Problemformulering och syfte: Vad gör egentligen att städer måste marknadsföra sig som ett varumärke? Det finns de som påstår att teknikens frammarsch och globaliseringen i världen har gjort att städer måste tävla mot varandra för att vara attraktiva turistmål, arbetsplatser och kulturellt viktiga platser att besöka (Riza, Doratli & Fasli, 2012:293). Turismen exempelvis är viktig då det direkt och indirekt skapar olika arbetstillfällen för regionen, vilket i sin tur hjälper till med att skapa högre skatteintäkter (Gertner & Kotler, 2002:255). Det gör att städer skapar olika strategier för att kunna sälja och marknadsföra sig själva på en global marknad (ibid.;294).
Syftet med uppsatsen är att förklara varför Sundsvall arbetar med sitt eget varumärke, samt varför representanter för staden anser att det är nödvändigt.
Metod och material: Samtalsintervjuer med 4 personer som har anknytning till varumärket Sundsvall - Norrlands Huvudstad. Tillgång till offentliga handlingar samt grundläggande undersökningar som har berört varumärkesarbetet i Sundsvall sedan 2009.
Huvudresultat: Anledningen till att Sundsvall behöver jobba med sitt varumärke är för att kunna skapa tillväxt i kommunen, enligt svaren från respondenterna. Tillväxten behövs för att kunna få fler företag att etablera sig i Sundsvall, för att få fler att flytta till Sundsvall och för att kunna sätta mer människor i arbete. En respondent har också lyft upp frågan om skatt i anslutning till detta, att Sundsvallsborna behöver vara fler för att kunna bidra till de olika viktiga samhällsfunktionerna som finns i kommunen. Sundsvall är en stad som behöver kommunicera sina konkurrensfördelar och marknadsföras för att kunna locka nya företag till regionen då svaren från respondenterna pekar på att de inte tror att företag har Sundsvall som första alternativ vid olika etableringar.

Kompetens och värme är viktiga dimensioner vid bedömning av individer och grupper. Kvinnor uppfattas stereotypt som varma och män som kompetenta. I studien undersöktes om det i en fiktiv anställningssituation finns en skillnad mellan hur män och kvinnor framställer sig avseende kompetens och värme. En internetbaserad enkätstudie genomfördes med 299 deltagare. Den sökta tjänstens kvalifikationsgrad och en tänkt konkurrents kön varierades i en mellan-individdesign. Data analyserades med en femvägs mixad ANOVA. Resultaten visar att en individ som vill framstå som kompetent drar ner sin förmedlade värme. Denna så kallade kompensationseffekt framträder extra tydligt när självpresentationen sker med könstypiska karaktärsdrag. Kvinnor vill, sammantaget och som grupp, framställa sig mer positivt än män. Inga andra skillnader i självpresentation identifierades baserat på deltagarens eller konkurrentens kön. Vidare undersöktes om en tänkt konkurrents kön påverkar värderingar hos den sökande. Lägre sexism rapporterades av män som föreställde sig en kvinnlig jämfört med en manlig konkurrent.

Mawira Sitima is a thermal spring located in the village Sitima outside of Liwonde,Malawi. The spring is used by many of the local villagers to take baths, play around and wash clothes. Washing using detergents in springs may cause harm to the aquatic ecosystems and worsen the water quality, which might pose a health risk to people swimming in the spring. This study compared physico-chemical properties of Mawira Sitima and the soil and plants around it with standards, guidelines and other studies to assess thewater quality of the spring. The water quality of another hot spring, Mawira Liwonde, was also assessed and compared to Mawira Sitima to investigate the potential for recreationaluse of Mawira Sitima. The findings were then used to produce recommendations for future monitoring of relevant variables in the spring. The results indicate that the current water quality of Mawira Sitima is of no concern for the local health and has all basis to be of recreational use. A monitoring system including electrical conductivity, water temperature, pH, total phosphorous, copper, manganese, and iron was recommended based on correlations and trends. Monitoring of extreme meteorological conditions, such as heavy rainfall or drought, were also recommended. / Mawira Sitima är en varm källa belägen i byn Sitima utanför Liwonde, Malawi. Källan används av lokalbefolkningen för att bada, leka och tvätta kläder. Att tvätta med tvättmedel i källor kan skada de akvatiska ekosystemen och försämra vattenkvaliteten vilket kan leda till hälsorisker för de som använder källan. I denna studie jämfördes fysikaliska och kemiska parametrar i Mawira Sitima, och jorden och plantor runtom den, med standarder, riktlinjer och andra studier för att utvärdera vattenkvaliteten i källan. Vattenkvaliteten i en annan källa, Mawira Liwonde, utvärderades också och jämfördes med Mawira Sitima i syftet att undersöka potenitalen för fritidsbruk av Mawira Sitima. Undersökningsresultaten användes sedan för att föreslå ett framtida övervakningssystem av relevanta variabler i källan. Resultaten i studien visar på god vattenkvalitet i Mawira Sitima och stora möjligheter för fritidsbruk. Övervakningssystemet föreslogs innefatta elektrisk konduktivitet, vattentemperatur, pH, totalfosfor, koppar, mangan och järn baserat på korrelationer och trender. Även extremväder såsom stora mängder regn eller extrem torka rekommenderades ingå i övervakningssytemet

The work aims to study different methods suitable for de-icing and ice prevention of vehicle headlamps and tail lamps, especially LED-lights. Furthermore, the work aims to investigate the scale of the problem with insufficient or lack of de-icing on automotive lamps depending on the region and the environment the vehicle operates in. The problem with insufficient de-icing in automotive lamps was investigated by observations, tests of various lamps and a driver survey. Deicing methods were identified through a litera-ture review. The methods were studied in detail, and some were also evaluated by tests. The tests were narrowed down to temperature measurements and de-icing measurements. The latter were performed using a test method especially developed for the task. The collected data was used to evaluate whether actions are needed to be taken and to form recommen-dations for future developments. The number one priority should be to improve the tail lamps de-icing ability. Headlamps can also be improved but there is no imminent need. Insufficient de-icing of headlamps and tail lamps can potentially be a problem in all areas subjected to cold winter climate. Tail lamps should be fitted with electrical heating in order to improve the de-icing ability. They should be positioned so that snow and ice does not stack on top of them. The de-icing time of tail lamps should be less than 10 min. Truck drivers needs to be better in scraping their headlamps and tail lamps. The time needed for de-icing Scania’s H7 headlamps is 20 min for halogen version and 35 min for xenon version at -18 °C. This should be compared to the BMW LED-headlamp which needs 65 min to complete de-icing. LED-headlamps are probably limited to a de-icing time of approximately 60 min unless additional heat is added to the headlamp lens. The fastest and most efficient way to de-ice the headlamps is to use hot washer fluid. Electrically heated lenses are also effective but the de-icing process is slower. The proposed test method is a simple and effective way to compare and evaluate headlamps and tail lamps without knowing internal airflows and light sources. The way the ice layer is created on the device under test is unique to this method. The created ice layer is extremely uniform and the results are easy to evaluate. / Sammanfattning Arbetets syfte är att undersöka olika avisningsmetoder och isförebyggande åtgärder för hu-vudstrålkastare och baklyktor, speciellt LED-lampor. Ytterligare syfte är att undersöka hur stort problemet med otillräcklig avisning är beroende på vilken region och miljö som fordonen körs i. Problemet med otillräcklig avisning av fordonsbelysning har undersökts genom observatio-ner, en förarenkät samt genom tester av olika strålkastare och baklyktor. Avisningsmetoder har identifierats genom en litteraturstudie. Metoderna har studerats i detalj och några har även utvärderats genom tester. Testerna har utförts enligt en för uppgiften framtagen testme-tod. De insamlade uppgifterna har sedan används för att utvärdera om åtgärder behöver vid-tas och för att ge rekommendationer för framtida utvecklingsprojekt. Första prioritet bör vara att förbättra baklyktornas avisningsförmåga. Huvudstrålkastarna kan även de förbättras men det föreligger inte i dagsläget något akut behov av det. Otillräcklig avisning av huvudstrålkastare och bakljus kan potentiellt vara ett problem i alla miljöer med ett kallt vinterklimat. Baklyktorna bör utrustas med en eluppvärmd lins för att förbättra avis-ningen. Lamporna bör placeras på ett sådant sätt att snö och is inte kan ansamlas ovanpå dem. Avisningstiden för en baklykta bör inte överstiga 10 min. Lastbilschaufförerna behöver bli bättre på skrapa av is och snö från huvudstrålkastare och baklyktor. Avisningstiden för Scanias H7 huvudstrålkastare är 20 min för halogen versionen och 35 min för xenon versionen vid -18 °C. Detta kan jämföras med att BMW:s LED-huvudstrålkastare behöver 65 min för att avisas. LED-huvudstrålkastare är troligtvis begränsade till en avis-ningstid kring 60 min om inte någon extra värme tillförs. Den snabbaste metoden för att avisa en huvudstrålkastare är att använda varm spolarvätska men elektrotermisk avisning kan också vara mycket effektivt. Den föreslagna testmetoden är ett enkelt sätt att jämföra och utvärdera olika huvudstrålkastare och baklyktor. Det som är unikt med testmetoden är hur isskiktet på lamporna bildas. Isskiktet som skapas är extremt jämt och lätt att utvärdera.

Irradiation of a reactor pressure vessel (RPV) causes a shift of the ductile to brittle transition region towards higher temperature regions. In the event of a pressurized thermal shock (PTS), where the temperature drops drastically, the ductile to brittle transition region might be entered for irradiated ferritic steel. Hence, there is a risk of brittle cleavage fracture. Cleavage fracture is a transgranular unstable fracture initiated by cracked second phase particles and rapidly propagated over grain boundaries. The warm pre-stressing (WPS) effect can be helpful as it increases the apparent fracture toughness of ferritic steel pre-loaded in the ductile temperature region, which is the case for a PTS. This effect has been proven effective for virgin material, but the impact of residual stress fields on the WPS effect have not been investigated thoroughly. Utilizing a finite element model of notched three-point bending specimens and a non-local probabilistic model for fracture prediction the effect of residual stresses on the WPS effect was investigated in this thesis. Regarding the crack tip state, expressed as J, the probability of fracture was alike for both material with and without residual stresses, however a significant loss of load bearing capacity was found comparing them two. The magnitude of this loss depends on pre-load level as well as specimen size. This loss however, was also found when not considering the WPS effect. / Bestrålning av ferritiska reaktortankar orakar en förskjutning av den duktil-spröda omslagstemperaturen till högre temperaturer. Vid en trycksatt termisk shock (TTS) sjunker temperaturen drastiskt i reaktorn och omslagstemperaturen kan nås. Därför uppstår en risk för klyvbrott. Klyvbrott är en transgranulär ostabil spricktillväxt initierad av sprickor i sekundärfaspartiklar som propagerar över korngränserna om spänningstillståndet är gynnsamt. Varm förbelastning, eller warm pre-stressing (WPS) kan vara fördelaktig eftersom den höjer den effektiva brottsegheten hos ferritiskt stål som förbelstats i den duktila temperaturregionen, som är fallet för TTS. Den här effekten har visats effektiv för material utan restspänningar, men för fallet med restspäninningar saknas utförliga undersökningar av WPS-effekten. Med hjälp av en finita element model av tre-punkt böjprovstavar och en icke-lokal sannolikhetsmodell för prediktion av brott så undersöktes vilken effekt restspänningar har på WPS-effekten. Brottsannolikheten visade sig vara lika för både material med och utan restspännigar om man syftar på sprickspetstillståndet, uttryckt som J. Däremot syns en tydlig förlust i lastbärande förmåga mellan de två fallen. Storleksordningen på förlustern beror både på förbelastningsnivå och provstavsstorlek. Den förlusten kunde dock finnas även för fall utan någon WPS effekt.

ABSTRAKT  I mitt examensarbete vill jag utforska och skapa smarta lösningar som hjälper oss att leva och bo på ett mer aktivitetsbaserat sätt i framtiden. Ett boende där jag vill uppmuntra och förenkla för oss alla att bo på mindre yta och med fler flexibla platser och funktioner, både för miljöns skull men även för en mer solidarisk fördelning av den yta vi förfogar över idag.  Mindre boendeyta betyder även att allt vi fyller våra hem med behöver vara väl genomtänkta och funktionella. Så vad krävs då egentligen för att vi ska vilja släppa ifrån oss av vår yta? Och kan jag genom min design skapa en öppen och varm känsla på mindre yta utan att försaka estetik och bekvämlighet? Eller hur kan smarta lösningar få oss att välja att bo kvar i ett mindre boende även när vi blir fler i familjen, något som inte enbart gynnar miljön utan även den egna plånboken? De blir några av mina utgångspunkter i mitt utforskande. De metoder jag använder i min research är enkäter, intervjuer och egna observationer av min hemmiljö tillsammans med internetsökningar och texter om kompakta boenden, fällbara lösningar och minimalism.  Mina designbeslut tar jag med input från de svar jag får in och min målsättning är att ha minst en produktionsklar modell att visa upp vid Konstfacks vårutställning i maj 2021.