Svenska elevers prestationer inom matematik rapporteras bli allt sämre. Om man tränat exempelvis multiplikationstabellerna till den grad att de automatiserats belastas arbetsminnet mindre och man kan således fokusera på mer krävande uppgifter. I föreliggande studie har kvalitativa metoder i form av elevobservationer och elevintervjuer använts. Vi undersökte hur det ser ut då elever i en årskurs tre tabelltränar multiplikation intensivt, hur deras resultat utvecklades av tabellträningen med hjälp av Diamantdiagnoser samt vad eleverna tyckte om detta. Resultatet av observationerna var att eleverna satt enskilt och tränade tyst med hjälp av olika material. Ingen interaktion ägde rum varken mellan läraren och eleverna eller eleverna sinsemellan. Majoriteten av eleverna förbättrade sina resultat efter tabellträningen. Det framkom vid intervjuerna att både det eleverna tyckte var roligast att tabellträna med och som de ansåg lära sig bäst med var datorn.

Denna studie syftade till att undersöka hur förskollärare tolkar sin yrkesroll och sitt uppdrag utifrån den reviderade läroplanen, samt hur förskollärarna möjliggörs resurser att utföra det uppdrag de har. Intressant för studien var även att undersöka hur det särskilda ansvaret och lärarlegitimationen påverkat yrkesrollen och professionen. För att undersöka hur förskollärare ser på sin yrkesroll valdes metoden samtalsintervju. Denna metod gav mig som intervjuare möjlighet att komma med följdfrågor, vilket resulterade i en bredare förståelse av förskollärarnas yrkesroll. Studien är baserad på resultatet från de kvalitativa intervjuer vilka genomfördes med fyra förskollärare inom samma kommun. Studiens resultat visar på att förskollärarens yrkesroll är svårdefinierbar på grund av dess omfattning och svårighet att profilera sig. Förskollärarna i studien anser att rollen som förskollärare innebär att de har ett övergripande ansvar över den pedagogiska verksamheten, vilket de inte upplever sig få tillräckligt med tid och resurser till. De vill mycket, men hinner inte alltid det de önskar. Deras yrkesroll påverkas av hur resterande arbetslag ser ut. Både förskollärarnas egen vidareutveckling samt verksamhetens kvalitet ökar om de har kompetenta, utbildade och erfarna kollegor. Lärarlegitimationen anser de inte ha påverkat förskolläraryrket nämnvärt, men förskollärarna hoppas på att den i längden höjer yrkets status. I resultatet framgår det att förskolläraryrket i många aspekter kan likställas med att vara en profession. Däremot kan det enligt olika professionsteorier utläsas att yrket behöver ha en högre status för att benämnas som en profession.

Sammanfattning Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare och barn uppfattar inflytande i dagens förskola. Studien utgår från följande frågeställningar: På vilket sätt uppfattar förskollärare i dagens förskola sitt uppdrag med barns inflytande? Hur resonerar förskollärare och barn om möjligheter för barns inflytande i förskolan? Hur resonerar förskollärare och barn om hinder för barns inflytande i förskolan?   För att kunna undersöka detta har intervjuer gjorts. Metoden för datainsamlingen är samtalsintervju, där sex förskollärare och åtta barn är informanter. Intervjuerna har analyserats utifrån George H. Meads teorier om interaktion och Moira Von Wrights teori om det punktuella respektive det relationella perspektivet. Resultatet visar att förskollärarna anser att barns inflytande har förändrats de senaste årtiondena. Förskollärare idag anser sig ha ett större ansvar över att möjliggöra barns inflytande. Det finns både möjligheter och hinder i arbetet med barns inflytande. Resultatet visar att det är i interaktionen mellan pedagoger och barn som möjligheten, men även hinder, skapas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur högläsning bedrivs som lärandeform på grundsärskolan. Genom intervjuer och observationer har fem lärares inställning och arbetssätt gällande högläsning studerats. Studien visar på att lärarna är medvetna om högläsningens positiva effekter. De är även måna om att elevernas åsikter och personliga erfarenheter ska få ett visst utrymme, det framkommer också att lärarna arbetar med högläsningen på ett sätt som kan stärka elevernas självförtroende. Samtliga lärare betonar vikten av inlevelse för att främja lärandet vid högläsning. Kopplat till den litteratur vi tagit del av kan lärarnas arbetssätt främja elevernas förmåga att associera, tänka fritt och se samband. Genom detta kan även deras språkliga förmågor utvecklas samtidigt som de får känna att deras åsikter är av värde. I vissa fall fann vi dock att högläsningen kunde tillvaratas på ett ännu mer gynnsamt sätt; lärarna drog inte nytta av lärandeformens fulla potential. Vi fann emellertid att lärarna i övervägande fall gjorde väl grundade didaktiska val angående högläsning.

Studiens syfte var att undersöka och jämföra erfarenheter av fenomenet formativ bedömning hos högstadie- respektive gymnasielärare i moderna språk. Detta undersöktes med hjälp av metoden samtalsintervju utifrån en fenomenografisk utgångspunkt. Denna utgångspunkt innebar att lärarnas erfarenheter av formativ bedömning samt variationer inom dessa var det som fokuserades i studien. Studiens slutsatser visade att arbetet med elevernas förståelse av målen är av stor vikt för att det övriga arbetet inom formativ bedömning ska fungera. Vidare framkom två övergripande huvuduppfattningar av vad formativ bedömning innebär: ett didaktiskt verktyg eller en undervisningsfilosofi. Dessutom framhölls begreppen konkret, framåtsyftande samt främjande för förståelsen av målen som grundläggande inom formativ bedömning. Slutligen synliggjordes ett motsatsförhållande mellan summativ och formativ bedömning, framförallt då begreppen användes explicit.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den muntliga interaktionens funktion och utrymme i sfi-undervisningen.  Uppsatsen har utgått från fyra forskningsfrågor, där två riktar sig till sfi-läromedel, och två till sfi-lärare. För att besvara uppsatsens forskningsfrågor har vi intervjuat fyra verksamma sfi-lärare och gjort kvalitativa innehållsanalyser av deras läromedel. Vi har därmed undersökt de aktuella lärarnas syn på muntlig interaktion samt deras undervisningspraxis. I läromedelsanalyserna har vi undersökt hur stort utrymme den muntliga interaktionen får, samt vilken karaktär och vilket syfte de muntliga övningarna har. Studiens resultat blev att både de analyserade läromedlen och de intervjuade lärarna använde muntlig interaktion som metod för andraspråksinlärningen. De kvalitativa innehållsanalyserna visade att samtliga läromedel, i varierande utsträckning, uppmuntrar till interaktionella moment med innehåll snarare än form i centrum. Resultatet från intervjuerna visade att lärarna värderar den muntliga interaktionen högt. De använde sig av läromedlen som grund i planerandet och utförandet av undervisningen, någonting som stämmer överens med tidigare forskning. Trots att lärarna fann sina läromedel något bristfälliga gällande muntliga övningar, såg de inget problem med att skapa egna diskussionsövningar utifrån böckernas texter. Diskussionsövningar tenderar att ha en innehållsbaserad karaktär, med ett intersubjektivt meningsskapande som syfte. Den muntliga interaktionen blir då en undervisningsprincip, snarare än ett undervisningsmål.

Syftet med detta arbete var att undersöka några lärares syn på bedömning av elevers kunskaper i förhållande till kursplanerna inom grundsärskolan med inriktning träningsskola samt inom gymnasiesärskolans individuella program. De frågeställningar som använts för att tydliggöra syftet är; Hur tolkar några lärare inom grundsärskolan med inriktning träningsskola respektive lärare inom gymnasiesärskolans individuella program kursplanernas formuleringar; att delta och reagera igenkännande, kopplat till elevernas måluppfyllelse? Hur arbetar dessa lärare med kunskapsbedömning kopplat till kursplanerna inom respektive skolform? Hur ser lärarna på kursplanerna som verktyg för kunskapsbedömning? Studien är av kvalitativ karaktär och har inspirerats av den fenomenografiska metodansatsen. Som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade och tematiska samtalsintervjuer använts. Sammanlagt intervjuades nio lärare; fem lärare från träningsskola och fyra från gymnasiesärskolans individuella program. Studien visar att lärarna tolkade begreppet att delta mycket olika, majoriteten av lärarna uttryckte att de var osäkra på hur de skulle tolka begreppet i relation till kunskapsbedömning av elever. Denna studie visar även att kunskapsbedömningen i de båda skolformerna hade en delvis formativ karaktär, lärarna i de båda skolformerna efterfrågar dokumentationsverktyg för att möjliggöra och öka elevernas delaktighet i bedömningsarbetet. Studien problematiserar slutligen begreppet delta som något objektivt mätbart av lärarna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det Socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk, studien undersöker även vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet.  För att kunna undersöka detta är denna uppsats uppdelad i två undersökningar. Den första undersökningen är en kvalitativ samtalsintervju som undersöker vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. Samtalsintervjun ska endast fungera som ett redskap i att bilda oss en uppfattning om vilka Socialdemokraterna är. Tyngdpunkten i studien ligger på den andra undersökningen som är en kvalitativ textanalys vars syfte är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk.  Slutsatserna som undersökningarna har resulterat i är att partiet inte skildrades enligt den önskvärda bilden som Socialdemokraterna har av sig själv, som bland annat är att vara ett jämlikt, rättvist och kompetent parti. Resultatet visade att Aftonbladet skildrade händelsen som en skandal, där händelsen i hög grad utvecklades till en partifråga snarare än en personfråga i och med att partiledaren anses vara partiet. Överlag hade nyhetsrapporteringen en sensationaliserad karaktär där större delen av innehållet hade någon form av spekulation eller hårdvinkling, vilket kan skapa omedelbara effekter på partiets varumärke.

Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger upplever att processen med barn i behov av särskilt stöd ser ut från ett upptäckande till en eventuell stödinsats och uppföljning. Sammanlagt intervjuades sex förskollärare och fyra barnskötare på fyra olika förskolor. Samtliga förskolor var kommunala där två av dem låg i norra Sverige och resterande två i mellersta Sverige.  Vår studie grundar sig i den fenomenologiska teorin, där vi fokuserade på pedagogernas upplevelser och erfarenheter och vi la inga egna värderingar i svaren. Undersökningen visade att det finns både likheter och skillnader mellan de kommunala förskolorna. En tydlig likhet som vi fått fram genom våra intervjuer är hur pedagogerna arbetar tillsammans som ett helt arbetslag för att stötta varandra i arbetet. En annan likhet är också hur viktigt det är för pedagogerna att det kommer in rätt stöd när deras kompetens inte räcker till. Resultatet visade också hur viktigt det är att se möjligheterna i miljön istället för problemet/problemen hos det enskilda barnet. Undersökningen visade också att en stor skillnad var att de förskolorna i norr sökte stöd hos BES (Barn- elevhälsa och stödteam), medan förskolorna i mellersta Sverige sökte stöd hos enskilda instanser.

I förskolan är det förskollärarnas och barnskötarnas uppgift att skapa en inkluderande verksamhet för samtliga barn i barngruppen samt att se till att alla barn i förskolan får sina behov tillgodosedda. Har förskollärare och barnskötare tillräcklig kompetens kring barn i behov av särskilt stöd och inkludering? Syftet med denna studie är att undersöka förskollärare och barnskötares arbete för en inkluderande verksamhet med barn i behov av särskilt stöd. Genom samtalsintervjuer som metod har vi fått en fördjupad kunskap kring inkludering och barn i behov av särskilt stöd. Med utgångspunkt i Haugs (1998) teori kring integrering, har vi i två separata delstudier analyserat förskollärares och barnskötares uppfattning kring begreppet inkludering, miljöns betydelse för en inkluderande verksamhet samt hur förskollärare och barnskötare uppfattar sin egen kompetens i relation till arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Studiens resultat visar att förskollärarna i studien besitter en bredare kompetens kring inkludering med barn i behov av särskilt stöd än vad barnskötarna väljer att beskriva i studien. Dock är de båda yrkesgrupperna överens om att inkludering i förskolan är viktigt och att miljön har stor betydelse för ett inkluderande arbetssätt. De båda yrkesgrupperna är överens om att inkludering innebär att alla barn kan vara med. Barnen ska ges möjligheten att delta samt att varje barns behov och förutsättningar ska tillgodoses.