<p>Diskussionen om den kommunala förvaltningen och verksamheten är en högaktuell fråga i finsk politik. Både på statlig och kommunal nivå diskuteras huruvida det föreligger ett behov av förändring. Kommunsammanslagningar ses som en lösning på problemet. Den pågående Kommun- och servicestrukturreformen omfattar hela landet och kommunerna utreder möjligheterna för samarbete eller sammanslagningar. Uppsatsen undersöker argument och uttalade motiv för kommunsammanslagningar och omfattar tre perspektiv: det nationella, det juridiska och det lokala. Fokus ligger i förekomsten av demokrati och effektivitet i debatten. I vilka termer förespråkar staten kommunsammanslagningar? Hur förhåller sig den nationella lagstiftningen till demokratin och effektiviteten och vilka aspekter gynnas respektive missgynnas av kommunsammanslagningen i praktiken?</p><p>Den nationella politiken påverkar den lokala förvaltningsnivåns, kommunernas, verksamhet. Delar av den nationella politiken och lagstiftningen sätter fallstudien i en större kontext och kännedom om förordningar underlättar användandet av fallstudiens resultat i andra fall. Tanken med att ha de olika delarna är dels att ge kunskap till dem som är intresserade av att veta mer om det här aktuella ämnet som berör alla kommuner. Ytterligare en tanke med att behandla både den nationella och lokala nivån är att undersöka om staten och kommunerna agerar enligt samma linjer. Lagstiftningen gällande ändringen i kommunindelningen styr själva kommunindelningsutredningsprocessen och planeringen av organisationen av verksamheten i den nya kommunen. Därmed är det viktigt att känna till varifrån kommunindelningsutredningar och verksamhetsplaner utgår.</p><p>Fallstudien undersöker kommunsammanslagningen av Joensuu, Kiihtelysvaara och Tuupovaara som skedde innan reformen började men representerar den typen av kommunsammanslagning som reformen förespråkar. Kommun- och servicestrukturreformen påverkar kommunerna i Norra Karelen och det kan eventuellt ske flera sammanslagningar i området. Uppsatsen ger kunskap om kommunsammanslagningar till dem som är intresserade av att veta mer om vad kommunsammanslagningen medför i praktiken och vad det finns för argument och motiv för att genomföra kommunsammanslagningar.</p><p>Studien kommer fram till att argument och motiv utifrån en syn med effektiviteten i fokus får starkare betoning i fråga om kommunsammanslagningar. Det förekommer fler argument som påstås gynna effektiv användning av resurser än det förekommer argument för att förbättra den kommunala demokratin.</p>

Diskussionen om den kommunala förvaltningen och verksamheten är en högaktuell fråga i finsk politik. Både på statlig och kommunal nivå diskuteras huruvida det föreligger ett behov av förändring. Kommunsammanslagningar ses som en lösning på problemet. Den pågående Kommun- och servicestrukturreformen omfattar hela landet och kommunerna utreder möjligheterna för samarbete eller sammanslagningar. Uppsatsen undersöker argument och uttalade motiv för kommunsammanslagningar och omfattar tre perspektiv: det nationella, det juridiska och det lokala. Fokus ligger i förekomsten av demokrati och effektivitet i debatten. I vilka termer förespråkar staten kommunsammanslagningar? Hur förhåller sig den nationella lagstiftningen till demokratin och effektiviteten och vilka aspekter gynnas respektive missgynnas av kommunsammanslagningen i praktiken? Den nationella politiken påverkar den lokala förvaltningsnivåns, kommunernas, verksamhet. Delar av den nationella politiken och lagstiftningen sätter fallstudien i en större kontext och kännedom om förordningar underlättar användandet av fallstudiens resultat i andra fall. Tanken med att ha de olika delarna är dels att ge kunskap till dem som är intresserade av att veta mer om det här aktuella ämnet som berör alla kommuner. Ytterligare en tanke med att behandla både den nationella och lokala nivån är att undersöka om staten och kommunerna agerar enligt samma linjer. Lagstiftningen gällande ändringen i kommunindelningen styr själva kommunindelningsutredningsprocessen och planeringen av organisationen av verksamheten i den nya kommunen. Därmed är det viktigt att känna till varifrån kommunindelningsutredningar och verksamhetsplaner utgår. Fallstudien undersöker kommunsammanslagningen av Joensuu, Kiihtelysvaara och Tuupovaara som skedde innan reformen började men representerar den typen av kommunsammanslagning som reformen förespråkar. Kommun- och servicestrukturreformen påverkar kommunerna i Norra Karelen och det kan eventuellt ske flera sammanslagningar i området. Uppsatsen ger kunskap om kommunsammanslagningar till dem som är intresserade av att veta mer om vad kommunsammanslagningen medför i praktiken och vad det finns för argument och motiv för att genomföra kommunsammanslagningar. Studien kommer fram till att argument och motiv utifrån en syn med effektiviteten i fokus får starkare betoning i fråga om kommunsammanslagningar. Det förekommer fler argument som påstås gynna effektiv användning av resurser än det förekommer argument för att förbättra den kommunala demokratin.

<p>Sverige genomförde två stora kommunindelningsreformer under 1900-talet. Den ena varstorkommunreformen som kom 1952, och den andra var den så kalladekommunblocksreformen som kom 1974. Kommunreformen minskade antalet kommuner tillmindre än hälften och syftet var att varje kommun skulle kunna bära sina egna omkostnadergenom att skatteunderlaget skulle vara tillräckligt stort. Kommunerna i Halland var även de iolika grad involverade i kommunreformen och inställningen till denna varierade mellankommunerna. Det är då intressant att undersöka vilka skälen och attityderna tillkommunreformerna har varit, eftersom de bidragit till att ge en bild av samhället och denkommunpolitik som fördes i Halland vid tiden för sammanläggningarna samt att se om dethar skett en förändring över tid mellan förändringarna.Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka attityderna och problemen vari Halland, och om de har varierat från den ena kommunreformen till den andra samt försökage en bakgrund till medborgarnas inställning.</p>

Sverige genomförde två stora kommunindelningsreformer under 1900-talet. Den ena varstorkommunreformen som kom 1952, och den andra var den så kalladekommunblocksreformen som kom 1974. Kommunreformen minskade antalet kommuner tillmindre än hälften och syftet var att varje kommun skulle kunna bära sina egna omkostnadergenom att skatteunderlaget skulle vara tillräckligt stort. Kommunerna i Halland var även de iolika grad involverade i kommunreformen och inställningen till denna varierade mellankommunerna. Det är då intressant att undersöka vilka skälen och attityderna tillkommunreformerna har varit, eftersom de bidragit till att ge en bild av samhället och denkommunpolitik som fördes i Halland vid tiden för sammanläggningarna samt att se om dethar skett en förändring över tid mellan förändringarna.Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka attityderna och problemen vari Halland, och om de har varierat från den ena kommunreformen till den andra samt försökage en bakgrund till medborgarnas inställning.

The government has in several steps decided about municipal mergers during the 20thcentury. In many places the mergers provided the basis for a local conflict. This conflict wasnot always easy to resolve and lives in many places remain in today's municipal issues. Amulti-tiered municipality tends to create local contradictions between what constitutes thecentral core and the other locality or territories in the municipal territory, it looks like they arein the municipality's periphery. The municipal reforms that were implemented tended tocreate conflicts of softer values, the sense of belonging within the municipality and what isreferred to as local identity is a sensitive issue when the independence of a small municipalityis absorbed by another, often bigger, municipal unit which in short term reduced the civicinfluence.Municipal mergers or similar mergers of legally governing territory have been conducted inmany European countries and, above all, municipal mergers have been conducted in theNordic countries which has had similar structures. The results vary, as does the population'sview of these reforms. The municipal merges that have been done had been a consequence ofurbanization and a tool to ensure the legal security and taxation of the state. Decisions on themergers were made in various referral bodies and were based on demographic conditions andforecasts. The soft values that the citizens felt before a merger were resolved at the local levelin the municipal.The press provided a platform and a forum where discussion could take place in the form ofsubmitter columns and interviews. Local rulers and opinion leaders used this channel toinfluence and urge the public to take a stand on important local issues. How frequent was thepublication about the municipal assembly and what views were expressed in block 10,Årjäng? In this study, I have analyzed the magazines' notices regarding the municipalassembly in the selected geographical area. I have reviewed the reports that were published innational and local press to find out what came to the public´s notice, as well as how opinionleaders expressed themselves during the municipal block reform. As expected, the localnewspaper contributed more opinions in the form of submissions and more news articles thanthe national newspapers.The purpose of the text and media analysis was to find out who wrote, for example, asubmitter and partly what the writer wanted to convey or form opinion on. In my work, Ihave used the receiver-oriented strategy as a tool for analyzing the press's published newsreporting and opinion columns. The strategy is based on three components that must be takeninto account when analyzing a text - Who deals with the text, what aspects should be studiedand addressees as actors in specific positions. The study of the text and the content of thenewspapers gave an insight into what caught the interest of the inhabitants and what thepublic considered important in the municipal assembly. For this specific study, the surveymaterial is limited to focus only on the municipalities within the municipal block of Årjäng. / Regeringen har i flera steg beslutat om kommunala sammanläggningar under 1900-talet, påmånga ställen gav sammanläggningarna grund för en lokal konflikt. Den här konflikten varinte alltid enkel att lösa och lever på många platser kvar i dagens kommunala frågor. Enflerkärning kommun tenderar att skapa lokala motsättningar emellan det som utgör dencentrala kärnan och den eller de andra orterna inom territoriet ser det som att de befinner sig ikommunens periferi. Kommunreformerna som genomfördes tenderade att skapa debatter ominvånarnas identitet och tillhörighet. Känslan av tillhörighet inom kommunen och det sombetecknas som lokal identitet blir direkt en känslig fråga när en liten kommunssjälvständighet absorberas av en annan enhet till förmån för en större kommunal enhet sompå kort sikt kom att minska det medborgerliga inflytandet. Kommunsammanläggningar ellermotsvarande sammanläggningar av juridiskt styrande territorium har gjorts i mångaeuropeiska länder och framförallt har kommunsammanläggningar genomförts i de nordiskaländerna som har haft likartade upplägg. Resultaten varierar liksom befolkningens syn pådessa reformer. Kommunsammanläggningarna som har genomförts har varit en konsekvensav urbaniseringen och ett verktyg för att säkerställa rikets rättssäkerhet och beskattning.Besluten om sammanläggningarna togs i olika remissinstanser och baserades pådemografiska förutsättningar och prognoser. Känslan av tillhörighet, de mjuka värden sommedborgarna kände inför en sammanläggning var tvunget att redas ut på lokal nivå.Den tryckta pressen utgjorde en plattform och ett forum där diskussion kunde föras i form avinsändarspalter och intervjuer. Lokala makthavare och opinionsbildare använde den härkanalen för att påverka och uppmana allmänheten att ta ställning i viktiga lokala frågor. Hurfrekvent var publiceringen om kommunsammanläggningen och vilka åsikter kom till uttryck ikommunblock 10, Årjäng? I den här studien har jag analyserat tidningarnas notiser rörandekommunsammanläggningen i det valda geografiska området. Jag har granskat rapporteringensom förekom i nationell och lokal press för att ta reda på vad allmänheten fick ta del av, samthur opinionsbildare uttryckte sig under kommunblocksreformen. Den lokala tidningen bidrogsom förväntat med fler åsiktsyttringar i form av insändare och fler nyhetsinslag än denationella tidningarna.Målsättningen med text- och medieanalysen var att ta reda på dels vem eller vilka som skrivitexempelvis en insändare och dels vad skribenten ville förmedla eller bilda opinion om. Iundersökningen har jag använt mig av den mottagarorienterade strategin som verktyg för attanalysera pressens publicerade nyhetsrapportering och åsiktsspalter. Strategin bygger på trebeståndsdelar som ska beaktas vid analysen av en text – Vem handlar texten om, vilkaaspekter bör studeras samt adressater som aktörer i särskilda positioner. Studien av texten ochinnehållet i tidningarna gav en inblick i vad som fångade invånarnas intresse och vadallmänheten ansåg var viktigt i kommunsammanläggningen. För den här specifika studien ärundersökningsmaterialet avgränsat för att endast fokusera på kommunerna inomkommunblock 10, Årjäng.