Syftet med denna studie var att undersöka vilka begrepp förskollärare har om högläsning och hur de reflekterar kring de didaktiska val de gör i samband med högläsning i förskola. För att uppnå syftet användes samtalsintervjuer som metod. I studien medverkade tio förskollärare, där fem förskollärare arbetade med barn i åldern 1-2:11 år och de andra fem med åldersgruppen 4-5:11 år.I studien framkom det att företeelsen högläsning är svår att definiera då några förskollärare kort förklarade att högläsning är när man läser högt ur en bok. En del förskollärare vidareutvecklade sitt svar till att förklara begreppet högläsning som ett vidgat begrepp som innefattar att barn ska få ta del av olika litteraturhändelser. I studiens resultat framkom det även att förskollärarna högläser för att stimulera barnens språkutveckling. Även om samtliga förskollärare hade medvetenhet om varför de högläser för barn så fanns det skillnader i vilken utsträckning högläsningen genomfördes. Förskollärarna reflekterade kring hur de genomförde sin högläsning då många beskrev att de använder sig av till exempel av åskådningsmaterial samt av samtal och berättande för att göra barnen delaktiga i högläsningsstunden. Dessutom beskrev förskollärarna att de gör barnen delaktiga i bokvalen genom biblioteksbesök men att förskollärarna även reflekterar didaktiskt kring vilka böcker som ska lånas. Förskollärarna förklarar att de försöker erbjuda barnen litteratur i olika genrer och utgå från barnens behov och intresse när de väljer bok till högläsningen.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att ta reda på hur yttre och inre faktorer påverkar pedagogens arbete och hur det styrs från huvudmannen ner till förskolan samt hur dessa ramar ger både möjligheter och hinder i den pedagogiska verksamheten. Vi har använt oss av två kvalitativa metoder, intervju och observation, för att få både en uppfattning om hur faktorerna upplevs och hur det faktiskt påverkar pedagogernas val. En fenomenografisk forskningsansats har använts där föresatsen var att få se hur pedagogerna uppfattar sin omgivande miljö. Vi har utfört 9 intervjuer fördelade på tre förskolechefer, tre förskollärare och tre barnskötare. 22 mindre observationer på två förskolor har även utförts. All datainsamling är gjord i samma kommun. Resultatet påvisar att det finns faktorer som påverkar pedagogers val men att det är upp till varje förskola om det blir en förutsättning eller ett hinder. Det skiljer sig mellan förskolor hur de organiserar sig efter organisation, ekonomi, tid, miljö och barngrupp. / Abstract The purpose of this study was to find out how external and internal factors affect the preschool teachers' work and how it is controlled from the principal down to the nursery and how these frames provide both opportunities and obstacles in the educational activities. We have used two qualitative methods, interviews and observation to provide both a sense of how factors are perceived and how it actually affects the preschool teachers' choice. It has used a phenomenographic research approach where the intention was to see how preschool teachers perceive their surrounding environment. We conducted 9 interviews divided with three preschool directors, three preschool teachers and three nannies. It has also been performed 22 minor observations on two preschools. All data collection is made in the same municipality. The result demonstrates that there are factors that affect preschool teachers' choices, but it is up to each preschool if it becomes a condition or an obstruction. It differs from preschools how to organize after the organization, finances, time, environment, and how they divide the children into group.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka hur den enskilde bildlärarens stoffurval och ämnesplanering kan förklaras i relation till bildämnets inre och yttre påverkande faktorer samt se vilka skillnader och likheter som finns angående dessa i bildlärarnas ämnesplaneringar. Studien är gjord utifrån två forskningsperspektiv – praktiskt yrkesteori och ramfaktorsteori. Fyra kvalitativa samtalsintervjuer har gjorts med bildlärare på fyra olika skolor i Uppsala län. Studien visar att de två största påverkande faktorerna är styrdokumenten och den enskilde bildlärarens ämneskonception. Det som påverkar ämneskonceptionen hos lärarna har främst visat sig vara deras utbildningsbakgrunder.  De yttre organisatoriska ramfaktorerna och den inre faktorn i form av lärarnas användning av styrdokumenten, har visat sig vara likheterna bland de påverkande faktorerna.  De främsta skillnaderna har visat sig ligga i de yttre konstitutionella ramarna och den inre faktorn ämneskonception.

Syftet med denna studie är att undersöka införandet och användandet av materialet TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) i några utvalda förskolor i en kommun. För att uppnå syftet användes samtalsintervjuer som metod. I studien medverkade tio pedagoger, som alla arbetar på förskolor med barn i åldrarna ett till fem år, samt en talpedagog. I denna studie framkommer att kommunens mål med användningen av TRAS, var att hitta ett material som kunde hjälpa pedagogerna på förskolorna att identifiera barn som löper risk för att utveckla språksvårigheter. Det har inte framkommit i den här studien om kommunen har gjort någon form av uppföljning av användningen av materialet. Resultatet visade att ett av pedagogernas mål med TRAS, är att använda materialet som ett verktyg i deras arbete på förskolan. Gällande pedagogernas uppföljning av TRAS, har det visat sig att de främst använder det kartlagda materialet till att utveckla sin verksamhet. I denna studie har vi använt oss av ett systemteoretiskt perspektiv när vi analyserat studiens resultat.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka lärares attityder gällande litteraturkanon och lärares didaktiska synsätt och uppfattningar gällande litteratur. Och om dessa attityder påverkar undervisning och litteratururval. Frågeställningarna har varit: 1. Hur motiverar lärare sina litteratururval till undervisning? 2. Hur resonerar lärare didaktiskt kring litteratur i skolan? 3. Går det att urskilja ett samband mellan didaktiska synsätt och synsätt på litteraturkanon? Metoden som används i studien är kvalitativa samtalsintervjuer med fyra verksamma svensklärare på gymnasienivå. Resultatet visar att lärarna är eniga om att läsning är viktig men att utrymmet för läsning har minskat. De menar att det som påverkar deras litteratururval mest är vad som finns att tillgå på skolan och de ekonomiska aspekterna rörande det. Dessutom påverkas de av styrdokument och kursmål. Lärarna har olika synsätt på svenskämnet och att de strävar åt ena eller andra hållet utifrån tre konstruktioner av svenskämnet som Malmgren och Molloy formulerat och diskuterat. En av lärarna menar dock att hennes undervisning är en kombination av de olika konstruktionerna. Lärarna i studien menar att svenskämnet mer och mer kommit att bli ett färdighetsämne än något annat och att kulturarv och erfarenhetspedagogik får stå tillbaka. Endast en av lärarna är negativt inställd till kanon men gemensamt är att lärarna anser att det finns en outtalad litteraturkanon i Sverige som de påverkas av. En större studie utifrån denna med en bredare undersökningsgrupp skulle kunna ge ett tydligare resultat med högre reliabilitet. Det skulle även vara intressant att kombinera denna studie med en undersökning av elevers uppfattning om litteratur, litteratururval och litteraturkanon för att få en mer övergripande bild av situationen med läsning hos Sveriges unga.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur verksamma förskollärare arbetar med att utforma förskolans fysiska inomhusmiljö för att främja kreativitet och lärande. Med inriktning mot skapande verksamhet. Studien ämnade att utifrån ett ramfaktorteoretisikt perspektiv undersöka huruvida verksamma pedagoger upplevde att lokaler inverkade på deras möjligheter att utforma den fysiska inomhusmiljön. Undersökningen närmar sig även lärande i förhållande till miljön ur ett sociokulturellt perspektiv samt hur pass delaktiga barnen är i utformningen av den fysiska inomhusmiljön. Studiens empiriska data samlades in under fyra samtalsintervjuer för att få en bild av hur de intervjuade förskollärarna arbetar kring dessa frågor. Alla intervjuer är utförda inom samma kommun men på fyra olika förskolor för att få en bredare bild av hur pedagogerna i området tänker. Resultatet visar på att materialets tillgänglighet är en viktig aspekt vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön och att detta uppnås genom att anpassa verksamhetens inredning till barnens nivå, men också genom att aktivt arbeta med barnens eget ansvar för den fysiska inomhusmiljön. Tillgängligheten skiljer sig dock i utsträckning mellan olika åldersgrupper.

Syftet med denna studie är att få en bild av i vilken grad förskollärare arbetar med genus, specifikt vid högläsning. I samband med syftet har tre forskningsfrågor arbetats fram för att föra studien framåt. De forskningsfrågor som har formulerats är: Hur ser några förskollärare på genus i förskolan? Hur arbetar några förskollärare med genus i förskolan, specifikt vid högläsning? Hur tror några förskollärare att barn påverkas av könsroller i bilderböcker? Studien har sin grund i ett genusperspektiv och sociokulturellt perspektiv. Det sociokulturella perspektivet bygger på att människan lär sig och utvecklas tillsammans, samt påverkar varandra. Genusperspektivet handlar om att analysera strukturella förväntningar på mannen och kvinnan. Detta gör att det går att se förbi det biologiska könet. Metoden som denna studie bygger på är semistrukturerade kvalitativa samtalsintervjuer. Denna metod har valts för att kunna undersöka studiens syfte och besvara de forskningsfrågor som lyfts fram. I denna studie har sex förskollärare på tre olika förskolor i stor-Stockholm deltagit. Intervjuerna har genomförts med förskollärarna på deras arbetsplats under arbetstid. Intervjufrågorna som har ställts är baserade på de forskningsfrågor denna studie vill ta reda på. Resultatet av intervjuerna framhäver att förskollärarna använder sig av genusarbetet i en låg grad vid högläsning. Det har visat sig att genusarbetet inte är prioriterat i förskolans verksamhet vilket förskollärarna hade önskat. Detta kan bero på att de saknar den kunskap de hade önskat vilket gör att de känner sig osäkra på arbetet. Det framkommer i diskussionen att respondenterna anser att genus kan vara svårt att arbeta med vid högläsning, detta kan bero på att respondenterna känner att begreppet i sig är stort och svårt. Det framkommer en rädsla hos respondenterna att göra en tydlig könsfördelning bland barnen i arbetet med genus. Trots detta framhäver respondenterna att genus samt högläsning bör prioriteras högre i förskolans verksamhet.

Den här studien har för avsikt att undersöka tre kommunala förvaltningars förutsättningar föratt implementera den nya gymnasiereformen. Utifrån teoretiska antaganden gällandeförvaltningarnas kunskap, medel och vilja, undersöks vilken problematik som kan förekommavid reformimplementering på lokal nivå. Metoden som används är samtalsintervjuer, vilkautförts med förvaltningschefer som material. Resultatet har redovisats och analyserats medhjälp av meningskoncentration och semantisk meningskategorisering.Studien visar att problematiken som förekommer på lokal förvaltningsnivå är relativtsituationsberoende, avhängigt kommunens storlek och dess personella organisation. Vidarevisar studien att det råder en relativt bra förståelse på lokal nivå för implementeringsuppdragetsamt att viljan till att införa reformen är hög i de lokala förvaltningarna.

Karlson Bobits, Jonas och Okkema, Jorrit. 2012. Bollspel på gymnasiet – Vad säger styrdokument och hur ser det då ut i praktiken? C-uppsats inom Idrott & Hälsa C. Uppsala Universitet. Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Syftet med studien var att undersöka hur bollspel har utvecklats och används inom Idrott och hälsa-undervisningen i Idrott och hälsa 1 på gymnasiet. För att undersöka detta har det gjorts en kursplansanalys samt samtalsintervjuer. Kursplansanalysens syfte var att ta reda på hur begreppet bollspel har utvecklat sig från 1966 fram till 2011-års läroplaner för gymnasiet. Undersökningen gjordes med hjälp av ett antal frågor som ställdes till kursplanerna. Samtalsintervjuerna hade för avsikt att undersöka hur, varför och hur mycket idrottslärare på gymnasiet använder sig av bollspel. Intervjun som genomfördes valdes att vara mellan 10 och 15 minuter för att förhoppningsvis få fler lärare att ställa upp. Till slut valde åtta lärare att delta i studien. Kursplansanalysen visade att bollspel har gått från att ha varit ett av huvudmomenten i ämnet till att vara anonymt i kursplanerna. Dock går det att genom tolkningar hitta bollspel även i de moderna kursplanerna. Det går att dra slutsatsen att ämnet har blivit mer hälsoinriktad och att bollspel har förlorat sin centrala roll i ämnet. Intervjuerna har visat att lärarna fortfarande använder sig av bollspel trots dess frånvaro i kursplanerna, dock på många olika sett. Det är populärt som uppvärmning och avslutning men tar inte så mycket plats som man kan tro utifrån tidigare forskning. Nyckelord: Bollspel, idrott & hälsa, kursplansanalys, samtalsintervju