmet så min bedömning av eleven kan vara ett komplement till skolan. Jag kommer även utforska fritidshemmets möjligheter och lärmiljöer skulle kunna vara ett komplement till skolan vid bedömningar av elever. I min essä kommer jag reflektera, kritisera och perspektivera förhållningssätt och synvinklar i mitt dilemma. Jag kommer att beröra hur jag tolkar och upplever mig själv men även kollegor i situationer med elever kopplat till Dreyfus och Dreyfus utvecklingsstegen, men också reflektera i mitt görande som fritidslärare över förhållningssätt klokhet och förståelse utifrån Aristoteles filosofi. Vidare ska jag diskutera hur fritidshemmet kan vara ett komplement till skolan utifrån samlärande i praktiken och utvecklingspedagogiska perspektiv, samt analys av olika styrdokument. Jag avslutar min essä med en reflektion över mina frågeställningar, och hur jag själv ser på mitt uppdrag som fritidslärare i samverkan med skolan kopplat till elevernas kunskapsutveckling. / <p></p><p></p>

Bildung ist in unserer heutigen Wissensgeselschaft der entscheidende Schlüssel zur Persönlichkeitsentwicklung, Qualifikation und gesellschaftlichen Teil habe. Doch Bildung ist mehr als reine Wissensvermittlung. Daher werden in Schulen in freier Trägerschaft pädagogische Vielfalt gelebt und demokratische Prozesse geübt. Die Kompetenzende Lernenden stehen dabei im Mittelpunkt.