Titel: Den digitaliserade revisionsprocessens konsekvenser för kundupplevelsen - En kvalitativ studie av revisorn och kundens perspektiv Författare: Måns Bertilsson och Oscar Sjöberg Handledare: Hans Landström Bakgrund: Digitaliseringen har haft en betydande påverkan på revisionsbranschen genom att effektivisera processer och möjliggör analyser baserade på stora datamängder. En av de mest märkbara förändringarna är att kontakten mellan revisorer och kunder har blivit mer distansbaserad. Detta examensarbete syftar till att beskriva och analysera hur digitaliseringen har påverkat olika delar av revisionsprocessen, inklusive planering, granskning och rapportering, samt hur detta påverkat kundernas upplevelse av revisionen. Studien jämför revisorns och kundens perspektiv för att identifiera eventuella skillnader i upplevelsen av samma process. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur revisorer upplever att digitaliseringen har påverkat revisionsprocessens olika delar, planering, granskning och rapportering. Vidare ämnar studien att beskriva och analysera vilka effekter digitaliseringen har på kundens upplevelse av revisionens olika delar. Slutligen ska de två perspektiven jämföras för att se om det föreligger skillnader i upplevelsen av samma process. Frågeställning: Hur upplever revisorer och kunder revisionen till följd av en ökad digitalisering av revisionsprocessen? Metod: Studien är kvalitativ med en abduktiv forskningsansats. Informationsinhämtningen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem revisorer och fem kunder till revision. Slutsatser: Studiens slutsatser visar på att digitaliseringen har effektiviserat revisionsprocessen och ökat kvaliteten av revisionen. Den högre kvaliteten märks inte av kunden. Kundernas grad av digitalisering har en viss påverkan på hur en revision utförs. En annan slutsats är att kontakten mellan revisor och kund blivit mer distansbaserad, vilket båda parter kan uppskatta när det gäller effektivitetsvinster. Däremot har det lett till att kunderna saknar den personliga kontakten. / Title: The consequences of the digitalized audit process on customer experience - A qualitative study of auditors and customers perspective Authors: Måns Bertilsson and Oscar Sjöberg Supervisor: Hans Landström Background: Digitalization has had a significant impact on the auditing industry by streamlining processes and enabling analyses based on large amounts of data. One of the most noticeable changes is that the contact between auditors and clients has become more distance-based. This thesis aims to describe and analyze how digitalization has affected various parts of the auditing process, including planning, examination, and reporting, as well as how this has influenced the clients experience of the audit. The study compares the auditors and the clients perspectives to identify any differences in the experience of the same process. Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze how auditors perceive the impact of digitalization on the audit process, including planning, examination and reporting. Furthermore, the study aims to describe and analyze the effect of digitalization on the clients experience on the various parts of the audit. Lastly, the two perspectives will be compared to identify if there are any differences in the perception of the same process. Research question: How do auditors and clients perceive the audit as a result of increased digitization of the audit process? Method: The study is qualitative with an abductive research approach. Data collection has been conducted through semi-structured interviews with five auditors and five clients of audit. Conclusions: The study's conclusions show that digitalization has made the audit process more efficient and increased the quality of the audit. The higher quality is not noticed by the customer. The customer's level of digitalization has a certain influence on how an audit is carried out. Another conclusion is that the contact between auditor and client has become more distance-based, which both parties can appreciate in terms of efficiency. However, this has led to customers missing the personal contact.

Titel - En gallerias kommersiella miljö: Besökarens individuella upplevelse Ämne - Företagsekonomi, kandidatuppsats på C-nivå Författare - Hilda Gustafsson, My Kristiansson & Camilla Romberg Handledare - Dan Halvarsson Frågeställningar - Hur är den individuella besöksupplevelsen i en gallerias kommersiella miljöer, utifrån människans fem sinnen och dess multisensoriska sinnesupplevelse? Vad påverkar den individuella besöksupplevelsen i en gallerias kommersiella miljöer, utifrån människans fem sinnen och dess multisensoriska sinnesupplevelse? Syfte - Syftet med denna studie är att studera och skapa förståelse för hur besökaren uppmärksammar en gallerias kommersiella miljö, samt hur denna miljö påverkar besökarens individuella upplevelse utifrån sinnesmarkandsföring. Detta då få studier inom ämnet i sinnesmarkandsföring har genomförts. Metod - Studien innefattar ett induktivt synsätt och en kvalitativ metod. Studien har fokuserat på två torg som finns i gallerian Emporia i Malmö. Där har det utförts semistrukturerade intervjuer vid insamling av empirisk data. Analys - Utgångspunkten i studien är sinnesmarknadsföring, som handlar om hur olika sinnen enskilt samt i kombination har stimulerat besökare och påverkat deras upplevelse i en galleria. Empirin har sedan sammankopplats med teorier inom sinnesmarknadsföring. Slutsats - Båda torgen väckte stor uppmärksamhet hos intervjupersonerna. Generellt upplevdes det Gröna torget som positivt för intervjupersonerna medan det Blå torget upplevdes som både positivt och negativt. / Title - The servicescape in a shopping mall: The visitors’ individual experience Subject - Business Economics, bachelor thesis Authors - Hilda Gustafsson, My Kristiansson & Camilla Romberg Tutor - Dan Halvarsson Presentation of the questions - How is the visitors’ individual experience in a shopping mall, on the basis of the human five senses and multisensory? What affects the visitors’ individual experience in a shopping malls servicescape, on the basis of the human five senses and multisensory? Purpose - The purpose of this paper is to study and create an understanding of how the visitor recognizes the shopping mall produced servicescapes, and how this servicescapes affects the visitor's individual experience based on sensory marketing. This is because few studies are conducted on the subject sensory marketing. Method - The study includes an inductive approach and a qualitative method. The study have been focused on two servicescapes that are in the shopping mall Emporia in Malmö, where there were used semi-structured interviews to gather empirical data. Analyse - The starting point was based on sensory marketing. It was about how different senses individually and combined had stimulated visitors and affected their experience in a shopping mall. The empirical data has then been linked with theories of sensory marketing. Conclusions - Both of the servicescapes attracted attention from the interviewed people. The interviewed people at the Green servicescape had a positive experience and at the Blue servicescape, did they have both positive and negative experience.

Kundlojalitet är ett begrepp som aldrig tycks försvinna ur marknadsföringens ordlistor, kanske eftersom det för många företag är det ultimata marknadsföringsmålet. Den samtida konkurrensen har tack vare globalisering och digitalisering blivit hårdare än någonsin och lojalitet har aldrig varit mer relevant. Men kundlojalitet som forskningsområde är långt ifrån tydligt och enat i sina åsikter, och i det värsta fallet tycks det vara oklart vad lojalitet ens är eller om det kan skapas eller påverkas. Därmed uppfattas ett behov av att närmare undersöka hur kundlojalitet hanteras av företag inom detaljhandel via onlinekanaler, en bransch som har drabbats av en hårdare konkurrens. En kartläggning av forskning kring ämnet förtydligar att kundlojalitet som koncept har studerats, omdefinierats och kritiserats i en stor utsträckning, men att det nu finns en enad syn på kundlojalitet som ett flerdimensionellt koncept bestående av både beteende och attityd. Men detta synsätt har enligt forskning inte översatts väl till praktiken och många av de strategier som tillämpas såsom lojalitetsprogram kritiseras för att inte främja sann lojalitet. Samtidigt har mycket av den forskning som genomförts fokuserat på konsumentsidan och varför det som görs i relation till lojalitet inte fungerar. Denna masteruppsats fortsätter studien av kundlojalitetens praktiska situation genom att med intervjuer undersöka hur detaljhandelsföretag inom onlinehandel tacklar kundlojalitet för att tydligare kartlägga vad som görs och varför. Åtta intervjuer resulterade i ett flertal teman som beskriver hur kundlojaliteten uppfattas och behandlas i praktiken. Resultaten visar att de definitioner, strategier, metoder och mätetal som används inte stämmer överens med den nyare synen på lojalitet som flerdimensionell. Detta har lett till strategier som varken främjar relationer eller lojalitet och som snarare leder till minskade marginaler och uppmuntrar ett ohållbart konsumentbeteende. Resultaten lyfter även fram fem utmaningar inom det praktiska arbetet med kundlojalitet. Dessa kan härledas till ett övergripande problem som bottnar i att kundlojalitet inte behandlas som en ledningsfråga. / Customer loyalty is a term which is seemingly ubiquitous in the proverbial dictionary of marketing, perhaps because it often is considered the ultimate goal of many marketing activities. Thanks to rising globalisation and digitalisation the current competitive landscape has intensified to a point previously unheard of, which renders loyalty more important than ever before. But, as a field of research customer loyalty is quite split in terms of how loyalty should be defined, and it seems uncertain if loyalty even should be seen as something which can be created. With all this uncertainty in mind there would appear to be a need to more closely examine how Customer Loyalty is actively handled by businesses, using the Swedish e-retail market as a point of reference. A mapping of research on the subject clarifies that customer loyalty as a concept has been studied, redefined and criticized to a great extent, but that there now is a unified view of customer loyalty as a multi-dimensional concept consisting of both behaviour and attitude. However, according to research, this approach has not been translated well into practice, a lot of the strategies applied within loyalty programs has been criticized for not encouraging true loyalty. At the same time, much of the research that has been carried out has focused on the consumer perspective and why the loyalty efforts do not work. This master thesis elaborates on the study of the practicals of customer loyalty by conducting interviews with laypeople to determine how Swedish business within online retail deal with the challenge of maintaining loyalty. A total of eight interviews yielded many themes which thoroughly describe how customer loyalty is viewed, defined, measured and dealt with in practice. Our results show that the definitions, strategies, methods and measurements currently used within the field of loyalty management are not up to snuff when compared with the views of academic research, which define customer loyalty as a multidimensional construct. This has lead to strategies which neither favour loyalty nor relationships but rather result in lessening margins while encouraging unsustainable consumer behaviour. The results also highlight five distinct challenges within the practice of loyalty management. These can largely be contributed to the fact that customer loyalty rarely is given the level of attention on a leadership level that it should warrant.

Den teknologiska utvecklingen har lett till en strukturomvandling i dagens samhälle, vilket har resulterat i nya vanor och ett förändrat konsumentbeteende då allt fler börjar handla online. Företag har svårt att hänga med i denna utveckling och det har blivit en allt större utmaning för dem att lyckas möta kundernas behov. Att handla livsmedel är en aktivitet som tar upp en stor del av vardagssysslorna och innebär ett invant och traditionellt beteendemönster hos konsumenterna. I den digitala övergången till att köpa livsmedel online är det svårt att avgöra vad konsumenterna har för förväntningar och preferenser. Utifrån en kvalitativ ansats har 12 stycken semi-strukturerade intervjuer genomförts för att erhålla en djupare förståelse för hur konsumenter förhåller sig till köp av livsmedel online. Dessutom har faktorer utifrån tidigare forskning setts över, för att ta reda på vad som påverkar de faktiska köpbesluten. Resultatet visar att konsumenter väljer att köpa livsmedel online främst på grund av den bekvämlighet det erbjuder. Att konsumenter inte väljer att handla online beror på att de förlorar kontrollen och den sociala kontexten av livsmedelsinköp. Priset visade sig inte ha stor betydelse vid köpen och produktinnehållet var det viktigaste vid val av produkter.

Automatisering av kundtjänster genom implementering av chatbotar blir allt vanligare för att kunna erbjuda kunder en mer tillgänglig och effektiv service. Vid implementering av chatbotar i kundtjänster lämnas den mänskliga kontrollen och kundens upplevelse delvis över till ett digitalt system, vilket ställer krav på utformning av chatbotars dialoger. Syftet med arbetet är att ta fram en artefakt i form av en chatbot och utveckla dess dialog för en framtida implementation i en kundtjänst. Arbetet ämnar att ta fram designprinciper för utformning och utveckling av chatbotar och deras dialoger i en kundtjänstmiljö. Den forskningsmetod som tillämpades vid utvecklingen av artefakten var Design Science Research Methodology (DSRM). En litteraturstudie genomfördes och data samlades in genom möten samt en intervju med det företag som varit uppdragsgivare till arbetet. Arbetet resulterade i en demosida innehållande en chatbot, samt en sida för administratörer där de har en översikt av chatbotens genomförda interaktioner. Tre designprinciper togs även fram för utveckling av chatbotars dialog inom kundtjänst, vilka blev arbetets bidrag. De slutsatser som identifierades var att en chatbot bör kontrollera att användaren fått svar på sitt kundtjänstärende, en chatbot bör erbjuda mänsklig service vid missförstånd, en chatbot kan inte ersätta mänsklig service fullt ut samt att en chatbot bör ha en strukturerad datainsamling av genomförda interaktioner för att kunna utveckla och förbättra chatbotens dialog. / Automation of customer service through implementation of chatbots is becoming increasingly common in order to provide customers with a more accessible and efficient service. When implementing chatbots in customer services, human control and the customer experience are partially shifted to a digital system, which puts requirement on the chatbot’s dialogue. The purpose of this report is to develop an artifact for a client. The artifact is a web page containing a chatbot. The report aims to develop design principles for development of chatbots and their dialogues in a customer service. The research method used in the development of the artifact was Design Science Research Methodology (DSRM). A literature study was conducted, and data was collected through meetings and an interview with the client. The report resulted in a demo page containing a chatbot and a page for administrators with an overview of saved chats. Three design principles were also formulated for developing chatbots in customer service, which is the contribution of the report. The conclusions identified were that a chatbot should check that the user got the correct answer, a chatbot should offer human service in case of misunderstanding, a chatbot cannot fully replace human service and a chatbot should have a structured data collection of completed interactions for developing and improvement of the chatbot’s dialogue.

Den digitala utveckling som har genomsyrat 2010-talet har påverkat många aspekter av samhället. En tydlig aspekt är att ökad e-handel har förändrat förutsättningar både för företag och konsumenter. För detaljhandeln har denna förändring observerats vara av stor betydelse, vilket exempelvis har lett till diskussioner kring begrepp som ”butiksdöden”. Då tillväxten av e-handel förväntas accelerera, efterfrågas ny förståelse för den digitala kundresan och hur denna påverkar kundens upplevelse och beslutsprocess i den digitala miljön. Denna studie undersöker e-handel av sportmode, och studien skrivs på uppdrag av ett företag verksamma inom denna bransch. Ett syfte med studien är att skapa ny förståelse för hur svenska konsumenter av sportmode online upplever den digitala kundresan, samt hur den digitala kundresan influerar beslutsprocessen. Vi vill vidare kunna identifiera vilka branschspecifika faktorer som influerar kundens upplevelse och beslutsprocess, för att kunna ge praktiska rekommendationer till företag verksamma inom branschen. För att undersöka detta har vi genomfört åtta kvalitativa intervjuer med konsumenter, vilka alla har erfarenhet av att handla sportmode online. Intervjuerna har baserats på en teoretisk grund kring e-handel, kundupplevelse och beslutsprocessen. Resultatet av studien visar att kunder som handlar sportmode via e-handel använder olika enheter och kanaler, samt att dessa tar olika stor plats genom de olika stegen av beslutsprocessen. Vilken enhet eller kanal som föredras har visat sig påverkas av flera olika faktorer, både individuella faktorer samt digitala. Då kundens upplevelse är en subjektiv och individuell reaktion, kan vi se att denna till stor del påverkas av kundens initiala motiv med shoppingen. Både hedonistiska och utilitaristiska motiv tar sig uttryck i kundens förväntningar och val av enhet/kanal. Förutom dessa faktorer har vi även identifierat influerande faktorer som vi anser är specifika för den undersökta branschen. Då kunder som köper sportmode online inte kan utvärdera produkten fysiskt innan köp sker en mer omfattande informationssökning för att minimera den upplevda risken av e- handel.

Konkurrensen inom detaljhandeln har blivit allt tuffare sedan internets uppkomst vilket har lett till att kunders beteende har börjat förändrats, samtidigt som upplevelsen både på internet och iden fysiska butiken har hamnat alltmer i fokus. En bra användarupplevelse och kundupplevelseär idag en av de viktigaste konkurrensfördelarna ett företag kan ha inom detaljhandeln. Forskning inom detaljhandeln har visat att kunder idag efterfrågar bättre personliga upplevelser vid rätt tidpunkt och plats, vilket smartmobilen potentiellt skulle kunna uppfylla i den fysiskabutiken. Studiens syfte är således att undersöka om upplevelsen i den fysiska butiken potentiellt skulle kunna förbättras av dagens smartmobiler, studien har avgränsats till kläd- och skobutiker. Genom att besvara problemformuleringen kan studien inte endast förhoppningsvis hjälpa dagens fysiska butiker att potentiellt förbättra upplevelsen för sin kunder utan även ge forskningen nya insikter om hur den digital och fysiska världen kan sammanföras i ett. Resultatet av examensarbetet indikerar att smartmobilen kan förbättra upplevelsen för kunden genom attsammanväva den personliga informationen från internet med den fysiska butikens sortiment och layout. / <p>57 s. totalt, inkl. bil.</p>

We  are  heading  into  a  world  that  is  becoming  more  and  more  digital.  In  the  future  markets,  customers   will   demand   that   some   sort   of   technical  support  is  available  when  they  make  purchases.   This   put   a   big   responsibility   on   companies  that  have  to  satisfy  that  need.  The  wallpaper  industry  has  not  incorporated  many  efficient  support  tools  to  facilitate  the  product  selection at Swedish retailers. This results in that customers  experience  many  issues  when  they  search for new wallpapers. Through a needfinding process, where customers   were   observed   at   retailers,   eight   primary  customer  needs  could  be  established  in  the  project.  These  were  ranked  after  their  relative   importance.   The   results   showed   that   the  most  important  needs  to  satisfy  was  to  give  customer’s  inspiration  and  help  them  visualize  wallpapers  in  environments.  In  two  workshops,  around  100  ideas  on  how  a  system  that  could  satisfy  these  needs  was  generated  in  a  number  of brainstorming sessions. These ideas were then culled   with   various   evaluation   methods   such   as  rating  matrixes,  inventory  methods  and  by  clustering the ideas. At the end of the evaluation process,  four  concepts  remained  with  different  levels of technical demands and implementation requirements.  The  decision  of  which  concept  that was going to be further developed was then made by Midbec. The final system is a service that allows customer to   visualize   chosen   wallpapers   in   a   digital   environment.  The  system  contains  a  screen  with  a connected hand scanner that will be integrated in  Midbec’s  store  interior  and  QR-barcodes  that  is  applied  to  each  wallpaper.  When  a  barcode  is  decoded,  either  with  the  scanner  or  with  a  smartphone, the user connects to Midbec’s newly developed   online   wallpaper   tool   where   the   wallpaper can be seen in different environments. The   benchmarking   showed   that   no   studies   of    effective    wallpaper    displays    has    been    made.  Several  areas  where  new  systems  can  be   implemented   to   support   customers   and   promote  wallpapers  more  effectively  was  found  throughout  the  process.  This  means  that  there  are many possibilities to develop and implement new  designs  in  the  industry.  As  a  conclusion,  this  project  showed  that  a  needfinding  process  should  focus  on  incorporating  the  user  to  the  highest possible level to ensure that reliable data is collected. Another conclusion is that customers experience   many   different   issues   in   today’s   wallpaper  selection  process.  Again,  this  shows  that  there  is  potential  to  develop  systems  that  can improve today’s wallpaper industry. / Vi går mot en värld som blir allt mer digital. I den framtida marknaden kommer kunder kräva att något sorts tekniskt  hjälpmedel  finns  tillhands  när  de  gör  sina  inköp.  Detta  ställer  krav  på  företagen  som  måste  tillfredsställa  det  behovet.  Tapetindustrin har inte integrerat många     effektiva  verktyg  för  att  underlätta  produktvalet  hos  svenska  återförsäljare.  Detta  resulterar  i  att  kunderna  upplever  många  svårigheter  när  de  letar efter nya tapeter. Genom en behovsidentifieringsprocess,    där    kunder  observerades  hos  återförsäljare,  kunde  åtta  primära  kundbehov  fastställas  i  projektet.  Dessa  rankades  efter  deras  relativa  betydelse.  Resultatet  visade  att  de  viktigast  behoven  att  tillfredsställa  är  att  ge  kunderna  inspiration  och  hjälpa  de  att  visualisera  tapeter  i  miljöer.  I  två  workshops genererades cirka 100 idéer i ett antal brainstorming  sessioner  på  hur  ett  system  som  tillfredsställer dessa behov kan se ut. Dessa idéer sorterades sedan med olika utvärderingsmetoder som     betygsmatriser,     inventerings     metoder     och  genom  att  gruppera  idéerna.  I  slutet  av  utvärderingsprocessen   återstod   fyra   koncept   med olika grad av tekniska och implementerings krav.   Beslutet   om   viket   koncept   som   skulle   vidareutvecklas togs sedan av Midbec. Det  slutgiltiga  systemet  är  en  tjänst  som  tillåter  kunderna att visualisera valda tapeter i en digital miljö.   Systemet   inkluderar   en   skärm   med   en   tillhörande   handskanner   som   är   integrerad   i   Midbec’s   butiksmiljö   samt   QR-koder   som   är   applicerade  på  varje  tapet.  När  en  kod  avläses,  antigen med skannern eller med en smartphone, kopplas     användaren     till     Midbec’s     nyligen     framtagna onlinetjänst där tapeten kan ses i olika miljöer. Förstudien  visade  att  inga  tidigare  studier  på  effektiva  tapetskyltningar  har  genomförts.  Flera  områden   där   nya   system   kan   implementeras   för  att  stödja  kunderna  och  framhäva  tapeter  mer  effektivt  framkom  under  projektet.  Detta  betyder   att   det   finns   många   möjligheter   för   att  utveckla  och  implementera  nya  designer  i  branschen.  Som  en  slutsats  visade  detta  projekt  att      en      behovsidentifieringsprocess      borde      inkludera  användaren  så  mycket  som  möjligt  för  att  säkerställa  att  tillförlitliga  data  samlas  in.  Ännu  en  slutsats  är  att  kunder  upplever  många  olika   svårigheter   i   dagens   tapetvalsprocess.   Återigen visar detta på att det finns potential för att utveckla nya system som kan förbättra dagens tapetbransch.

Introduktion: Att skapa en stark kundupplevelse har inom de senaste åren blivit en fokuspunkt inom marknadsföring bland både ledande företag och forskning. De flesta studier inom kundupplevelse har behandlat kundupplevelsen i fysisk handel och inom e-handeln. Nu har ytterligare en handelsvariant, liveshopping, skapats som ser ut att slå igenom världen över. Precis som kundupplevelsen designas effektivast på ett visst vis när den sker i fysiska handeln och på ett annat vis när den sker i e-handeln, anser vi att det borde finnas en optimal design för kundupplevelsen inom liveshopping. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur kundupplevelsen i e-handelsformatet liveshopping kan designas för att påverka konsumenters köpintention positivt. Frågeställningar: Hur påverkar konsumenternas kundupplevelse dess köpintentioner vid liveshopping? Vilken roll spelar typ av värd för konsumenters köpintentioner i liveshopping? Vilken roll spelar graden av personlig interaktion för konsumenters köpintentioner i liveshopping? Metod: Denna magisteruppsats använder sig av kvantitativ strategi, deduktiv ansats, tvärsnittsdesign och enkätmetod. Studiens insamlade data analyseras med variansanalyser i SPSS. Resultat: Studien kommer fram till att den underhållande och sensoriska, den informativa samt den sociala dimensionen av kundupplevelsen påverkar köpintentionerna i liveshopping positivt. Studien visar även att desto mer personlig interaktion i liveshopping, desto högre köpintentioner har konsumenterna samt att en produktexpert leder till högre köpintentioner än en influencer. Kunskapsbidrag: Studien bidrar med kunskap om kundupplevelsen i ett nytt ehandelsformat, liveshopping. / Background: Creating a strong customer experience has in recent years become a focal point in marketing among both leading companies and academic research. Most studies within customer experience have studied the customer experience in physical stores and e-commerce. However, a new shopping format, live shopping, has hit the market around the world. Just as the customer experience is designed more efficiently in a certain way when it takes place in physical store and in another way when it takes place in e-commerce, we believe that there should be an optimal design for the customer experience in live shopping.  Purpose: This study aims to investigate how the customer experience in the ecommerce format live shopping can be designed to positively influence consumers' purchase intention.  Research questions: How does perceived customer experience affect purchase intentions in live shopping? What role does the choice of host play in consumers' purchase intentions in live shopping? What impact does the degree of personal interaction have on consumers' purchase intentions in live shopping?  Methodology: This master's thesis uses quantitative strategy, deductive approach, crosssectional design, and questionnaire method. The collected data is analyzed with variance analysis in SPSS. Conclusion: The study concludes that the entertaining and sensory, the informative and the social dimension of the customer experience positively affect the shopping intentions in live shopping. The study also indicates that more personal interaction in live shopping leads to higher purchase intentions. It also indicates that product experts lead to higher purchase intentions than influencers.  Contribution: The study contributes with knowledge about the customer experience in the new e-commerce format, live shopping

Syfte: Den här studien presenterar en ny vinkel på forskning inom engagemang och kundupplevelser. Studiens syfte är att undersöka hur konsumenters köpbeteende påverkas av vane-engagemang inom onlineshopping, samt att se hur kvalitén på den kognitiva kundupplevelsen påverkar vane-engagemanget. Metod: Studien utfördes genom en kvantitativ enkätundersökning. 134 respondenter deltog, varav 128 av dessa svar analyserades. Enkäten innehöll 57 frågor och var uppdelad i fem kategorier som representerade olika typer av produkter som inhandlas online. Vidare delades enkätens kategorier upp i två delar som var inriktade på vane-engagemang och kognitiv kundupplevelse. Inga kriterier fanns för deltagande och bortfallet skedde på grund utav en kontrollfråga i slutet på enkäten. Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat påvisade att majoriteten av respondenterna hade ett vane-engagemang gentemot enstaka hemsidor när de handlar inom alla produktkategorier. Den starkaste anledningen till detta är att bekvämligheten i vanan främjade detta beteende. En annan upptäckt som gjordes under studien var att kvalitén på den kognitiva kundupplevelsen har en tydlig påverkan på vane-engagemanget. Till sist så visade resultatet att vilket kön respondenten hade spelade en massiv roll i hur starkt vane-engagemanget var inom vissa av kategorierna. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit med ny information angående vane-engagemang och kognitiva kundupplevelser inom online-handel. Upptäckten att könen skiljer sig åt inom vane-engagemang är en synvinkel som inte tidigare tagits upp. En annan upptäckt är att den kognitiva kundupplevelsen kan påverka de autonoma responserna i individens beteende. Dessutom har studien bekräftat mängder med tidigare information som enbart tillämpats inom fysiska miljöer. Förslag till vidare forskning: Forskning kring samma ämne fast med en annan metod. Kvalitativa intervjuer eller experiment hade skapat djupare förståelse för ämnet. Hur påverkar vardaglig stress vane-engagemang hos konsumenten och könets påverkan på vane-engagemang? / Aim: This study presents a new view on research about engagement and customer experience. The aim of this study is to examine how consumers buying behavior gets affected by habitual commitment and how the quality of cognitive customer experiences affect habitual commitment Method: The study was made through a quantitative survey method. 134 respondents participated and 128 of these responses were analyzed. The survey contained 57 questions divided over a set of five categories which represented different kinds of products that usually get shopped online. Furthermore, the survey was divided inside of the categories to two parts, one part focused on habitual commitment and the other part on cognitive customer experience. No criteria for participation was set and the 6 answers that weren’t used got disqualified because of a control question at the end of the survey. Result &amp; Conclusions: The result of the study shows that the majority of the respondents did have a habitual-commitment towards websites within every product category. The strongest factor for this was the comfortableness in the habit itself. Another finding was that the quality of the cognitive customer experience affected the habitual-commitment. The last finding wast hat the gender of the respondent differentiated how strong the habitual-commitment was. Contribution of the thesis: The study has contributed with new information about habitual-commitment and cognitive customer experience within online shopping. The finding about the gender differentiation within habitual-commitment is a new perspective that hasn’t been mentioned before. Another finding is how cognitive customer experience can affect the habitual-commitment. Also, this study has confirmed a lot of information that only was applicable in physical settings before. Suggestions for future research: Studies about the same subject but with different methodologies. Qualitative interviews and experiments would have created a deeper understanding of the topic. How does everyday stress affect the habitual commitment of a consumer and does the consumer's gender affect how strong the habitual commitment is?