Diss. Stockholm : Handelshögsk.

E-handelns utveckling har förändrat hur vi ser på och handlar allt från kläder och böcker, till hemelektronik. Medan stora delar av dessa branscher idag drivs online, finns det en bransch som oavsett välfungerande alternativ, ändå inte följt e-handelns utveckling - livsmedelshandeln. Tidigare forskning och litteratur brister i att presentera någon tydlig bild av varför konsumenten fortfarande inte köpt idén med livsmedelshandel online, och denna studie syftar således att undersöka vilka faktorer, ur konsumentens perspektiv, ligger till grund för livsmedelshandelns underrepresentation inom e-handel. Ett område som ämnar att just förstå sig på användarens eller kundens perspektiv är användarforskning. Användarforskning används i studien som metodologiskt angreppssätt, där den kvalitativa intervjun används som datainsamlingsmetod. Genom en tematisk analys av den insamlade datan kunde flertalet teman rörande motivation, beteende, uppfattning och oro identifieras, som sedan presenteras i form av en persona.  Studiens resultat tyder på att det finns en tydlig anledning för konsumenten att handla livsmedel online istället för i traditionell butik, men att det finns ett antal orosmoment unika till livsmedelshandeln online som avskräcker. Dessa är delvis kopplade till leverans av livsmedel, en oro kring att behöva ta emot varor samt att leveransen tar för lång tid vilket inte stöttar deltagarnas spontana handelsbeteende. Utöver leverans visade sig även bristen på kontroll över val av färskvaror vara en oroande faktor unik till livsmedelshandeln online.

No description available.

What characterises the grocery store — customer relation? Can grocery stores expect to have an active role in households’ management of everyday life? Can households, on the other hand demand active participation and help from the stores? By which methods can we learn more both about food-related consumer behaviour and about the relation between stores and consumers? Based on two empirical studies of consumer behaviour, this books deals with these issues. In the first part of the book an empirical study using 165 weeks of POS scanner data for fourteen product categories is presented. These data were used to analyse effects of different promotional activities, and the results indicated that in-store activities, particularly in the form of in-store display, were important. The results from the first study brought the question of store — customer relation into focus, why this relation was studied next. The second part of the book consists of this exploratory, empirical study applying participant interviewing. In this case it meant talking to grocery shoppers while observing them. Some ten households with small children were accompanied to the grocery store, providing a context based consumer perspective. Different aspects of food and purchasing, such as interest in food and the social role of the meal, were treated. Tentatively, the dimensions planning and involvement are suggested as dimensions by which to separate households or shopping trips from each other. If validated, these dimensions might be useful as instruments for retailers interested in adapting to their customers different needs and purchasing behaviours. The concluding part discusses the two empirical studies, both in terms of method and in terms of contribution to knowledge on consumer behaviour. One important issue is here the value, for a single researcher, of combining two studies with such different methods. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

In this paper the author conducts a design case study, to identify problems and possibilities of implementation of a self-service system, named AutoMat, in a traditional supermarket located in a rural area named Ulrika. Service design methods are utilized to identify value creating actions and the user’s perception of the service landscapes for both service systems. The results are presenting an example of a partial adoption of the self-service system in the supermarket, where the supermarket is unmanned the majority of the opening hours and offers the services which cannot be included into the self-service during the manned opening hours in order to maintain the availability and attractivity of the rural area.

In today’s consumption landscape the market hall is a place of luxury and authenticity. However, the idea of the market hall has changed several times during the nineteenth and twentieth centuries. When the first market hall was constructed in Stockholm, in 1875, the objective was to provide the consumers with safe food in a neatly organized environment that would foster civic pride and propel Stockholm into modernity. By the 1930s, the market halls in Stockholm were rundown and outmoded. These rundown retail spaces had been replaced by neighborhood stores at a convenient distance from the consumer. The market halls seemed like old dinosaurs, waiting to be swept away by the river of time. But the market halls remained, and in due course experienced a renaissance as sumptuous food temples, more genuine and inviting than the bland standardization and cold rationality of mainstream food retail. To address the long time-period, the dissertation is divided into three separate parts, with different methods and materials. The first part is a historical exposé based primarily on archival material. The second part relies more on secondary sources, but draws on contemporary documents as well. For the third part ethnographic fieldwork was the chosen method. This dissertation examines the role of the market hall in Stockholm and how the links between production, distribution and consumption of food have been organized in time and space during the past hundred and fifty years. How was the market hall recoded during this period? The relevance of this question lies in what this can tell us about urban food retail and the cultures of consumption linked to it. It also allows us to reflect upon the effects of the choices we make for the future of food production, distribution and consumption. / I dagens konsumtionslandskap är saluhallen en plats för lyx och autenticitet. Men saluhallens betydelse har ändrats flera gånger under 1900- och 2000-talen. När den första saluhallen byggdes i Stockholm år 1875, var målet att ge konsumenterna säkra livsmedel i en hygienisk och välordnad miljö som både skulle kännas elegant och göra Stockholm till en modern världsstad. Vid 1930-talet var saluhallarna i Stockholm både nedslitna och omoderna. De hade ersatts av kvartersbutiker som låg på bekvämt avstånd från konsumenten. Saluhallarna verkade vara gamla dinosaurier, som bara väntade på att svepas bort av tidens gång. Men saluhallarna blev kvar, och i sinom tid upplevde de en renässans som överdådiga mattempel, som var mer genuina och inbjudande än den vanliga dagligvaruhandelns standardiserade och hyperrationella konsumtionsmiljöer. För att hantera den långa tidsperioden, är avhandlingen indelad i tre delar, med olika metoder och material. Den första delen är en klassisk historieskrivning baserad på arkivmaterial. Den andra delen förlitar sig mer på sekundärlitteratur, men gör även ett utsnitt av samtidens källor. Den tredje delen består av ett etnografiskt fältarbete. Denna avhandling undersöker den roll saluhallen har spelat i Stockholms konsumtionslandskap och hur sambanden mellan produktion, distribution och konsumtion av livsmedel har set ut i tid och rum under de senaste hundrafemtio åren. Hur har saluhallen kodats och omkodats under denna period? Denna frågas relevans ligger i vad den kan berätta om stadens dagligvaruhandel och de konsumtionskulturer som är knutna till denna. Vad är effekterna av de val vi gör för framtida livsmedelsproduktion, distribution och konsumtion?

Den teknologiska utvecklingen har lett till en strukturomvandling i dagens samhälle, vilket har resulterat i nya vanor och ett förändrat konsumentbeteende då allt fler börjar handla online. Företag har svårt att hänga med i denna utveckling och det har blivit en allt större utmaning för dem att lyckas möta kundernas behov. Att handla livsmedel är en aktivitet som tar upp en stor del av vardagssysslorna och innebär ett invant och traditionellt beteendemönster hos konsumenterna. I den digitala övergången till att köpa livsmedel online är det svårt att avgöra vad konsumenterna har för förväntningar och preferenser. Utifrån en kvalitativ ansats har 12 stycken semi-strukturerade intervjuer genomförts för att erhålla en djupare förståelse för hur konsumenter förhåller sig till köp av livsmedel online. Dessutom har faktorer utifrån tidigare forskning setts över, för att ta reda på vad som påverkar de faktiska köpbesluten. Resultatet visar att konsumenter väljer att köpa livsmedel online främst på grund av den bekvämlighet det erbjuder. Att konsumenter inte väljer att handla online beror på att de förlorar kontrollen och den sociala kontexten av livsmedelsinköp. Priset visade sig inte ha stor betydelse vid köpen och produktinnehållet var det viktigaste vid val av produkter.

Issues relating to inventory capacity resulting from high fill rates (inventory pressure) have been identified as a major problem for growing Fast-Moving Consumer Goods firms. The implications of these capacity problems include increased costs of working capital and cost-inefficient rental of external storage space. The study is focused towards the food retail segment and aims to address the lack of a detailed SKU-level KPI for inventory pressure and a model for identifying its root causes. The research design is based on a review of literature and a live case study at the Swedish food retailer Axfood, including qualitative interviews in addition to the collection and analysis of inventory data. The inventory turnover ratio was determined to be an accurate KPI in this case, where lower ratio values tend to correspond with high inventory pressure, and vice versa. With the KPI established, a regression analysis was performed, in order to find critical determinants of the problem in the Axfood case. The regression analysis yielded a number of highly influential factors for inventory pressure, mainly low order frequencies, high variability of demand and prolonged supplier lead times, in addition to a number of less influential determinants. The study also included the identification of key drivers of inventory pressure within various Axfood product segments, where private label product stands out as a particular product segment of interest. A numerous of segments were identified as particularly problematic, however private label products where not found to influence the overall level of inventory pressure in any significant manner. While the study is in no way exhaustive about the highly complex nature of the researched problem, the establishment of a KPI and use of a regression model has provided a basis for discussion regarding the problem. In addition, the proposed framework is applicable for future similar studies on other FMCG cases, in addition to more detailed case studies into inventory capacity issues. / Lagerkapacitetsproblem som härrör från höga fyllningsgrader (lagertryck) har identifierats som ett avgörande problem för växande företag verksamma inom snabbrörliga konsumentvaror. Konsekvenserna av sådana kapacitetsfrågor är bland annat ökade kostnader för rörelsekapital och kostsam inhyrning av externt lagringsutrymme. Denna studien är inriktad mot livsmedelsbranschen och syftar till att adressera bristen på ett detaljerat mätetal för att följa upp lagertryck på artikelnivå, samt en modell för att identifiera dess underliggande orsaker. Forskningsmetodiken är baserad på en litteraturstudie och en fallstudie hos den svenska livsmedelsåterförsäljaren Axfood, som innefattar kvalitativa intervjuer samt insamling och analys av lagerdata. Lageromsättningshastigheten ansågs vara ett tillförlitligt mätetal i denna fallstudie, där lägre värden tenderar att motsvara högt lagertryck och vice versa. Med detta mätetal som grund utfördes en regressionsanalys för att finna kritiska förklaringsfaktorer till problemet i Axfood-fallstudien. Regressionsanalysen gav ett antal starkt inflytelserika faktorer för lagertryck, främst låg orderfrekvenser, hög varians av efterfrågan samt långa ledtider från leverantörer. Även ett antal mindre inflytelserika determinanter hittades. Studien innefattade också identifiering av kritiska faktorer för lagertryck inom olika produktsegment hos Axfood, där egna märkesvaror utmärker sig som ett segment av särskilt intresse. Ett flertal segment identifierades som särskilt problematiska, egna märkesvaror visade sig emellertid inte påverka det totala nivån av lagertryck på något avgörande sätt. Denna studie utger sig inte för att vara uttömmande om forskningsproblemets mycket komplexa natur. Upprättandet av ett mätetal samt tillämpandet av en regressionsmodell har dock legat till grund för en diskussion om problemet. Det i studien föreslagna ramverket är applicerbart för liknande studier på andra FMCG-fall i framtiden, samt mer detaljerade fallstudier av lagerkapacitetsproblem.