Denna studies fokus är att ge insyn i bilden av den svenska vapenexporten så som den framställs i press. Detta innebär hur vapenexporten diskuteras och presenteras i svensk nyhetspress. Finns det exempelvis någon skillnad hur i tidskrifter, lokala tidningar eller rikstäckande tidningar beskriver den svenska vapenexporten? Finns det skillnader i åsikter hos nyhetspress med borgerliga eller socialistiska åsikter i jämförelse med de politiskt obundna tidningarna och tidskrifterna. Varför skrivs det om svensk vapenexport och vilka ämnen samt aspekter tas upp? Samt i fallen när det protesteras mot vapenexporten, vem är det som det egentligen protesteras emot? Dessa är några av frågorna som denna studie strävar efter att besvara. I resultatet i denna studie ses en negativ bild av den svenska vapenexporten som råder i alla former av nyhetspress. Dess största motståndare kommer från det socialdemokratiska lägret då dessa tidningar och tidskrifterna visar en negativ bild av vapenexporten. 58 respektive 92 procent av deras texter om vapenexporten har en negativ inställning mot handel med krigsmateriel. Även den centerpartistiska nyhetspressen visar ett starkt motstånd med 60 procent negativa texter. Den nyhetspress som visar störst stöd för den svenska vapenexporten är de konservativa och moderata tidningarna som är positivt inställda till vapenexporten i 25 samt 20 procent av deras texter, strax efter kommer den borgliga nyhetspressen med 18 procent positiva texter. Den liberala och partipolitiskt obundna nyhetspressen har majoritet neutrala texter med 53 respektive 50 procent neutrala.

Inledning Detta är en analytisk uppsats som har som syfte att ta reda på hur de sociala medierna både används och framställs i svensk nyhetsrapportering av världspolitiska händelser. Med de sociala medierna åsyftas de tre kanske största: Facebook, Youtube och Twitter. De händelser som anses vara världspolitiska har alla att göra med de revolutioner som startade i Nordafrika och Mellanöstern i början av 2011. I dessa konflikter har de sociala medierna spelat en erkänd stor roll vilket motiverar ämnets relevans till syftet. För att göra undersökningen möjlig har sju stycken artiklar valts från de största aktörerna i svensk dagspress: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Valet av tidningar gjordes då dessa kan sägas vara de största i landet, kan de även sägas repsentera svensk nyhetstextmarknad i stort. Sju stycken artiklar ger en lagom mängd material att analysera, och bidrar även till möjligheten att utläsa skillnader mellan aktörerna.   Frågeställningar ·        Hur används de sociala medierna i artiklarna? ·        Hur förhåller sig journalisten kritiskt till de sociala medierna? ·        Hur framställs de sociala medierna som källor i artiklarna? ·        Går det att se någon skillnad mellan tidningarna hur de sociala medierna används?   Teori Konvergenskultur: de sociala medierna är en ny form av medialt format som kolliderar med äldre. Detta fenomen kallas för konvergens och när denna förgrening påverkar marknaden och dess konsumenter börjar man tala om en konvergenskultur. De gamla medierna uppträder oftast fientligt mot de nya, och om det visar sig finnas negativa referenser i artiklarna kring de sociala medierna går detta att hänvisa till denna teori.   Kritisk diskursanalys: begreppet diskurs syftar till att alla texter är invända i situationer, kulturer och ideologier, vilket gör dem till något mer än bara en fristående text: de är del av en betydligt större process. Inom denna teori studerar man hur man kritiskt ska förhålla sig till textmaterial för att blottlägga dessa mönster, och man kan då säga något om skribentens potentiella underliggande agenda eller helt enkelt hur dennes kultur och åsikter har påverkat texten. Denna teori är användbar för att se hur de sociala medierna framställs i artiklarna.   Metod Kritisk diskursanalys kommer att användas för att analysera artiklarna. Detta inkluderar redogörelser för rapporteringens huvudsakliga innehåll, makronivå: nyhetstextens tematiska och schematiska struktur, mikronivå och sociokulturella kontextualiseringar   Analys Analysen visar på ett varierat förhållande till de sociala medierna. Deras roll i världspolitiken framställs som stor och positiv sådan, men de anses inte vara tillräckligt trovärdiga plattformar för källor enligt flera artiklar, som hellre hänvisar till etablerade nyhetsbyråer.   Slutsatser och diskussion Frågeställningarna har alla blivit besvarade. Diskussion följer huruvida mediernas relativt negativa framtoning i artiklarna är ett resultat av konvergenskulturen, d.v.s. att tidningarna fruktar konkurrens, eller om de helt enkelt inte kan ses som tillräckligt trovärdiga. Slutsatsen är att de sociala medierna återges med aningen negativ framtoning i svensk nyhetspress.

<p>Kina har de senaste åren genomgått en omfattande utveckling på det informationstekniska området och den ekonomiska tillväxten i landet har ökat explosionsartat. Medieklimatet och den kinesiska statens kontroll över Internet genomgår i och med det här stora förändringar. Trots att Internet skapar en till synes större frihet och ger nya möjligheter, använder den kinesiska staten Internet för att ytterligare öka sin kontroll över informationsflödet i landet. Genom cyberattacker från kinesiska IP-adresser mot Internetjätten Google i början av 2010 lyftes Kinas Internetpolitik fram även i internationella medier, inklusive svenska. Genom att undersöka engelskspråkiga kinesiska nyhetsartiklar i dagstidningar på Internet, om Google och Internetcensuren i Kina, ämnade vi granska hur regimsupport respektive regimkritik yttrar sig i två kinesiska nyhetstidningar. Våra frågeställningar innefattade också; hur statens ståndpunkt i Google- och censurfrågan märks i nyhetsartiklarna? Om rapporteringen skiljer sig mellan den privatiserade, politiskt obundna dagstidningen South China Morning Post (SCMP) från Hongkong och statens egen nyhetstidning People’s Daily (PD) på fastlandet? Och i sådana fall hur? Vi ämnade bemöta dessa frågor utifrån tre teoretiska element: ett ekonomiskt perspektiv; ett politiskt/demokratiskt; samt ett tekniskt/praktiskt. Dessa behandlar hur den kinesiska staten utövar och bibehåller sin kontroll över nyhetsflödet på Internet. Genom en kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella modell studerade vi artiklarna utifrån tre nivåer: text, diskursiv praktik och social praktik. Fokus ligger på den första nivån, texten, och den studerade vi grundligt genom en kritisk lingvistisk analys. Vår undersökning visade att uttalad regimkritik inte förekommer i vare sig PD eller i SCMP. Den skillnad som vi fann mellan tidningarna handlar främst om vem som uttalar sig i artiklarna, samt att det i PD förekommer en närvarande skribent som värderar och kommenterar uppgifterna som framkommer i artikeln. I PD får representanter för Google sällan komma till tals medan detta förekommer i SCMP, men ansvaret för vad de säger läggs på källan och inte på skribenten. SCMP tar alltså inte ställning i frågan, medan PD starkt visar upp kommunistpartiets profil. Från vårt resultat kan vi dra slutsatsen att den kinesiska staten fortfarande influerar nyhetsinnehållet på olika sätt, bland annat genom den självcensur som tidningarna utövar. Vi upplever detta genom att SCMP inte ställer sig kritisk mot staten trots att det är ett privatägt och politiskt oberoende företag. Ur ett större perspektiv visar resultatet att medieklimatet i Kina inte är entydigt, utan det finns vissa geografiska skillnader till exempel mellan det kinesiska fastlandet och Hongkong.</p>

<p>En katastrofsituation är alltid unik och dess konsekvenser beroende av händelsens omfattning. När katastrofen är ett faktum är dock alltid information och kommunikation en viktig del av katastrofhanteringen och den informationstörst som uppstår gör medierna till en viktig part i kriskommunikationen.</p><p>Den omfattande och tragiska flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 följdes av en intensiv medierapportering i svensk nyhetspress. Denna studie beskriver katastrofrapporteringen som den framgår i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Östgöta Correspondenten de fem första dagarna efter händelsen. Sammanlagt analyseras 394 artiklar hämtade från tre olika genrer; ledare, nyheter och insändare. Med hjälp av kvalitativ text- och innehållsanalys studeras vilka teman, aktörer och källor som förekommer i materialet. Vidare genomförs en komparativ analys där likheter och skillnader mellan tidningarna och mellan genrer klarläggs. Resultatet diskuteras sedan utifrån medieteorier om nyhetsvärdering, medielogik och pressetiska regler.</p><p>Nyhetsartiklarna i de undersökta tidningarna domineras av sju teman och samtliga tidningar fokuserar på de personliga skildringarna. I ledarna är de olika temana av mer allmän karaktär. Kategorierna av aktörer är definierade utifrån funktion i texten och analysen resulterar i sju sådana funktioner. Den vanligaste kategorin består av personer som berättar om sina upplevelser av katastrofen. Vidare används anonyma källor frekvent i samtliga undersökta tidningar. Det är även brukligt att tidningarna använder andra medier som källor. Studiens resultat visar att tidningarnas rapportering är relativt likvärdig. De skillnader som ändå finns har sin förklaring i tidningarnas respektive identitet.</p><p>Rapporteringen kännetecknas av intensitet, konkretion och personifiering i samtliga undersökta tidningar. Vidare visar resultatet att de undersökta tidningarna intar en mer informerande roll än en granskande. Förekomsten av anonyma källor samt olika spekulationer tyder även på att snabba nyheter prioriteras före korrekta.</p> / <p>A catastrophe is always a unique situation and the consequenses are depending on its extensiveness. When the catastrophe is a fact, information and communication will be an essential part in the meaning of helping suffering and worried people to mentally recover. The immediate lack of information in such a situation makes media a crucial part in handling individual crisis via medias opportunities to communicate with authorities and the public.</p><p>The enormous tsunami with its tragic consequences in south east Asia 2004 was followed by a comprehensive mediareporting in the swedish press. In this study I will describe the reports as they were printed in Aftonbladet, Dagens Nyheter and Östgöta Correspondenten during the first five days after the dramatic event. In total I have studied and analyzed 394 articles from three different genres; the editorial page, the news and the page with printed letters to editor. Through qualitative methods and especially using text analysis I have studied different themes, those who operate and the sources. Furthermore I make a comparative analyze between the newspapers, where I study similarities and differences. The same comparison is made between the three different genres. The result is then discussed together with mediatheories about the value of news, the logic of media and pressethical rules.</p><p>The newsarticles are dominated by seven themes and all newspapers focused on the individual situation. The operators are divided into categories and the reason how to get into one or another category is depending on what kind of role the operator has in the studied article. The most common role is people who tells about their experience from the catastrophe. Furthermore is anonymous sources together with references to other media very common in all three newspapers. My result shows that the newspapers reports are relatively alike. The small differences I have found have their explanation in each newspapers identity.</p><p>The reports tend to express feelings of intensity and clearness. They are also personal. Futhermore, the result shows that the newspapers are acting as intermediaries of information more than as critics. The occurence of anonymous sources together with different speculations in common makes the journalists focus more on fast reporting than on correct reports.</p>

En katastrofsituation är alltid unik och dess konsekvenser beroende av händelsens omfattning. När katastrofen är ett faktum är dock alltid information och kommunikation en viktig del av katastrofhanteringen och den informationstörst som uppstår gör medierna till en viktig part i kriskommunikationen. Den omfattande och tragiska flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 följdes av en intensiv medierapportering i svensk nyhetspress. Denna studie beskriver katastrofrapporteringen som den framgår i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Östgöta Correspondenten de fem första dagarna efter händelsen. Sammanlagt analyseras 394 artiklar hämtade från tre olika genrer; ledare, nyheter och insändare. Med hjälp av kvalitativ text- och innehållsanalys studeras vilka teman, aktörer och källor som förekommer i materialet. Vidare genomförs en komparativ analys där likheter och skillnader mellan tidningarna och mellan genrer klarläggs. Resultatet diskuteras sedan utifrån medieteorier om nyhetsvärdering, medielogik och pressetiska regler. Nyhetsartiklarna i de undersökta tidningarna domineras av sju teman och samtliga tidningar fokuserar på de personliga skildringarna. I ledarna är de olika temana av mer allmän karaktär. Kategorierna av aktörer är definierade utifrån funktion i texten och analysen resulterar i sju sådana funktioner. Den vanligaste kategorin består av personer som berättar om sina upplevelser av katastrofen. Vidare används anonyma källor frekvent i samtliga undersökta tidningar. Det är även brukligt att tidningarna använder andra medier som källor. Studiens resultat visar att tidningarnas rapportering är relativt likvärdig. De skillnader som ändå finns har sin förklaring i tidningarnas respektive identitet. Rapporteringen kännetecknas av intensitet, konkretion och personifiering i samtliga undersökta tidningar. Vidare visar resultatet att de undersökta tidningarna intar en mer informerande roll än en granskande. Förekomsten av anonyma källor samt olika spekulationer tyder även på att snabba nyheter prioriteras före korrekta. / A catastrophe is always a unique situation and the consequenses are depending on its extensiveness. When the catastrophe is a fact, information and communication will be an essential part in the meaning of helping suffering and worried people to mentally recover. The immediate lack of information in such a situation makes media a crucial part in handling individual crisis via medias opportunities to communicate with authorities and the public. The enormous tsunami with its tragic consequences in south east Asia 2004 was followed by a comprehensive mediareporting in the swedish press. In this study I will describe the reports as they were printed in Aftonbladet, Dagens Nyheter and Östgöta Correspondenten during the first five days after the dramatic event. In total I have studied and analyzed 394 articles from three different genres; the editorial page, the news and the page with printed letters to editor. Through qualitative methods and especially using text analysis I have studied different themes, those who operate and the sources. Furthermore I make a comparative analyze between the newspapers, where I study similarities and differences. The same comparison is made between the three different genres. The result is then discussed together with mediatheories about the value of news, the logic of media and pressethical rules. The newsarticles are dominated by seven themes and all newspapers focused on the individual situation. The operators are divided into categories and the reason how to get into one or another category is depending on what kind of role the operator has in the studied article. The most common role is people who tells about their experience from the catastrophe. Furthermore is anonymous sources together with references to other media very common in all three newspapers. My result shows that the newspapers reports are relatively alike. The small differences I have found have their explanation in each newspapers identity. The reports tend to express feelings of intensity and clearness. They are also personal. Futhermore, the result shows that the newspapers are acting as intermediaries of information more than as critics. The occurence of anonymous sources together with different speculations in common makes the journalists focus more on fast reporting than on correct reports.

Kina har de senaste åren genomgått en omfattande utveckling på det informationstekniska området och den ekonomiska tillväxten i landet har ökat explosionsartat. Medieklimatet och den kinesiska statens kontroll över Internet genomgår i och med det här stora förändringar. Trots att Internet skapar en till synes större frihet och ger nya möjligheter, använder den kinesiska staten Internet för att ytterligare öka sin kontroll över informationsflödet i landet. Genom cyberattacker från kinesiska IP-adresser mot Internetjätten Google i början av 2010 lyftes Kinas Internetpolitik fram även i internationella medier, inklusive svenska. Genom att undersöka engelskspråkiga kinesiska nyhetsartiklar i dagstidningar på Internet, om Google och Internetcensuren i Kina, ämnade vi granska hur regimsupport respektive regimkritik yttrar sig i två kinesiska nyhetstidningar. Våra frågeställningar innefattade också; hur statens ståndpunkt i Google- och censurfrågan märks i nyhetsartiklarna? Om rapporteringen skiljer sig mellan den privatiserade, politiskt obundna dagstidningen South China Morning Post (SCMP) från Hongkong och statens egen nyhetstidning People’s Daily (PD) på fastlandet? Och i sådana fall hur? Vi ämnade bemöta dessa frågor utifrån tre teoretiska element: ett ekonomiskt perspektiv; ett politiskt/demokratiskt; samt ett tekniskt/praktiskt. Dessa behandlar hur den kinesiska staten utövar och bibehåller sin kontroll över nyhetsflödet på Internet. Genom en kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella modell studerade vi artiklarna utifrån tre nivåer: text, diskursiv praktik och social praktik. Fokus ligger på den första nivån, texten, och den studerade vi grundligt genom en kritisk lingvistisk analys. Vår undersökning visade att uttalad regimkritik inte förekommer i vare sig PD eller i SCMP. Den skillnad som vi fann mellan tidningarna handlar främst om vem som uttalar sig i artiklarna, samt att det i PD förekommer en närvarande skribent som värderar och kommenterar uppgifterna som framkommer i artikeln. I PD får representanter för Google sällan komma till tals medan detta förekommer i SCMP, men ansvaret för vad de säger läggs på källan och inte på skribenten. SCMP tar alltså inte ställning i frågan, medan PD starkt visar upp kommunistpartiets profil. Från vårt resultat kan vi dra slutsatsen att den kinesiska staten fortfarande influerar nyhetsinnehållet på olika sätt, bland annat genom den självcensur som tidningarna utövar. Vi upplever detta genom att SCMP inte ställer sig kritisk mot staten trots att det är ett privatägt och politiskt oberoende företag. Ur ett större perspektiv visar resultatet att medieklimatet i Kina inte är entydigt, utan det finns vissa geografiska skillnader till exempel mellan det kinesiska fastlandet och Hongkong.

Aldrig tidigare har Moderaterna gått in i ett riksdagsval med regeringsmakten i sina händer och sedan kommit ur den med makten kvar i nävarna, dock som en minoritetsregering. Moderaternas historiska seger blev en tankeställare för mig. Varför nu? Och inte förr? Sverige har trots allt haft riksdagsval på löpande band sedan år 1911. Tanken om att medierna starkt påverkar oss medborgare till att tycka och tänka på ett särskilt sätt ruckade genast igång planer på att undersöka hur riksdagspolitiker och svensk politik porträtteras i svensk dagspress. För att kunna notera eventuella skillnader i den journalistiska rapporteringen valde jag att göra två nedslag vid två perioder med angränsning till riksdagsval. Valet föll på år 1994, när Moderaterna senast satt vid regeringsmakten men gick ur med förlust kontra år 2010 där de erhöll tillräckligt många röster för att styra en ny mandatperiod. Frågor jag ställde mig var främst hur den svenska journalistiken i praktiken gestaltar svenska riksdagspolitiker? Men även, hur objektiv denna gestaltning är samt vilken makt medierna har på oss medborgare? Jag ringade in en teoretisk ram som innefattar olika manér kring hur politiker skildras i medier, medierad politik, objektivitetsidealet samt ett par teorier som belyser mediernas makt. Med hjälp av en inledande kvantitativ innehållsanalys kombinerat med Van Dijk´s kritiska diskursmodell har jag sedan primärt studerat lexikala element och texternas koherens för att bilda mig en uppfattning kring gestaltningen av politiker. Mitt resultat tyder på att den politiska scenen kavlas ut som ett krigskaos med vinnare och förlorare genom fetstilta rubriker i dagspress.

Genom denna studie har jag ämnat att analysera hur svensk nyhetspress gett uttryck för en ikonisk händelse i hanteringen av Sverigedemokraterna i samband med att dessa blev invalda i Riksdagen hösten 2010. Syftet med studien har varit att utifrån mina teoretiska utgångspunkter se vad en ikonisk händelse betyder i nyhetspressens rapportering kring Sverigedemokraterna i samband med valet och en tid efter detta. Utgångspunkterna i studien har utgjorts av teorier med fokus på tendenser i hur media skildrar betydande händelser, samt det kollektiva minnet. Den mest grundläggande teorin i studien har utgjorts av Patricia Leavys ”Iconic Events”, då pressens hantering av denna händelse som ikonisk är det jag studerat. Denna teori har även haft stor inverkan på denna undersöknings frågeställningar, metod och val av material.För att studera detta har jag genomfört ideologikritiska diskursanalyser på sex artiklar. Denna metod liknar den Leavy använt sig av i sina analyser av den ikoniska händelsens uttryck i pressen. De sex artiklarna som analyserats i denna uppsats är hämtade från Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter, vilka utgör tre av Sveriges största nyhetstidningar. Resultatet av genomförda analyser har sedan antagit en form av tre tidsbundna kategorier vilka består av Valdagen, Dagen efter valet och En tid efter valet. Utifrån dessa tre kategorier har jag sedan analyserat och resonerat kring vad den ikoniska händelsens närvaro i de utvalda artiklarna innebär. I dessa resonemang behandlar jag bland annat hur vissa av de utvalda artiklarna uttrycker en skam till följd av en nationell identitetskris som uppstår när SD, som tilldelats en roll som de onda blir en del av den svenska identiteten.