The purpose of this essay is to investigate why the two Swedish municipalities of Frykerud and Östmark were the only municipalities in Värmland that were forcibly merged by the state during the ”Municipality block reform” of 1971, and whether local identities played a role in the resistance against this reform.      The study is designed as a comparative case study and builds on both history and political science to analyze the topic from a broader perspective. Based on the research situation three theoretical theses have been formulated, the durability of which will be tested in the analysis part of the essay.     The study notes that Frykeruds resistance against the ”Municipality block reform” started when the reform prevented a planned retirement home construction in the municipality. In the analytical part of the essay, the author discusses how the discontent can be interpreted as symptomatic of bourgeois centralization resistance, as well as being due to the fact that traditional, local self-government as a political subject was perceived as threatened. In Östmark, the "Municipality block reform" developed into a political struggle between the reformist Social Democrats and the "reform-skeptical" conservative parties. The battle started with disagreements over the completions of investments in the municipality.     In the analysis section, the hypotheses previously formulated have been tested, and the author also formulates a new hypothesis regarding the local communities and local identities' political role in the resistance against the "Municipality block reform".

The government has in several steps decided about municipal mergers during the 20thcentury. In many places the mergers provided the basis for a local conflict. This conflict wasnot always easy to resolve and lives in many places remain in today's municipal issues. Amulti-tiered municipality tends to create local contradictions between what constitutes thecentral core and the other locality or territories in the municipal territory, it looks like they arein the municipality's periphery. The municipal reforms that were implemented tended tocreate conflicts of softer values, the sense of belonging within the municipality and what isreferred to as local identity is a sensitive issue when the independence of a small municipalityis absorbed by another, often bigger, municipal unit which in short term reduced the civicinfluence.Municipal mergers or similar mergers of legally governing territory have been conducted inmany European countries and, above all, municipal mergers have been conducted in theNordic countries which has had similar structures. The results vary, as does the population'sview of these reforms. The municipal merges that have been done had been a consequence ofurbanization and a tool to ensure the legal security and taxation of the state. Decisions on themergers were made in various referral bodies and were based on demographic conditions andforecasts. The soft values that the citizens felt before a merger were resolved at the local levelin the municipal.The press provided a platform and a forum where discussion could take place in the form ofsubmitter columns and interviews. Local rulers and opinion leaders used this channel toinfluence and urge the public to take a stand on important local issues. How frequent was thepublication about the municipal assembly and what views were expressed in block 10,Årjäng? In this study, I have analyzed the magazines' notices regarding the municipalassembly in the selected geographical area. I have reviewed the reports that were published innational and local press to find out what came to the public´s notice, as well as how opinionleaders expressed themselves during the municipal block reform. As expected, the localnewspaper contributed more opinions in the form of submissions and more news articles thanthe national newspapers.The purpose of the text and media analysis was to find out who wrote, for example, asubmitter and partly what the writer wanted to convey or form opinion on. In my work, Ihave used the receiver-oriented strategy as a tool for analyzing the press's published newsreporting and opinion columns. The strategy is based on three components that must be takeninto account when analyzing a text - Who deals with the text, what aspects should be studiedand addressees as actors in specific positions. The study of the text and the content of thenewspapers gave an insight into what caught the interest of the inhabitants and what thepublic considered important in the municipal assembly. For this specific study, the surveymaterial is limited to focus only on the municipalities within the municipal block of Årjäng. / Regeringen har i flera steg beslutat om kommunala sammanläggningar under 1900-talet, påmånga ställen gav sammanläggningarna grund för en lokal konflikt. Den här konflikten varinte alltid enkel att lösa och lever på många platser kvar i dagens kommunala frågor. Enflerkärning kommun tenderar att skapa lokala motsättningar emellan det som utgör dencentrala kärnan och den eller de andra orterna inom territoriet ser det som att de befinner sig ikommunens periferi. Kommunreformerna som genomfördes tenderade att skapa debatter ominvånarnas identitet och tillhörighet. Känslan av tillhörighet inom kommunen och det sombetecknas som lokal identitet blir direkt en känslig fråga när en liten kommunssjälvständighet absorberas av en annan enhet till förmån för en större kommunal enhet sompå kort sikt kom att minska det medborgerliga inflytandet. Kommunsammanläggningar ellermotsvarande sammanläggningar av juridiskt styrande territorium har gjorts i mångaeuropeiska länder och framförallt har kommunsammanläggningar genomförts i de nordiskaländerna som har haft likartade upplägg. Resultaten varierar liksom befolkningens syn pådessa reformer. Kommunsammanläggningarna som har genomförts har varit en konsekvensav urbaniseringen och ett verktyg för att säkerställa rikets rättssäkerhet och beskattning.Besluten om sammanläggningarna togs i olika remissinstanser och baserades pådemografiska förutsättningar och prognoser. Känslan av tillhörighet, de mjuka värden sommedborgarna kände inför en sammanläggning var tvunget att redas ut på lokal nivå.Den tryckta pressen utgjorde en plattform och ett forum där diskussion kunde föras i form avinsändarspalter och intervjuer. Lokala makthavare och opinionsbildare använde den härkanalen för att påverka och uppmana allmänheten att ta ställning i viktiga lokala frågor. Hurfrekvent var publiceringen om kommunsammanläggningen och vilka åsikter kom till uttryck ikommunblock 10, Årjäng? I den här studien har jag analyserat tidningarnas notiser rörandekommunsammanläggningen i det valda geografiska området. Jag har granskat rapporteringensom förekom i nationell och lokal press för att ta reda på vad allmänheten fick ta del av, samthur opinionsbildare uttryckte sig under kommunblocksreformen. Den lokala tidningen bidrogsom förväntat med fler åsiktsyttringar i form av insändare och fler nyhetsinslag än denationella tidningarna.Målsättningen med text- och medieanalysen var att ta reda på dels vem eller vilka som skrivitexempelvis en insändare och dels vad skribenten ville förmedla eller bilda opinion om. Iundersökningen har jag använt mig av den mottagarorienterade strategin som verktyg för attanalysera pressens publicerade nyhetsrapportering och åsiktsspalter. Strategin bygger på trebeståndsdelar som ska beaktas vid analysen av en text – Vem handlar texten om, vilkaaspekter bör studeras samt adressater som aktörer i särskilda positioner. Studien av texten ochinnehållet i tidningarna gav en inblick i vad som fångade invånarnas intresse och vadallmänheten ansåg var viktigt i kommunsammanläggningen. För den här specifika studien ärundersökningsmaterialet avgränsat för att endast fokusera på kommunerna inomkommunblock 10, Årjäng.