There are currently 2160 buildings in Sweden that are protected by law with the designation as a cultural heritage building, which is the strongest protection that can be obtained for a building of cultural historic significance. The purpose of this thesis is to research how strong and sustainable the protection of such a designation is and how you can motivate a revocation. Furthermore, this thesis aims to give an overall insight into all cases where there has been a revocation. To achieve the protection of a designation as a cultural heritage building, the object has to be of outstanding interest on account of its cultural historic value. In the first part, this thesis gives a short historic background of the cultural heritage law and its terms, like outstanding interest and cultural historic value. The County Administrative Board's documents about revocation are the main source for this research. There have been 24 cases of revocation and the frequency of such cases has increased in the past ten years. This possibly indicates a change of the general attitude towards revocation of a designation of cultural heritage buildings. In the geographic distribution of the cases the County of Skåne is overrepresented. The research also indicates that in many cases a building was a former publicly owned listed building. The fact that a buildings cultural historic value has been reduced is a frequent motive for a revocation. A reduced cultural historic value is often the consequence of modern additions to the building. The bases of this problem can be found in the formulation of the protective regulations, which often are too general. The Heritage Conservation Act, where the rules for the designation of a cultural heritage building can be found, is considered to be a strong legislation. However, this is not always reflected in the application by the County Administrative Board.

Purpose: To make historical buildings accessible implies changes on the buildings. Because of this, problems can occur regarding which requirements that should befollowed. Should the demands regarding preservation or accessibility be followed?Research shows that specific conflicts arise when historical buildings are made accessible. This study investigates the work process and what conflicts that usually a rise between accessibility and historical preservation when adapting historical building. The interaction between vital actors in the industry is also investigated and potential improvements. The purpose is to create material that can be used to guide future research and to examine if there is a possibility to rank accessibility adaptations and cultural-historical values. Method: The method used is a qualitative case study. Information has been collected by literature studies, document reviewing, interviews and site visits. The literature used is a combination of scientific articles, laws, regulations and investigations. The interviews were held with Jönköping’s municipality, county administrative board and the county museum. An expert on accessibility was also interviewed. Documents and drawings regarding the historical building Slottsvillan in Huskvarna have been analyzed. Findings: Three questions were used to answer the report’s purpose. The first question is about the implementations accessibility adaptations potentially have on the historical value. The result was that the value can be affected both positively and negatively. The design and material choices of the adaptations have great significance on the affect. The second question deals with the possibility of ranking accessibility and historical preservation and values. The conclusion was that this is extremely hard and almost impossible. The reason is because every historical building is so unique. The final question investigates if there are possibilities to improve the work process. The answer was that there are multiple areas that can be improved. An example is early consultations and more collaboration between actors. One of the largest issues is described the economic limits and not the conflicting agendas between accessibility and preservation. Implications: The conclusion is that accessibility adaptations are expensive and timeconsuming. With increased collaboration with expert’s, good accessibility adaptationscan be made. Although these may not always fulfil the laws and regulations about accessibility, they can still improve the overall accessibility and should be implemented. It is important to not only follow the accessibility requirements in SS 9142 21:2006 (Swedish Standards Institute [SIS], 2006) that are designed after wheelchairbound disabilities. Other disabilities such as hearing, and sight should also be prioritized and need other solutions. Limitations: The study is limited to the work in Jönköping County. Some parts of the results can still be used in other regions. The analysis on accessibility is limited to certain demands in PBL (The Swedish Planning and Building Act). The historical building chosen is also a hotel and the regulations about hotels have been followed. Keywords: accessibility, accessibility adaptations, historical buildings / Syfte: Tillgänglighetsanpassning av kulturhistoriska byggnader bidrar medf örändringar på byggnaderna. Det kan uppstå problem kring vilka krav som ska följas, bör byggnadens kulturarv bevaras eller bör dagens tillgänglighetskrav utföras. Forskning påpekar specifika konflikter som skapas när kulturhistoriska byggnader ska tillgänglighetsanpassas. Studien undersöker processen att tillgänglighetsanpassa kulturhistoriska byggnader, dess konflikter mellan bevarandekrav och dagens tillgänglighetskrav. Det undersöks även om samspelet mellan olika aktörer i processenkan förbättras. Studien ska därmed utforma ett underlag för rangordning av implementering av tillgänglighetsanpassning mot de bevarandekvalitéerna för byggnader. Förhoppningsvis ska studien vara ett vägledande underlag för ombyggnation av byggnader med kulturhistoriskt värde. Metod: Metoden är en kvalitativ fallstudie. De insamlingstekniker som använts är litteraturstudie, dokumentgranskning, okulärbesiktning och intervjuer. Den litteraturen som använts för att besvara frågeställningarna är en kombination av lagkrav, förordningar, vetenskapliga artiklar och utredningar. Intervjuerna var med Jönköpings länsstyrelse, kommun och länsmuseum. Även en tillgänglighetsexpert har intervjuats. Slutligen har en dokumentgranskning och besiktning av byggnadsminnet Slottsvillan i Huskvarna genomförts. Resultat: Tre frågeställningar presenterades för att uppnå studiens syfte. Den första handlar om vilken påverkan tillgänglighetsanpassningar har på kulturhistoriska värdet. Svaret var att påverkan kan vara både negativ och positiv. Det framgick att utformningen och materialvalet av anpassningarna var viktigast. Den andra frågeställningen undersöker om det finns möjlighet till en rangordning av bevarande och tillgänglighetskrav. Resultatet beskrevs som svårt och näst intill omöjligt då varjefall är unikt. Slutligen handlar den tredje frågeställningen om förbättringsmöjligheter inom arbetsprocessen. Svaret var att det finns flertal aspekter som kan förbättras. Exempel på dessa är tidiga samråd och mer samarbeten med involverade aktörer. En av de svåraste aspekterna framgick till den ekonomiska begränsningen istället för de motstridande kraven om tillgänglighet och bevarande. Konsekvenser: Slutsatsen är att tillgänglighetsanpassningar är tidskrävande och kostsamma. Men genom gott samarbete med sakkunniga finns goda möjligheter till lösningar. Det är inte alltid möjligt att lösningarna uppfyller de lagkrav och standarder som finns om tillgänglighet då bevarandekvalitéerna prioriteras högre. Slutligen rekommenderas det att man inte enbart använder sig av de tillgänglighetskrav som finns i SS 91 42 21:2006 (Svenska Institutet för Standarder [SIS], 2006) då de är utformande efter rullstolsbundna. Det finns andra typer av funktionsnedsättningar som också bör prioriteras och som kräver andra lösningar. Begränsningar: Studien är begränsad till arbetsprocessen för Jönköping Län. Dock kan delar av resultatet användas i fler regioner. Tillgänglighetsanalyserna är avgränsade till utvalda krav från PBL (Plan och bygglagen). Tillgänglighetsanalysen är enbart utförd på ett objekt som bedriver hotellverksamhet och följer de kraven. Nyckelord: tillgänglighet, tillgänglighetsanpassningar, byggnadsminne

Sammanfattning  Uppsatsens syfte har varit att genom ett mikrohistoriskt perspektiv ta reda på vad det är som gör att en byggnad kan komma att bli synonymt med en stad eller ett område trots så lite finns nedtecknat om den och hur processen kan se ut när en byggnadsminnesförklaring av en kulturhistoriskt viktig byggnad går till. I mitt fall valde jag att koncentrera arbetet till staden Strängnäs och dess väderkvarn. Med arbetet finns även en förhoppning om att mitt arbete tillsammans med andras kan skapa en vetenskaplig grund åt framtida arbeten inom samma område.  Mina forskningsfrågor var  Hur har väderkvarnen i Strängnäs kommit att bli synonymt med staden?  Varför har väderkvarnen, under åren som staden utvecklats och nya byggnader kommit till, fått stå kvar i sitt ursprungskick?  Hur gick processen till när väderkvarnen slutligen kom att bli förklarad som ett byggnadsminne?  Genom att detaljstudera och jämföra en kombination av källor och annat relevant material med hjälp av en kvalitativ metod fick jag fram en mer detalj-och färgrik bild av byggnaden. Det lokalhistoriska materialet i uppsatsen användes för att tillgodose med en förståelse gällande byggnadens historiska bakgrund och för de argumentationer som senare kom att föras av olika intressenter. Dels först när frågan om moderniserande av väderkvarnen togs upp och senare när beslutet om byggnadsminnesförklaring slutligen fattades. Källorna för min studie bestod av bland annat bilder, korrespondens, remisser och andra dokument främst kopplade till diarienummer 221-1280-88.  Undersökningen har visat att värdet för betydelsen av en byggnad är subjektiv, även om tyngden kan väga lika, så kan värdet skifta beroende på vem betraktaren är. Tyngden kan ligga i det byggnadstekniska eller så kan den vara av lokalhistorisk karaktär. Oavsett var tyngden av värdet ligger för betraktaren, behöver värdet presenteras väl motiverat och objektivt för att den ska klassas som ett byggnadsminne. Det är med andra ord den kollektiva tyngden av värdet som avgör det objektiva värdet av en byggnad.  Av den anledningen har väderkvarnen i Strängnäs kommit att bli en symbol för staden.

Fallstudiens syfte är att belysa problematiken med målkonflikter där Kulturmiljölagen utmanas av andra lagstiftningar. Med utgångspunkt i fallet Östigården, samt några andra ärenden där olika typer av målkonflikter uppstått, undersöks hur en målkonflikt kan uppstå, vad en sådan kan bestå av samt vilka konsekvenserna kan bli. Teoretisk utgångspunkt för analys av resultatet har inspirerats från The Halland Model  där avhandlingens författare kommer fram till att samverkan i förhandling - ”The trading zone”  - där parterna är lyhörda för vad motståndaren vill och anpassar sig därefter för att hitta en gemensam inriktning, ger större möjlighet att få sina respektive intressen tillgodosedda. Arkivstudier, ärendegranskning, litteraturstudier samt en besiktning av Östigården ligger till grund för studien. E-postintervjuer har genomförts med Kulturmiljöenheten och Natur- och viltenheten på Länsstyrelsen Gävleborg. I fallet Östigården har betydande kulturvärden gått förlorade på grund av en ickehantering av problematiken med fladdermusskador under lång tid. Skadeorsak utreddes inte och åtgärder uteblev vid upptäckt av skadorna på 1990-talet. Samverkan med Natur- och viltenheten kom till stånd först 2015 då en gemensam tillsyn gjordes. I maj 2016 ansöktes om dispens från Artskyddsförordningen för att få stänga ute de fridlysta fladdermössen. Konsekvenserna för byggnaden har blivit ansenliga både ur kulturhistorisk och ekonomisk synvinkel, medan fladdermössen hittills inte lidit någon skada såvitt känt. Studien visar att samverkan över sektorsgränserna i ett tidigt skede i processen är eftersträvansvärt och kanske till och med nödvändigt. För att uppnå detta och säkerställa viktiga värden kan det behövas förtydliganden i ärendehanteringen såsom givna procedurer med ändamålsenliga och signifikanta checklistor. / The main aim of the casestudy is to illustrate the problematic of conflict of goals between legislations in cultural heritage and other laws. Based on the Östigården case, and a few other cases where conflict of goals of different kinds has occurred, are the developement and the contents of a conflict of goals investigated, and the consequences that may follow are looked in to. Theoretical basis for analysis of the results has been inspired from The Halland model where the author of the thesis concludes that collaboration in negotiation - "The trading zone" - where the parties are attentive to what the opponent wants and adapt to it, to find a common focus, provides greater opportunity to get their interests met. The study is based on archive studies, case review, literature studies and an inspection of Östigården. E-mail interviews has been conducted with the Cultural Heritage unit and Nature and wildlife unit at the County Administrative Board of Gävleborg. Considerable cultural values have been lost in the Östigården case, due to problems with damages, caused by protected bats, being ignored for a long period of time. Cause of damages were not properly investigated at the time of discovery in the 1990s. No moves for collaboration with Nature and wildlife unit occurred until 2015 as a joint inspection were carried out. In May 2016 application was sent for exemption from Artskyddsförordningen (spieces protection law) to be able to shut the bats out from the building. The consequences for the building has been substantial, from a cultural heritage as well as an economic point of view, while the bats have not suffered any damage that is known of. The study indicates that collaboration across sectors at an early stage in the process is desirable and possibly even necessary. To achieve this and ensure important values, clarification in case management such as procedures with appropriate and significant checklists may be required.

This bachelor thesis aims to clarify the relationship between urban stormwater management and heritage sites. The topic is so far relatively unexplored, but may become highly relevant in the near future. Scientifically there is a lot of information about the impact from stormwater in heritage objects, also when repeated. The solution is sustainable urban drainage systems (SUDS) and insertion of green infrastructure in the actual area or the surrounding areas. However, science and local management are not the same. At a local level, more information is requested. It appears that, from the investigated examples in this thesis, the problem is to find available areas for the drainage systems. Also the protection and conservation of the heritage objects create restrictions considering changes in the actual area. However, it is not impossible to apply these solutions, as showed in the thesis concluding chapter. In general both experts and laymen are positive to the insertion, as long as SUDS are introduced in respect to the heritage values. / Denna kandidatuppsats har tittat på förhållandet dagvattenhantering och kulturmiljö. Det är ett relativt outforskat ämne, men kommer att bli relevant i en snar framtid. Forskningen visar på en kemisk nedbrytningsprocess av på kulturhistoriska objekt från dagvatten. Det är en problematik som ökar med klimatförändringarna. Lösningen som forskningen förespråkar är införande av en hållbar dagvattenhantering och grönska, vilket begränsas av kulturmiljöns riktlinjer och skydd. Det råder dessutom en platsbrist inom områden för kulturhistoriska objekt. Generellt sett finns det inget hinder från kulturmiljöns sida kring dagvattenhantering, men varje förändring ska noga vägas mot de kulturhistoriska värdena. Däremot är både tjänstemän och lekmän positivt inställda till miljömässiga fördelar så som en hållbar dagvattenhantering även i denna miljö.

Den här uppsatsen är en studie i industriell arkitektur och då specifikt Hillefors grynkvarn. Mitt syfte är ta reda på hur den exteriöra arkitekturen har anpassats och formats efter kvarnens inre verksamhet och geografiska läge. Den industrianläggning jag fokuserar på är kvarnen byggd i tegel 1913, tillbyggd 1929 och 1940, fram till dess att den industriella verksamheten avslutades 1987. Anledningen till mitt val av ämne är att industribyggnader icke placerade i storstadsområde ofta inte är dokumenterade i samma utsträckning. Den metod som använts är empirisk forskning på plats för att undersöka kvarnens placering i terrängen, exteriöra respektive interiöra utformning samt dess maskinpark. Arkiv-och litteraturstudier har genomförts. Resultatet och analysen av mitt arbete visar på att Hillefors grynkvarns placering i terrängen samt exteriöra arkitektur har formats efter dess inre verksamhet. Havregrynstillverkningen kräver ett uppfordringsverk som innebär att utrymme uppåt måste finnas. Kvarnens placering vid ett stup ner mot Säveån har gjort det möjligt att bygga sutteräng i fyra våningar vilket verksamheten var i behov av. Havren levererades av bönder vid våning fyra och föll succesivt via magasin ner i byggnaden för att sedan genom uppfodringsverket transporteras uppåt via remtransmisson. Kraften att driva kvarnens turbiner kom från Säveån via en vattenränna.

Analys av privat äganderätt av sådana fastigheter som tilldelats minnesmärkning av något slag. Arbetet undersöker hur förfoganderätten inskränks och ifall begränsningarna utifrån ett objektivt perspektiv får anses vara lämpliga.

Statliga byggnadsminnen är byggnader som genom dess speciella kulturhistoriska värde är extra viktiga att bevara för framtiden. Att bevara, speciellt äldre byggnader, är inte alltid helt enkelt. En av utmaningarna i detta är att hålla ett lämpligt inomhusklimat i byggnaden för att förhindra en allt för snabb nedbrytningsprocess av material. Det finns tre lämpliga metoder för styrning av inomhusklimatet; Skyddsvärme, avfuktning samt styrd ventilation. Beroende på vad den byggnad eller det rum som studeras skall användas till och hur de unika förutsättningarna ser ut just där kan olika metoder vara olika lämpliga. Studieobjektet i den här rapporten är Salsta slott, här har fyra rum studerats för att avgöra vilken metod som skulle kunna passa i respektive rum. Rummen har aningen olika förutsättningar och behov vilket ger en bra grund till att kunna se hur de skiljer sig vad det gäller lämpliga metoder.

In this report listed buildings, according to the Swedish Heritage Conservation Act, have been studied with a focus on cases where economical compensation has been given to the owner of the building and cases where the listing of the building has been appealed by the owner. In order for a building to become listed it needs to be particularly valuable from a cultural and historical standpoint.   The listed buildings are protected through a list of regulations that determines which parts of the building can or cannot be changed, what methods and materials should be used for changes and repairs, and how the building should be maintained. These regulations should as far as possible be formulated in agreement with the owner, but a building can become listed against the owners will. To decrease the damage this causes the owner he can in some cases have the right to economical compensation. There is also a possibility for the owner to appeal the listing of the building. From the report, however, it is clear that it is very rare that compensation is given to the owner or that the owner appeals the listing. This is probably due to the fact that the list of regulations is formulated in agreement with the owner and the fact that there is a possibility to apply for, and receive, a contribution from the government to cover the increased maintenance cost that a listing of a building can cause.   The cases where compensation has been given to the owner that has been studied in the report have in common that the owner is not a private person and that the buildings are not normal houses, but facilities. The investigated cases where the listings were appealed also had other owners than private persons. / I den här rapporten har byggnadsminnesförklaringar enligt kulturminneslagen studerats och fokus har främst legat på att undersöka fall där ersättning utgått till fastighetsägaren och fall där byggnadsminnesförklaringen har överklagats av fastighetsägaren. För att en byggnad eller anläggning ska förklaras för byggnadsminne måste den vara synnerligen märklig och ha ett stort kulturhistoriskt värde. Byggnadsminnet och dess kulturhistoriska värde bevaras genom ett antal skyddsbestämmelser som bland annat reglerar vilka delar av byggnadsminnet som får eller inte får ändras, vilka metoder och material som ska användas vid ändring eller reparation av byggnadsminnet, samt hur byggnadsminnet skall vårdas och underhållas. Skyddsbestämmelserna ska så långt möjligt utformas i samförstånd med fastighetsägaren, men en byggnad kan förklaras för byggnadsminne mot ägarens vilja. För att minska skadan som detta kan orsaka fastighetsägaren kan han i vissa fall ha rätt till ersättning. Det finns även möjlighet för fastighetsägaren att överklaga beslutet om byggnadsminnesförklaring. Av rapporten framgår emellertid att det är mycket ovanligt att ersättning betalas ut till fastighetsägaren eller att byggnadsminnesförklaringsbeslutet överklagas. Detta beror troligtvis på att skyddsbestämmelserna utformas i samförstånd med fastighetsägaren samt att det finns möjlighet att söka bidrag för att täcka kulturhistoriskt motiverade överkostnader som en byggnadsminnesförklaring kan medföra. De ersättningsfall som studerats i rapporten har gemensamt att de inte ägs av privatpersoner och att de är anläggningar. Inte heller de studerade överklagade fallen ägs av privatpersoner.

Uppsatsen skrivs inom det tvärvetenskapliga forskningsfältet kulturarvsstudier. Med utgångspunkt i ett herrgårdsmuseum i Sverige utforskar uppsatsen, genom den verksamhet som bedrivs där idag, kulturarv som bestående av flera processer i samverkan. När en plats doneras till staten, blir kulturarv och marknadsförs som ett historiskt besöksmål blir den både en del av en ökande kulturarvsturism och en del av en institutionaliserad kulturarvsförvaltning. Olika tiders subjektiva och personliga minnen som materialiserats på platsen bevaras, vårdas och införlivas i ett kollektivt och nationellt minnes- och kulturarvsskapande. Platsen skapas som kulturarv och besöksmål av olika aktörer och det testamenterade minnet medieras och fiktionaliseras på olika sätt beroende på aktör och vilket mål aktören har. Studien synliggör att målet att bevara och vårda samvekar med målet att återskapa något av det förflutna liv som levts på platsen. Detta påverkas av ägare och förvaltare, men också av utomstående aktörer som exempelvis besökare, Tv-producenter och romanförfattare. Kulturarv är inte något statiskt som bevaras helt oförändrat till kommande generationer utan en process som kontinuerligt (om)förhandlas och (om)tolkas beroende på samtidens ideal, behov, kunskapssyn och föväntningar.