No description available.

Bakgrund I mars 2020 konstaterades att världen drabbats av en pandemi orsakad av SARS-CoV-2, vilket namngavs Covid-19. Många länder stängde ner och i Sverige uppmanades befolkningen att undvika sociala kontakter, jobba hemifrån och att inte vistas i butiker och köpcentrum i onödan. Som en konsekvens av detta skedde en förändring av människors inköpsbeteende och allt fler gick från att handla sin mat fysiskt i butik till att handla det mesta av sin mat online. Syfte Att utforska erfarenheter och upplevelser i barnfamiljer som övergått till onlinehandel av mat under Covid-19 pandemin i Sverige. Metod Studien använde sig av en kvalitativ studiedesign med halvstrukturerade intervjuer. Tio deltagare rekryterades med hjälp av ett bekvämlighets- och snöbollsurval. Intervjuerna spelades in och transkriberades verbatim och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Deltagarna upplevde att övergången till onlinehandel av mat under Covid-19 pandemin lett till ett förändrat inköpsbeteende med en ökad matplanering samt färre men större livsmedelsinköp som följd. Deltagarna beskrev även hur de köpte mer frukt och grönsaker och att impulsköpen av utrymmesmat minskat. De upplevda utmaningarna med onlinehandeln var att det gav sämre inspiration, variation och spontanitet jämfört med fysiska livsmedelsbutiker. Tidsbesparing, lägre matkostnader och ett minskat matsvinn var några av de positiva erfarenheter som framhölls av deltagarna. Slutsats Deltagarna upplevde att övergången till onlinehandel av mat hade lett till ett förändrat inköpsbeteende gällande handlingsfrekvens och inköpsmängd samt vad de valde att köpa och inte. Studien bidrar med ny information om hur en övergång till onlinehandel av mat kan påverka människors inköpsbeteende och livsmedelsinköp och bidrar till en ökad förståelse kring de bakomliggande mekanismerna för konsumenters matinköp online under extraordinära omständigheter. / Background In March 2020, it was determined that the world had been hit by a pandemic caused by SARS-CoV-2, which was named Covid-19. Many countries had lockdowns and in Sweden, the population was urged to avoid social contacts, work from home, and avoid unnecessary visits to stores and shopping centers. Consequently, a big change was seen in people's shopping behavior leading to a transition from buying food in a physical grocery store to buying food online. Objective To explore families' experiences and perceptions of the transition to online grocery shopping during the Covid-19 pandemic in Sweden. Method The study used a qualitative study design with semi-structured interviews. Ten participants were recruited with convenience and snowball sample techniques. The interviews were recorded and transcribed verbatim and analyzed with qualitative content analysis. Results The respondents experienced that the transition to online grocery shopping had led to a change in their shopping behavior with increased food planning and fewer but larger food purchases as a result. The respondents also experienced that they bought more fruit and vegetables and less food with empty calories. The perceived challenges with online shopping were that it provided less inspiration, variety, and spontaneity compared to physical grocery stores. Time saving, lower food costs, and reduced food waste were some of the positive experiences highlighted by the respondents. Conclusion The respondents experienced that the transition to online grocery shopping had led to a change in their shopping behavior in regard to frequency, volume, and what they decided to buy and not. The study provides new information about how a transition to online grocery shopping can affect people's shopping behavior and food purchases. The results contribute to an immersed understanding of the underlying mechanisms for consumers' online grocery purchases under extraordinary circumstances.

Studier visar att det framför allt är äldre som lever i ett digitalt utanförskap i Sverige. Många pensionärer behöver hjälp att utföra digitala aktiviteter och däribland att handla online. Detta tyder på att det finns ett behov av att anpassa digitala medier till äldre. Denna studie ämnar således fördjupa förståelsen för det digitala utanförskapet, och de faktorer som påverkar seniorers intentioner och möjligheter att handla online. Detta för att sedan granska på vilket sätt anpassningar av onlinehandeln kan öka seniorers intention att handla online. Faktorerna baseras på modellen Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) och teorin Innovation Resistance Theory (IRT) och testas genom 12 teser. En metodkombination har använts, vilket har genererat 97 enkätsvar och 4 intervjuer, vilka har genomförts på seniorer över 55 år. Resultatet visar att svenska seniorer idag lever i ett digital utanförskaps på grund av ett ointresse och okunskap för den digitala tekniken. Studien visar att icke-användare har fler barriärer och färre drivkrafter i förhållande till användare. Användarna har överkommit barriärerna och har drivkrafterna som påverkar deras intention att handla online positivt. Således kan drivkrafterna användas för att överkomma barriärerna. Detta bör göras genom anpassningar i form av utbildningar, utformning av tydliga hemsidor, tillgänglighetsanpassad kundservice och säkra leveransprocesser. / It is mainly the elderly who lives in a digital exclusion in Sweden. Many elderly needs help to carry out digital activities, including online shopping. This suggests that there is a need to adapt digital media to the elderly. This study intends to deepen the understanding of digital exclusion, and the factors that influence seniors' intentions and opportunities to shop online. The study will then examine how adjustments to online shopping can increase seniors' intention to shop online. The factors are based on the Unified Theory of Acceptance and Use of Technology model (UTAUT) and the Innovation Resistance Theory (IRT) and is tested through 12 theses. A combination of methods conducted on seniors aged 55 and over generated 97 survey responses and 4 interviews. The result shows that Swedish seniors today live in a digital exclusion due to a lack of interest and knowledge of digital technology. The study indicates that non-users have more barriers and fewer driving forces in relation to users. The users overcome the barriers by utilizing driving forces which positively influence their intention to shop online. Therefore, the driving forces can be used to overcome the barriers. This should be done through adaptations in the form of education, design of distinct websites, accessible customer service and secure delivery processes.

Kundlojalitet är ett begrepp som aldrig tycks försvinna ur marknadsföringens ordlistor, kanske eftersom det för många företag är det ultimata marknadsföringsmålet. Den samtida konkurrensen har tack vare globalisering och digitalisering blivit hårdare än någonsin och lojalitet har aldrig varit mer relevant. Men kundlojalitet som forskningsområde är långt ifrån tydligt och enat i sina åsikter, och i det värsta fallet tycks det vara oklart vad lojalitet ens är eller om det kan skapas eller påverkas. Därmed uppfattas ett behov av att närmare undersöka hur kundlojalitet hanteras av företag inom detaljhandel via onlinekanaler, en bransch som har drabbats av en hårdare konkurrens. En kartläggning av forskning kring ämnet förtydligar att kundlojalitet som koncept har studerats, omdefinierats och kritiserats i en stor utsträckning, men att det nu finns en enad syn på kundlojalitet som ett flerdimensionellt koncept bestående av både beteende och attityd. Men detta synsätt har enligt forskning inte översatts väl till praktiken och många av de strategier som tillämpas såsom lojalitetsprogram kritiseras för att inte främja sann lojalitet. Samtidigt har mycket av den forskning som genomförts fokuserat på konsumentsidan och varför det som görs i relation till lojalitet inte fungerar. Denna masteruppsats fortsätter studien av kundlojalitetens praktiska situation genom att med intervjuer undersöka hur detaljhandelsföretag inom onlinehandel tacklar kundlojalitet för att tydligare kartlägga vad som görs och varför. Åtta intervjuer resulterade i ett flertal teman som beskriver hur kundlojaliteten uppfattas och behandlas i praktiken. Resultaten visar att de definitioner, strategier, metoder och mätetal som används inte stämmer överens med den nyare synen på lojalitet som flerdimensionell. Detta har lett till strategier som varken främjar relationer eller lojalitet och som snarare leder till minskade marginaler och uppmuntrar ett ohållbart konsumentbeteende. Resultaten lyfter även fram fem utmaningar inom det praktiska arbetet med kundlojalitet. Dessa kan härledas till ett övergripande problem som bottnar i att kundlojalitet inte behandlas som en ledningsfråga. / Customer loyalty is a term which is seemingly ubiquitous in the proverbial dictionary of marketing, perhaps because it often is considered the ultimate goal of many marketing activities. Thanks to rising globalisation and digitalisation the current competitive landscape has intensified to a point previously unheard of, which renders loyalty more important than ever before. But, as a field of research customer loyalty is quite split in terms of how loyalty should be defined, and it seems uncertain if loyalty even should be seen as something which can be created. With all this uncertainty in mind there would appear to be a need to more closely examine how Customer Loyalty is actively handled by businesses, using the Swedish e-retail market as a point of reference. A mapping of research on the subject clarifies that customer loyalty as a concept has been studied, redefined and criticized to a great extent, but that there now is a unified view of customer loyalty as a multi-dimensional concept consisting of both behaviour and attitude. However, according to research, this approach has not been translated well into practice, a lot of the strategies applied within loyalty programs has been criticized for not encouraging true loyalty. At the same time, much of the research that has been carried out has focused on the consumer perspective and why the loyalty efforts do not work. This master thesis elaborates on the study of the practicals of customer loyalty by conducting interviews with laypeople to determine how Swedish business within online retail deal with the challenge of maintaining loyalty. A total of eight interviews yielded many themes which thoroughly describe how customer loyalty is viewed, defined, measured and dealt with in practice. Our results show that the definitions, strategies, methods and measurements currently used within the field of loyalty management are not up to snuff when compared with the views of academic research, which define customer loyalty as a multidimensional construct. This has lead to strategies which neither favour loyalty nor relationships but rather result in lessening margins while encouraging unsustainable consumer behaviour. The results also highlight five distinct challenges within the practice of loyalty management. These can largely be contributed to the fact that customer loyalty rarely is given the level of attention on a leadership level that it should warrant.

No description available.

1 MOTIVATION Das Web erfreut sich weiterhin ungebrochener Beliebtheit. Im Laufe der Zeit hat sich das Netz jedoch sehr stark weiterentwickelt. Aus einem anfangs unidirektionalen Informationsmedium bestehend aus statischen Dokumenten wurde unter dem Schlagwort ,,Social Web” ein interaktives Kommunikationsmedium. Schon vor dem Social Web entwickelte sich das Web außerdem zu einem Medium zur Abwicklung geschäftlicher Transaktionen und bildet heute die wichtigste Plattform für den E-Commerce. Für den Online-Handel bietet das Social Web eine einfache Möglichkeit mit den Konsumenten direkt in Kontakt zu treten und eine bi-direktionale Beziehungsstruktur mit dem Kunden aufzubauen. Richter et al. [2007] sehen dies als eine logische Weiterentwicklung im E-Commerce. In der Praxis gibt es jedoch auch seitens der Unternehmen häufig Überlegungen, dass das Anbieten von öffentlich einsehbaren Kommunikationsmechanismen auch die Verbreitung negativer Meinungen fördert und so den Geschäftserfolg schmälert. Ein weiteres Hindernis sind auch häufig bestehende Unklarheiten über die Erfolgsmessung von Social Web-Projekten. Dementsprechend gibt es sowohl Web Shops, die viele interaktive Elemente bereitstellen, als auch solche, die darauf verzichten. Im Rahmen der hier vorgestellten Arbeit soll die Frage nach der aktuellen Verbreitung von interaktiven Elementen in deutschen Online-Shops beantwortet werden.

No description available.

1 MOTIVATION Das Web erfreut sich weiterhin ungebrochener Beliebtheit. Im Laufe der Zeit hat sich das Netz jedoch sehr stark weiterentwickelt. Aus einem anfangs unidirektionalen Informationsmedium bestehend aus statischen Dokumenten wurde unter dem Schlagwort ,,Social Web” ein interaktives Kommunikationsmedium. Schon vor dem Social Web entwickelte sich das Web außerdem zu einem Medium zur Abwicklung geschäftlicher Transaktionen und bildet heute die wichtigste Plattform für den E-Commerce. Für den Online-Handel bietet das Social Web eine einfache Möglichkeit mit den Konsumenten direkt in Kontakt zu treten und eine bi-direktionale Beziehungsstruktur mit dem Kunden aufzubauen. Richter et al. [2007] sehen dies als eine logische Weiterentwicklung im E-Commerce. In der Praxis gibt es jedoch auch seitens der Unternehmen häufig Überlegungen, dass das Anbieten von öffentlich einsehbaren Kommunikationsmechanismen auch die Verbreitung negativer Meinungen fördert und so den Geschäftserfolg schmälert. Ein weiteres Hindernis sind auch häufig bestehende Unklarheiten über die Erfolgsmessung von Social Web-Projekten. Dementsprechend gibt es sowohl Web Shops, die viele interaktive Elemente bereitstellen, als auch solche, die darauf verzichten. Im Rahmen der hier vorgestellten Arbeit soll die Frage nach der aktuellen Verbreitung von interaktiven Elementen in deutschen Online-Shops beantwortet werden.

Bakgrund: COVID-19 pandemin har förändrat samhället och påverkat olika företags förhållningssätt. Konsumentbeteendet har förändrats på grund av isoleringar, statliga rekommendationer och riktlinjer i försök att minska smittspridningen. Detta har påverkat livsmedelsbutiker, de har infört olika åtgärder och förändringar för att möta nya efterfrågan och krav från samhället. Det är därför intressant att studera ifall konsumentbeteenden och åtgärder orsakad av COVID-19 pandemin är bestående när rekommendationer och riktlinjer har avskaffats. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka olika konsumentbeteenden och åtgärder inom livsmedelsbranschen som har uppstått till följd av COVID-19 pandemin. Studien identifierar på vilket sätt dessa nyligen antagna beteenden och åtgärder är bestående efter pandemin.  Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer medtre olika bolag har sammanställts utifrån resultatet från fem olika livsmedelsföretag. Studien har antagit en abduktiv forskningsansats med fokus på att skapa en tematisk analys.  Slutsats: Studien visar att konsumentbeteendet har förändrats som ett resultat av pandemin. Samtliga livsmedelsföretag ser numera att konsumenter köper mer produkter med längre hållbarhet. Konsumenter är numera mer strategiska i sin handling av matvaruprodukter. Ehandel har ökat som ett resultat tack vare pandemin och används mer frekvent av konsumenter. Bestående åtgärder är allt ifrån plexiglas i kassor, handdesinfektion runt om i butiker för personal och kunder. / Background: The COVID-19 pandemic has transformed society and impacted how businesses operate regularly. Consumer behaviour has altered due to isolations and government recommendations and guidelines with the goal at reducing the spread of the virus. This has influenced how grocery stores conduct their businesses, as they have implemented various measures and changes to be able to meet the new demands and social requirements. Hence it is interesting to study whether consumer behaviours and measures caused by the COVID-19 pandemic are enduring when recommendations and guidelines have been repealed. Purpose: The purpose of this study is to investigate various consumer behaviours and measures within grocery stores that have emerged as a result of the COVID-19 pandemic. The study aims to identify the extent to which these recently adopted behaviours and measures have persevered after the pandemic. Method: This study has utilised a qualitative research methodology, where semi-structured interviews with three different companies have been compiled based on the findings from five distinct grocery stores. The study has adopted an abductive research approach relying on a thematic analysis. Conclusion: Key findings present that consumer behaviour has changed as a result of the COVID-19 pandemic. Each grocery store now observes that consumers are purchasing more products with a longer sustainability. Consumers are now more strategic while shopping for groceries. E-commerce has increased as a result of the pandemic and is now being used more frequently by consumers. Enduring implemented measures range from plexiglass at checkouts to hand sanitizing stations for both staff and customers throughout the stores.

I denna rapport presenteras en undersökning av de sex största aktörerna på den svenska apoteksbranschen (sett till marknadsandelar) och hur de förhåller sig till de krav på tillgänglighet som återfinns i Webbtillgänglighetsdirektivet. Kraven är framtagna av organisationen W3C och benämns WCAG - Web Content Accessibility Guidelines och undersökningen genomförs på det sätt som organisationen själva rekommenderar: genom en manuell granskning samt genom ett automatiserat test. Undersökningen visar att det finns ett antal brister hos samtliga aktörer och som slutsats dras att den svenska apoteksbranschen inte kan klassas som tillgänglig på webben i enlighet med Webbtillgänglighetsdirektivet. / This paper presents an analysis of the six largest parties in the swedish pharmacy industries and how they comply with the criterias given in the Web Accessibility Directive (EU 2016/2102). The criterias are formulated by the organisation W3C and go by the name WCAG - Web Content Accessibility Guidelines and the analysis is performed given the recommendations of the organisation: one manuell inspection and one automated test. The analysis shows that all of the parties have a number of issues on their web pages and the conclusion is drawn that the swedish pharmacy industrie does not comply with the Web Accessibility Directive.