Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer bland kvinnor. Behandlingen är ofta bröstkirurgi då antingen en bit eller hela bröstet opereras bort, mastektomi. Efter operationen upplever kvinnorna en förändrad kroppsuppfattning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser av att förlora ett bröst i samband med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa studier. Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier och sammanlagt åtta subkategorier. Kategorierna var: ”Förlorad kvinnlighet”- Att känna sig onormal, Att känna sig mindre attraktiv och Smärtsamt att se sig själv i spegeln. ”En annan syn på kroppen”- Att kroppen inte är komplett, Att kroppen blivit en främling och Fantomkänsla. ”Att komma tillbaka till vardagen” - Starkare individ och Att finna stöd Konklusion: Kvinnornas upplevelser är unika, dock blir de påverkade av samhällets syn på hur en kvinna bör se ut enligt objektifieringsteorin. Det är därför viktigt för sjuksköterskor att ha det i åtanke vid bemötandet, så att kvinnorna ses som individer och inte objekt. Det behövs mer forskning kring vilket typ av stöd kvinnor som drabbats av bröstcancer och genomgått mastektomi vill ha.   Nyckelord: Bröstcancer, mastektomi, kvinnlighet, upplevelser, objektifieringsteorin.

Syftet med min studie är att undersöka hur en manlig och kvinnlig protagonist framställs och representeras i kontrast till varandra i musikvideon till låten ‘Please me’ framförd av Cardi B och Bruno Mars. Studie utgår från följande frågeställningar: Existerar det en tydlig skillnad i hur sångaren porträtteras beroende på kön? Uppfattas låttexten annorlunda beroende på könet av sångaren, isåfall på vilket sätt? Vilka visuella koder karaktäriseras på de utvalda scenerna? Tidigare forskning påvisar att kvinnor har en tendens att objektifieras i kontrast till männen när det kommer till representation inom media. Genom att fokus ligger på kvinnors kroppar och en minskad agens bidrar detta till en objektifiering som appliceras på kvinnliga karaktärer inom visuell media. Tidigare forskning tar avstamp i objektifieringsteorin , kvinnlig representation inom visuell media samt en övergripande bakgrund när det kommer till fenomenet musikvideo och genrerna rapp & r&b. Det valda teoretiska ramverket innefattar studier inom the male gaze, semiotik samt Rosalind Gills teorier inom genus och media. För att besvara mina frågeställningar använder jag mig av en multimodalanalys med sociosemiotiska inslag där jag analyserar både det textuella och visuella inom mina utvalda scener. Resultatet visar att det fortfarande existerar en orättvis representation när det kommer till kön inom media och att kvinnan fortfarande sexualiserats. Resultatet visar även att, trots en omställning i genren där kvinnor har blivit mer populära än män, så anpassar sig kvinnorna fortfarande efter det rådande patriarkaliska synsättet som existerar. Detta genom att sexualisera både sig själva och andra kvinnor. Kameravinklar, kläder och låttext är några av aspekterna som bidrar till en ojämn representation av manligt och kvinnligt.

Objektifiering är en av de vanligaste formerna av diskriminering mot kvinnor. Befintlig forskning inom ämnet är övervägande kvantitativ och har i huvudsak genomförts på vita kvinnor i en nordamerikansk kontext. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka svarta kvinnors upplevelser av objektifiering i Sverige. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades genom tematisk analys. Resultatet utmynnade i tre teman: Objektifierad – hur, var, av vem?, Att vara ett objekt och Motståndskraft. Studiens resultat visade att deltagarnas erfarenheter har skett mot bakgrund av patriarkala samhälleliga strukturer i kombination med stereotypa föreställningar och fördomar om svarta kvinnor. Den vanligast förekommande formen av objektifiering var att få utseendet granskat och utvärderat genom blickar, kommentarer eller fysisk beröring utifrån fysiska attribut som är stereotypt kännetecknande för svarta kvinnor. Deltagarna beskrev att deras erfarenheter bland annat har resulterat i en ökad vaksamhet, kroppsupptagenhet samt påverkade och förändrade relationer. Slutligen nämndes strategier för hur deltagarna hanterade de påfrestningar som objektifiering innebar. Studien understryker vikten av ökad kunskap i samhället avseende vilka faktorer som möjliggör objektifiering av svarta kvinnor. / Objectification is one of the most common forms of discrimination towards women. Contemporary research in the subject is predominantly quantitative and has mostly been done on white women in a North American context. The aim of this study was therefore to examine black women’s experiences of objectification in Sweden. Seven semi-structured interviews were performed and analyzed through thematic analysis. The result ensued in three themes: Objectification – how, where, by whom?, To be an object and Resistance. The study’s result showed that the participants’ experiences have occurred as a consequence of patriarchal societal structures, combined with stereotypical conceptions and prejudice about black women. The most common form of objectification was having one’s appearance scrutinized and valuated through looks, comments or physical touches of those physical attributes which are stereotypical features of black women. Participants expressed that their experiences have, among other things, resulted in increased watchfulness, bodily consciousness and affected and changed relations. Lastly, the participants described strategies applied to handle the strain caused by objectification. The study emphasizes the importance of increased societal knowledge in regards of which factors enable the objectification of black women.