Inledning – efter tre års studier vid Grythytte Akademi fick författaren erbjudande om att vara med och starta en cateringverksamhet som en del i ett eventföretag i Karlskrona. För att kunna genomföra detta arbete på bästa möjliga sätt ville författaren undersöka möjligheterna till att skapa ett cateringföretag som kunde skilja sig ifrån övriga på marknaden. Detta gjordes genom att studera sinnesupplevelser och sinnesmarknadsföring för att sedan kunna applicera och använda metoderna i verksamheten. Syfte – syftet är att belysa användningen av sinnemarknadsföring i ett cateringföretag och hur sinnesupplevelser kan användas som redskap för att erbjuda kunden något unikt. Metod/ material – uppsatsen bygger på halvstrukturerad intervjuinformation och analyser av den information som gavs av informanterna. De intervjuade är tio personer med olika yrken, åldern varierar mellan 22- 61 år där fyra av dem var män och sex var kvinnor. Resultat – genom urval ur intervjuer visar resultatet på positiva effekter av sinnesupplevelse och sinnesmarknadsföring vid en cateringsituation. Slutsats – visar på att sinnesmarknadsupplevelse och sinnesmarknadsföring är begrepp som skulle kunna vara av stor nytta för cateringföretagaren. / C-uppsatser

Syfte Uppsatsen syftar till att öka förståelsen kring hur varumärket Småland kan placera sig i potentiella besökares hjärta och hjärna. Därtill önskar vi identifiera och analysera medvetna såväl som omedvetna sinnesstimuli hos varumärket Småland som är möjliga att appliceras i dess platsmarknadsföring.  Frågeställningar Hur kan varumärket Småland skapa attraktion och dragningskraft genom platsmarknadsföring? Hur kan sinnesstimuli användas i varumärket Smålands platsmarknadsföring för att nå potentiella besökare?   Metod Uppsatsen utgör en fallstudie av varumärket Småland, vilken tillämpar en kvalitativ forskningsmetod. Därtill bygger studien på en deduktivansats, varav tio antaganden har dragits utifrån referensramen och vidare behandlats i analys såväl som slutsats. Metodvalen kom sig av att vi ämnade pröva huruvida antagandena överensstämde med varumärket Småland för att kunna bekräfta eller förkasta dem. Slutsats Varumärket Småland besitter medvetna såväl som omedvetna sinnesstimuli, vilka kräver strategier för att förhindra att underliggande och oavsiktliga budskap förmedlas. Smålands platsmarknadsföring kan inte enbart vända sig till hjärnan med rationella argument för att locka till besök, utan behöver förena dess med emotionella argument, riktade mot hjärtat.

Examensarbete, Marknadsförinsgprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kurskod 2FE07E , VT 2010 Författare: Albana Krasniqi, Emelie Lindman och Rondek Zirari. Handledare: Krister Jönsson Examinator: Frederic Bill Titel: Sinnesmarknadsföring – butikers chans att skapa en upplevelse. Forskningsfråga: Hur arbetar butiker medvetet med att stimulera de fem mänskliga sinnena för att skapa en upplevelse? Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera hur detaljhandelsbutiker arbetar med att skapa sinnesupplevelser i deras butiksmiljö. Metod: Uppsatsen är en flerfallsstudie gjord på fyra olika butiker. Det är en kvalitativ studie där både observationer och semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Slutsatser: De verktyg som används är utställningar utanför butik och i skyltfönstren, färger, belysning, personalens bemötande, bakgrundsmusik, produkt och komplement dofter, smakprover, känsel via beröring och atmosfär. Alla dessa ovanstående faktorer bidrar till sinnesupplevelser på differentierade sätt beroende på hur de tillämpas och hur många sinnen som interagerar. Till vilken utsträckning dessa används och hur pass kreativa butikerna är i implementeringen blir resultaten olika. Butikernas koncept, vad de ska förmedla, vilka känslor de vill frambringa är det som resulterar i hur deras sinnestrategi utformas för att skapa en sinnesupplevelse. Det som kan konstateras är att butikerna arbetar med att tilltala minst tre av människans sinnen.   Nyckelord: Sinnesmarknadsföring, upplevelsemarknadsföring, upplevelserummet, butikskommunikation, butiksatmosfär.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera huruvida stimulans av sinnen leder till att kunden agerar genom taktilt berörande av en produkt ämnad för hudnära användande. Vi önskar undersöka om kunden reagerar på ett modifierat servicelandskap, samt om kombinationen av doft och möjlighet till taktil beröring leder till förändringar i beteende vid köpbeslut. Metod: Arbetet med denna uppsats är baserat på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Arbetet kretsar kring det experiment, med tillhörande observationer, författarna har utfört vid toalettpappersavdelningen på ICA Maxi Stormarknad i Kalmar. Ur instuderad teori har hypoteser formats, som sedan under experimentet har testats. Följaktligen har ett deduktivt arbetssätt tillämpats under uppsatsskrivandets gång. I uppsatsens analys återger författarna med egna ord sina tankar i en separat diskussion om experimentets resultat samt gjorda observationer. Slutsats: Genom stimulans av sinnena syn, känsel och doft, har författarna genom experimentet registrerat kundens förändrade agerande, som vid köp av toalettpapper. Ett antal kunder har noterat experimentets exponeringsrullar och använt sig av taktil beröring. Resultaten visar även att stimulans av sinnen har påverkat den tid kunderna har vistats vid toalettpappershyllan.Sinnesstimulansen har bidragit till att kunden tagit ett aktivare köpbeslut vid toalettpappershyllan, och att experimentet därav bidragit till en starkare köpupplevelse för kunden. Studien visar även att stimulans av sinnen i större utsträckning visat sig effektivt hos kunder med sällskap.

Frågeställning: Hur kan en tillämpning av de fem sinnena skapa en djupare emotionell känsla för varumärket Yasuragi? Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för sinnesmarknadsföring genom att • Tolka sinnessenationers betydelse i tjänstelandskapet • Analysera hur sensoriella strategier kan stärka varumärkesidentiteten • Diskutera sinnenas inverkan för upplevelsen av ett varumärke Metod: I denna uppsats har vi gjort en kvalitativ fallstudieundersökning för att få en djupare förståelse för ämnet sinnesmarknadsföring som tillämpats på spaverksamheten Yasuragi Hasseludden. Studien bygger på en abduktiv ansats där teorin varit utgångspunkten och där det sedan skett en alternering mellan teori och empiri. Studien är baserad på deltagande observationer i Yasuragis tjänstelandskap samt åtta intervjuer med perspektiv från både kunden och företagets sida. Slutsats: Vår studie visar hur ett företag kan arbeta utefter sinnesstrategier, i syfte till att skapa en starkare emotionell känsla för varumärket. Studien har visat att spaverksamheten Yasuragi tar förutom de rationella också fasta på de emotionella aspekterna. Genom att stimulera kundernas sinnen i tjänstelandskapet skapar Yasuragi en emotionell koppling till kunder, och lyckas på så sätt tillfredställa kunderna på ett mer personligt plan. Studien tyder på att Yasuragi lyckas skapa en upplevelse som kunderna kan minnas länge. Av den anledningen gör det sig tydligt att Yasuragi levererar ett mervärde till sina gäster genom att arbeta med de fem sinnena och tar spaupplevelsen till en helt ny dimension. Vi är av den åsikten att det underlättar att arbeta utefter ett tema då det gäller en naturlig tillämpning av sinnesstrategier. I Yasuragis fall skapar det japanska temat tydliga riktlinjer för att arbeta konsekvent med sinnesstrategier. Något som vi tror grundar sig i den japanska kulturen att finna inre ro och harmoni inom sig själv.

Problemformulering: Hur använder sig möbelföretag av känselsinnet i sin marknadsföring? Syfte: Vår avsikt var att undersöka om – och i så fall hur - företagen i denna bransch använder sig av det taktila sinnet i varuhus, produkter och kataloger. Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats av ett kvalitativ tillvägagångssätt. Vi gjorde djupintervjuer med tre möbelföretagsrepresentanter. Referensram: Sinnesmarknadsföring är ett relativt nytt fenomen, men vi tror att det är något som är här för att stanna. Idén med sinnesmarknadsföring är att företag, genom att rikta sig till kundens alla fem sinnen, skapa en sinnesupplevelse för kunden. Känselsinnet är ett av de sinnen som företagen ska använda sig av för att skapa denna helhetsupplevelse. I våra referensramar har vi även tagit fasta på teorier kring servicelandskap, produkt och katalog (direktreklam). Slutsats: Resultatet av denna studie visar att företagen tycker att känselsinnet är ett viktigt medel för att nå kunderna. Trots att de intervjuade företagen uttrycker känselsinnets stora betydelse för marknadsföringen har de inte utvecklat någon specifik strategi för att använda sig av detta. Vår slutsats är därför att sinnesmarknadsföring, i synnerhet känselsinnet, måste utvecklas inom marknadsföringsteorin. Endast när ett tydligt ramverk skapats kan sinnesmarknadsföringsteorier implementeras i praktiken. / Presentation of the question: How do furniture stores and companies use the tactile sense in marketing? Purpose: Our purpose was to investigate if – and in that case how – the companies within this business use the tactile sense in warehouses, products and catalouges. Method: We used an abductive method in a qualitative mode of procedure. This was mainly done by in-depth interviews with three representatives of the chosen companies within the furniture business. Frame of reference: Sense-marketing is a rather new phenomenon, but it is something, we believe, that is here to stay. Sense-marketing is all about involving all of the human senses and engaging the customer. Regarding the tactile sense in marketing the idea is that customers should be able to touch and try the product. The tactile sense is one of the human senses that companies should use to create an extensive and total experience. In our frame of references we also used theories regarding servicescape, product and catalogue (direct marketing). Conclusion: The result of this report shows that these companies do believe that the tactile sense is of great importance in reaching the customers in a more effective way. Despite this fact none of the three companies had yet developed a specific strategy within their marketing. Our conclusion is therefore that the theories regarding sense-marketing, in particular the tactile sense, needs to progress and evolve. Only when there is a clear and basic framework can the theories be implemented in practise by marketers.

The purpose of this essay is to analyze and understand which difficulties that e-company's struggles with the most, and what their strategies are to overcome this problem. Sales of clothing through e-commerce have made the shopping experience faster and more comfortable, but on the other hand it has created a couple of problems which makes a big difference in the purchase of clothing, we are partly talking about the absence of the testing opportunity. To not know whether or not the shirt or pants will fit, leads customers to a game of gamble every single time they purchase a garment. Another problem which makes customers nervous before a purchase is the absence of a physical salesperson. This might lead customers to question whether or not the company exists. Finally there's the problem with payment. The years of e-commerce have suffered a great deal of misuse and frauds of credit cards which have lead to an uncertainty among customers. Companies are aware of that these problems are holding them back, so the question is; what are the companies doing to lower this uncertainty? This essay is based in a qualitative method where the empirical result has been collected through interviews from five different respondents. The respondents have been selected because of their expertise in the subject and in three of the cases because they run companies that are popular in the e-commerce arena of clothing.

Konsumenten är idag inte en rationell individ i lika stor utsträckning som tidigare. I dagens postmoderna kunskapssamhälle söker kunden en emotionell upplevelse kring en produkt och vill uppleva en spänning i sitt konsumerande. Idag fokuserar företag främst kring synliga intryck i sin kommunikation mot kunden, men att rikta sig till människans samtliga sinnesintryck - syn, ljud, känsel, smak och lukt - är idag av större betydelse. Genom att kunden på så sätt påverkas på ett djupare plan finns det möjligheter för företag att stärka dess varumärke i kundens medvetande. Strategisk marknadsföring kring kundens fem sinnesintryck benämns med Brand Sense. Detta begrepp är relativt nytt inom marknadsföringen - säväl teoretiskt som praktiskt. Syftet med vår uppsats är att undersöka om företag på den svenska marknaden beaktar tillämpandet av Brand Sense.

Vilka sinnen är viktigare att stimulera respektive mindre betydelsefulla för en flygplats i skapandet av ett tilltalande servicelandskap? Syftet med vår uppsats är att klarlägga och diskutera hur Kalmar Airport tar hänsyn de mänskliga sinnena i sitt servicelandskap. Vi vill skapa oss en större förståelse för hur en flygplats kan skapa en positiv utgångspunkt inför en resa genom att påverka kundens fem sinnesintryck; syn, ljud, känsel, smak samt lukt. I denna uppsats har vi ägnat oss åt en kvalitativ fallstudieundersökning för att få en djupare förståelse för ämnet sinnesmarknadsföring i praktiken där studien har tillämpats på flygplatsen Kalmar Airports servicelandskap. Uppsatsen bygger på en abduktiv ansats där teorin varit utgångspunkten och där det under studiens gång skett en alternering mellan teori och empiri. Vidare grundar sig vår studie i sex intervjuer varav fyra är från flygplatsens perspektiv samt övriga två från resenärens sida. Slutligen har vi även genomfört observationer i Kalmar Airports servicelandskap med fokus på sinnesintryck och sinnessensationer. Vår studie illustrerar hur en flygplats tar hänsyn till människans fem sinnen i syfte till att skapa ett tilltalande servicelandskap som resulterar i att resenärer får en positiv utgångspunkt inför en resa. Studien har visat att Kalmar Airport lägger större vikt vid visuella, taktila och gastronomiska sensationer och utesluter nästintill de övriga två atmosfäriska och auditiva sensationerna. Trots att Kalmar Airport tar hänsyn till dessa sinnen kan vi idag inte se att de utvecklat någon specifik strategi för att använda sig av sinnessensationer och uttryck. Vidare har vi dock upptäckt vikten av att stimulera resenärernas sinnen i en flygplats servicelandskap då det kan resultera i en tilltalande miljö där kunder trivs, slappnar av, avnjuter måltider och shoppar. Dessa faktorer anser vi är goda förutsättningar för en positiv utgångspunkt inför en resa.

<p>Konsumenten är idag inte en rationell individ i lika stor utsträckning som tidigare. I dagens postmoderna kunskapssamhälle söker kunden en emotionell upplevelse kring en produkt och vill uppleva en spänning i sitt konsumerande.</p><p>Idag fokuserar företag främst kring synliga intryck i sin kommunikation mot kunden, men att rikta sig till människans samtliga sinnesintryck - syn, ljud, känsel, smak och lukt - är idag av större betydelse. Genom att kunden på så sätt påverkas på ett djupare plan finns det möjligheter för företag att stärka dess varumärke i kundens medvetande.</p><p>Strategisk marknadsföring kring kundens fem sinnesintryck benämns med Brand Sense. Detta begrepp är relativt nytt inom marknadsföringen - säväl teoretiskt som praktiskt. Syftet med vår uppsats är att undersöka om företag på den svenska marknaden beaktar tillämpandet av Brand Sense.</p>