Syfte: . En upplevd avsaknad av studier som undersökt etisk märkning av produkter med avseende på smakupplevelse och betalningsvilja var avstampet för vår uppsats. Utifrån en efterfrågan av studier som undersöker den relativa betydelsen av olika etiska märkningar har vi därför formulerat följande syfte: " Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur konsumenters smakupplevelse samt betalningsvilja påverkas av en produkts etiska märkning med avseende på om den är ekologisk och/eller lokalproducerad." Metod: I denna studie har vi utfört ett experiment på Högskolan i Gävle där 102 slumpvis valda respondenter deltagit. Respondenterna ombads smaka på tre olika mjölksorter; en ekologisk, en lokal och en som var både ekologisk och lokal. Alla glas innehöll dock samma sorts mjölk, vilket gör att vi genom manipulation kan se om respondenternas smakupplevelse och betalningsvilja påverkas av etisk märkning. Resultat och slutsats: Resultatet av vår undersökning visar att konsumenters smakupplevelse samt betalningsvilja påverkas av den etiska märkning som respektive mjölksort står för. Den eko-lokala mjölken fick högst betyg beträffande smak, hälsouppfattning och betalningsvilja, men denna kombination av märkningarna "ekologisk" och "lokal" resulterade samtidigt i en högre priseffekt än smakeffekt. Vidare har vi funnit att respondenternas oro för dagens miljöproblem anses vara det viktigaste vid valet av mjölk. Detta är dock huvudsakligen på grund av egocentriska skäl, då synen på sig själv i förhållande till miljön var det viktigaste för respondenterna, det vill säga miljöfaktorer i stort som kan påverka dem själva. Detta korroborerar tidigare forskning. Förslag till vidare forskning: I denna studie har vi inte mätt respondenternas faktiska betalningsvilja, då konsumenterna inte köper produkten i slutet av experimentet. Vidare forskning borde således undersöka hur en produkts etiska märkning påverkar konsumenters smakupplevelse och betalningsvilja i verkliga marknadssituationer. Uppsatsens bidrag: Denna studie pekar på vikten av att dra full nytta av dubbla etiska märkningar, genom att till exempel se över både marknadsföring och design. Vi har visat att hur företagen kombinerar en produkts etiska märkningar påverkar både konsumenters smakupplevelse och betalningsvilja i positiv riktning. Ett skickligare utnyttjande av dessa effekter skulle troligen ge ett mer positivt utfall för mejerinäringen och för mjölkbönderna.

No description available.

Syftet med mitt arbete är att få inblick i hur slöjdlärare arbetar med den Lokala pedagogiska planeringen (LPP) och vilken funktion den fyller. Studiens fokus ligger i hur slöjdlärana använder den lokala pedagogiska planeringen under lektioner och hur de arbetar fram den. För att få svar på mina frågeställningar genomförde jag intervjuer med slöjdlärare. Mitt resultat visar att slöjdlärana inte får mycket tid till att skriva sin LPP vilket leder till att de ofta får sitta hemma på sin fritid och skriva. De anser att den är ett bra stöd för dem själva och även för eleverna under lektionerna. Undersökningen visar även att lärarna har nytta av den lokala pedagogiska planeringen, som de menar är ett uppdrag som påförts dem "uppifrån". Genom undersökningen har jag fått större förståelse för vilken nytta den lokala pedagogiska planeringen kan ha för lärare och elever i undervisningen.

Den här studien har för avsikt att undersöka tre kommunala förvaltningars förutsättningar föratt implementera den nya gymnasiereformen. Utifrån teoretiska antaganden gällandeförvaltningarnas kunskap, medel och vilja, undersöks vilken problematik som kan förekommavid reformimplementering på lokal nivå. Metoden som används är samtalsintervjuer, vilkautförts med förvaltningschefer som material. Resultatet har redovisats och analyserats medhjälp av meningskoncentration och semantisk meningskategorisering.Studien visar att problematiken som förekommer på lokal förvaltningsnivå är relativtsituationsberoende, avhängigt kommunens storlek och dess personella organisation. Vidarevisar studien att det råder en relativt bra förståelse på lokal nivå för implementeringsuppdragetsamt att viljan till att införa reformen är hög i de lokala förvaltningarna.

Titel: Politiska förhoppningar? En studie om hur politiker på lokal nivå använder sociala medier   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur politiker på lokal nivå använder kanaler som sociala medier.   Teori: Studien utgår från forskningsområdet strategisk politisk kommunikation. Därutöver används Cutlip och kollegors planeringsmodell, teorier om opinioner och opinionsbildning, McCombs dagordningsteori, Lazarsfeld och kollegors tvåstegshypotes samt Habermas offentliga sfär.   Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ metod, där empiri har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, av en semistrukturerad form, med förtroendevalda från Sundsvalls och Timrås kommunfullmäktige. Intervjutillfällena skedde under en tidsperiod fr.o.m. 30/11 t.o.m. 8/12 2010.   Resultat: Utöver att blogga politiskt är det vanligt att använda ytterligare sociala medier, och då ofta Facebook i kombination med bloggen. Sociala medier används oavsett om det är valtider eller inte, men inte alla har fortsatt att blogga politiskt sedan valrörelsens slut. Respondenterna vill skriva om det de är intresserade av, men samtidigt är det svårt att lyfta fram egna frågor då man får bättre återkoppling genom att utgå från medieaktuella händelser. Det finns också en medvetenhet kring att de frågor eller händelser de skriver om, och sättet de skriver på, inverkar på hur stor återkoppling de får. Varav sättet att skriva påverkas också av de risker respondenterna ser med att använda sociala medier som offentliga personer. Endast en respondent använder budskapsstrategier för att nå ut till olika målgrupper, men jag har funnit att det inte behöver betyda att man inte arbetar strategiskt för att nå ut till olika målgrupper i de sociala medierna, då flera respondenter har nått ut till journalister genom sociala medier. Det anses vara viktigt att undersöka väljares åsikter genom sociala medier, men inte alla har kommit till ett steg där de samlar in feedback från de sociala medierna. Det finns inga tydliga målsättningar kring vad respondenterna vill uppnå med sin sociala medienärvaro. Men likväl har jag funnit att flera respondenter utvärderar sin närvaro. Sociala medier anses ha en viktig betydelse ur ett lokal politiskt perspektiv, och framhålls som ett viktigt komplement till de traditionella kanalerna. Men förutom möjligheter uppges det också finnas tveksamheter med att använda sociala medier. Och flera respondenter är av uppfattningen att de sociala medierna inte bör överskattas, utan att det personliga mötet är det viktigaste.

No description available.

Syftet med vår studie är att undersöka och jämföra vilken utrustning och tillgång till lokaler som musiklärare kontra rektorer anser att en god undervisning kräver samt vilken kompetens musiklärare anser sig besitta och om de anser att den är tillräcklig för att på ett adekvat sätt undervisa och bedöma elever. Syftet är även att se om synen på musikundervisningen skiljer sig mellan musiklärare och rektorer samt vilken uppfattning om ämnet de båda grupperna har. Vårt empiriska material består av enkätsvar från 14 olika skolor där tolv musiklärare respektive nio rektorer svarat. Resultatet visar att musiklärarna anser sig ha kompetens att undervisa och själva musicera men att verktygen i form av instrument och digitala verktyg är knappa. Rektorerna betonar vikten av kompetens men inte vikten av verktygen för att kunna förmedla densamma. Musiklärarnas och rektorernas svar stämmer således inte överens och vi har dragit slutsatsen att det saknas en tydlig dialog dem emellan.

The purpose of this essay is to investigate why the two Swedish municipalities of Frykerud and Östmark were the only municipalities in Värmland that were forcibly merged by the state during the ”Municipality block reform” of 1971, and whether local identities played a role in the resistance against this reform.      The study is designed as a comparative case study and builds on both history and political science to analyze the topic from a broader perspective. Based on the research situation three theoretical theses have been formulated, the durability of which will be tested in the analysis part of the essay.     The study notes that Frykeruds resistance against the ”Municipality block reform” started when the reform prevented a planned retirement home construction in the municipality. In the analytical part of the essay, the author discusses how the discontent can be interpreted as symptomatic of bourgeois centralization resistance, as well as being due to the fact that traditional, local self-government as a political subject was perceived as threatened. In Östmark, the "Municipality block reform" developed into a political struggle between the reformist Social Democrats and the "reform-skeptical" conservative parties. The battle started with disagreements over the completions of investments in the municipality.     In the analysis section, the hypotheses previously formulated have been tested, and the author also formulates a new hypothesis regarding the local communities and local identities' political role in the resistance against the "Municipality block reform".

Zugl.: Karlsruhe, Univ., Diss., 2006

University, Diss., 2006--Karlsruhe.