Sammanfattning: - ”Den manliga och kvinnliga ledarens val av ledarstil – en studie om hur ledare väljer att styra för att förverkliga företagets ekonomiska mål”   Datum: 28 maj 2015 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Maria Jexby, Camilla Larsson                                                        Titel: Den manliga och kvinnliga ledarens val av ledarstil – en studie om hur ledare väljer att styra för att förverkliga företagets ekonomiska mål Handledare: Staffan Boström Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Ledarstil, Ekonomisk styrning, Organisering Frågeställning: Vilken ledarstil anammar den manliga och den kvinnliga ledaren för att förverkliga företagets ekonomiska mål? Syfte: Undersöka och beskriva eventuella skillnader i den manliga ledarens sätt att leda, genom val av ledarstil, kontra den kvinnliga ledarens. Metod: Valet föll på en kvalitativ forskningsmetod. Semistrukturerade intervjuer samt personlighetstest har genomförts med tre manliga och tre kvinnliga ledare inom olika verksamhetsområden. Slutsats: Arbetet mynnar ut i slutsatsen om att det inte finns några belägg för att hävda att män och kvinnor anammar olika ledarstil. Studien visar snarare att både manliga och kvinnliga ledare idag anammar den ledarstil som situationen och organisationen kräver, för att på så vis förverkliga företagets ekonomiska mål.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka hur historieläromedel för årskurs 1–3 framställer kvinnor och män. Studien grundar sig på en kvalitativ innehållsanalys där Edwertz och Lundströms genustrappa används för att analysera de valda läromedlen utifrån trappans olika nivåer och kriterier.  Resultaten av studien konstaterar att kvinnor är underrepresenterade i jämförelse med män. Detta motsvarar resultaten av den tidigare forskningen inom området. Studien visar även att läromedel ställer höga krav på lärares yrkeskompetens och medvetenhet kring skolans jämställdhetsarbete.

<p>Syfte:</p><p>Denna studie handlar om kvinnor och män som ledare samt deras förutsättningar på deras respektive företag. Syfte med detta arbete är att lyfta fram hur de båda könen kvinna och man har ställt sig gällande kvinnligt respektive manligt ledarskap inom näringslivet på Åland. Går det att utläsa olikheter och/eller likheter om hur kvinnor och män upplever sitt ledarskap? På vilket sätt har de båda könen kvinna/man ställt sig till om det finns kvinnligt respektive manligt ledarskap?</p><p>Metod:</p><p>Jag har valt att studera två privata företag, ett kvinnodominerat och ett mansdominerat genom att intervjua ledarna samt deras anställda som fick delta i en enkätundersökning. I mitt arbete likställer jag orden chef och ledare. Begreppet ledare utgör således enbart en synonym för ordet chef.</p><p>Resultat & slutsats:</p><p>Min slutsats i detta arbete är att båda ledarna var positiva till manligt och kvinnligt ledarskap. Jag anser att kvinnor och män skiljer sig åt som ledare. Kvinnor i hög grad behöver diskutera, de förväntar sig att man lyssnar och visar att man känner empati. Män redogör för problemet, gör en analys och frågar efter åsikter. Enligt resultatet hindras kvinnorna hindras från en karriär på grund av hushåll och barn, eftersom en del män anser att kvinnan inte är kvalificerad för rollen som ledare.</p><p>Förslag till fortsatt forskning:</p><p>Hur ska samhället tolerera kvinnligt ledarskap på ett mera effektivt sätt samt vilka tillvägagångssätt bör man tillämpa för att kvinnan ska bli högre i samhällets rang?</p><p>Arbetets bidrag:</p><p>Denna studie bidrar till ny kunskap över vad ledarskap i en könsdominerad arbetsplats på Åland innebär.</p>

Syfte: Denna studie handlar om kvinnor och män som ledare samt deras förutsättningar på deras respektive företag. Syfte med detta arbete är att lyfta fram hur de båda könen kvinna och man har ställt sig gällande kvinnligt respektive manligt ledarskap inom näringslivet på Åland. Går det att utläsa olikheter och/eller likheter om hur kvinnor och män upplever sitt ledarskap? På vilket sätt har de båda könen kvinna/man ställt sig till om det finns kvinnligt respektive manligt ledarskap? Metod: Jag har valt att studera två privata företag, ett kvinnodominerat och ett mansdominerat genom att intervjua ledarna samt deras anställda som fick delta i en enkätundersökning. I mitt arbete likställer jag orden chef och ledare. Begreppet ledare utgör således enbart en synonym för ordet chef. Resultat &amp; slutsats: Min slutsats i detta arbete är att båda ledarna var positiva till manligt och kvinnligt ledarskap. Jag anser att kvinnor och män skiljer sig åt som ledare. Kvinnor i hög grad behöver diskutera, de förväntar sig att man lyssnar och visar att man känner empati. Män redogör för problemet, gör en analys och frågar efter åsikter. Enligt resultatet hindras kvinnorna hindras från en karriär på grund av hushåll och barn, eftersom en del män anser att kvinnan inte är kvalificerad för rollen som ledare. Förslag till fortsatt forskning: Hur ska samhället tolerera kvinnligt ledarskap på ett mera effektivt sätt samt vilka tillvägagångssätt bör man tillämpa för att kvinnan ska bli högre i samhällets rang? Arbetets bidrag: Denna studie bidrar till ny kunskap över vad ledarskap i en könsdominerad arbetsplats på Åland innebär.

Ett viktigt mål för Sveriges näringsliv är att det ska finnas samma möjligheter för kvinnor som män att driva företag, men trots detta finns det tydliga exempel på att kvinnor diskrimineras både på arbetsmarknaden och som företagare. Tidigare forskning konstaterar att företagande har en stark manlig identitet och att det kvinnliga företagandet ifrågasätts än idag. Vidare fastställer tidigare forskning även att kvinnans roll i samhället är att dra den tyngre lasten med hemarbetet utöver sitt företagande och sin karriär. Denna studie syftar därför till att undersöka och skapa en ökad förståelse för hur jämlikheten mellan kvinnligt och manligt företagande har sett ut under perioden 1990–2020. Undersökningsperioden är intressant eftersom flertalet statliga satsningar på svenskt företagande gjordes under tiden. Studiens empiriska material är hämtat från de två dagstidningarna Aftonbladet och Dagens industri som båda var prominenta under perioden. Materialet skildrar hur kvinnligt och manligt företagande uppfattas i den offentliga diskussionen, och det empiriska underlaget analyseras i sin tur utifrån den teoretiska referensramen om genus och diskursiva formationer. Undersökningen har dels genomförts genom en kvantitativ ansats för att beskriva företagandets närvaro i det offentliga samtalet, dels genom en kvalitativ fördjupning av källmaterialet för att lyfta vilka värderingar som uttrycktes om kvinnligt företagande. Den kvantitativa slutsatsen är att begreppens frekvens korrelerar med de politiska förhållandena i den offentliga debatten. Slutsatsen för den kvalitativa undersökningen är att det har gjorts en avgörande skillnad i synsättet på företagare baserat på deras kön. Kvinnors företagande och kompetens förminskas i de båda dagstidningarna och de avgörande skillnaderna mellan könen är att kvinnor förväntas ta större ansvar och hållas ansvariga för familjesituationen, samt att företagande i sig har en strikt manlig kodning, vilket i sin tur kan leda till att färre kvinnor orkar, vill eller har tid till att starta och driva företag.

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger på fenomenologisk ansats och det är den egna upplevelsen av lärandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frågeställningar som kommer att ligga för grund i studien är hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare då det är en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. Likaså vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. Vi behöver kommunicera för att fungera i samhället som individer och det finns olika modeller för det hos män och kvinnor. Redan i tidig ålder lägger vi grunden för hur vi kommunicerar olika för att sen utveckla det till typiskt kvinnlig och manlig kommunikation. Det handlar också om hur ledares kommunikativa förmåga bör vara till sina medarbetare. Intervju har skett med en kvinnlig och en manlig ledare för att få fram just deras upplevelse i kommunikationen till sina medarbetare och vad de lärt sig i sin kommunikation. Det som framkom var att kommunikation är viktig och att det finns en tydlighet. Att informera, att kunna lära av varandra och att kommunicera på ett positivt sätt tycker ledarna är viktiga lärdomar som de har tagit med sig under sitt yrkesverksamma liv. Men för att kunna kommunicera rätt behöver du som ledare vara med klara med vad du själv menar innan du kan förmedla dig till andra.

Syftet med min studie är att undersöka hur en manlig och kvinnlig protagonist framställs och representeras i kontrast till varandra i musikvideon till låten ‘Please me’ framförd av Cardi B och Bruno Mars. Studie utgår från följande frågeställningar: Existerar det en tydlig skillnad i hur sångaren porträtteras beroende på kön? Uppfattas låttexten annorlunda beroende på könet av sångaren, isåfall på vilket sätt? Vilka visuella koder karaktäriseras på de utvalda scenerna? Tidigare forskning påvisar att kvinnor har en tendens att objektifieras i kontrast till männen när det kommer till representation inom media. Genom att fokus ligger på kvinnors kroppar och en minskad agens bidrar detta till en objektifiering som appliceras på kvinnliga karaktärer inom visuell media. Tidigare forskning tar avstamp i objektifieringsteorin , kvinnlig representation inom visuell media samt en övergripande bakgrund när det kommer till fenomenet musikvideo och genrerna rapp &amp; r&amp;b. Det valda teoretiska ramverket innefattar studier inom the male gaze, semiotik samt Rosalind Gills teorier inom genus och media. För att besvara mina frågeställningar använder jag mig av en multimodalanalys med sociosemiotiska inslag där jag analyserar både det textuella och visuella inom mina utvalda scener. Resultatet visar att det fortfarande existerar en orättvis representation när det kommer till kön inom media och att kvinnan fortfarande sexualiserats. Resultatet visar även att, trots en omställning i genren där kvinnor har blivit mer populära än män, så anpassar sig kvinnorna fortfarande efter det rådande patriarkaliska synsättet som existerar. Detta genom att sexualisera både sig själva och andra kvinnor. Kameravinklar, kläder och låttext är några av aspekterna som bidrar till en ojämn representation av manligt och kvinnligt.

Denna uppsats behandlar kvinnligt och manligt språk i TV-serien SKAM. För att undersöka detta har två olika scener och konversationer från SKAM säsong ett och två analyserats. Scenerna innehåller en konversation mellan en kvinna och en man som har ett romantiskt förhållande till varandra. Den första scenen är en konversation mellan den kvinnliga karaktären Eva och den manliga karaktären Jonas. Den andra scenen är en konversation mellan den kvinnliga karaktären Noora och den manliga karaktären William. Syftet med uppsatsen är att undersöka vem som för konversationen framåt i respektive scen och på vilket sätt detta görs, vem som har kontroll över samtalet och hur denna kontroll bibehålls och, till sist, om det förekommer kvinnliga och manliga stereotypa samtalsstilar i SKAM och i så fall hur de framträder. Den metod som har använts i uppsatsen är samtalsanalys med metodredskap hämtade från Norrby (2014). Konversationerna från de två scenerna har också transkriberats. Resultatet visar att kvinnliga och manliga stereotypa samtalsstilar förekommer i SKAM, dock mer i konversationen mellan Eva och Jonas än i konversationen mellan Noora och William.    Kvinnorna använder en passiv och icke-hierarkisk samtalsstil som kännetecknas av känslor, medan männen har en direkt och hierarkisk samtalsstil som fokuserar på problemlösning.   Resultatet visar också att det är männen som ställer majoriteten av frågorna; de har mest samtalstid och genom att ställa frågor för de konversationen framåt.

The purpose of this essay is to examine and interpret the usage and meaning of the greek word úποτασσω in the literary units in the New Testament called household codes (from the German word Haustafel included in Martin Luther´s Luthers Small Catechism). The verb úποτασσω is in the NRSV translated to be subject (Eph 5:22, Col 3:18) or accept the authority (1 Pet 3:1) and is used in the household codes as an exhortation to subordination for women. My examination and interpretation has been conducted through exegetical and redaction-critical analysis where I also have tried to cross-examine the christian writings on the topic with related texts on conceptions of gender in antiquity. I have studied the texts through the critical lens of feminist hermeneutics and from a feminist theological perspective. The aim of the study is to understand and interpret the texts from a historical-critical point of view, but my work also has a feminist-liberationist premise that hopes to find ways to constructively interpret texts that seem to diminish the full humanity of women and promote rigid culture-bound definitions of "male" and "female".