Uppsatsen skrivs inom det tvärvetenskapliga forskningsfältet kulturarvsstudier. Med utgångspunkt i ett herrgårdsmuseum i Sverige utforskar uppsatsen, genom den verksamhet som bedrivs där idag, kulturarv som bestående av flera processer i samverkan. När en plats doneras till staten, blir kulturarv och marknadsförs som ett historiskt besöksmål blir den både en del av en ökande kulturarvsturism och en del av en institutionaliserad kulturarvsförvaltning. Olika tiders subjektiva och personliga minnen som materialiserats på platsen bevaras, vårdas och införlivas i ett kollektivt och nationellt minnes- och kulturarvsskapande. Platsen skapas som kulturarv och besöksmål av olika aktörer och det testamenterade minnet medieras och fiktionaliseras på olika sätt beroende på aktör och vilket mål aktören har. Studien synliggör att målet att bevara och vårda samvekar med målet att återskapa något av det förflutna liv som levts på platsen. Detta påverkas av ägare och förvaltare, men också av utomstående aktörer som exempelvis besökare, Tv-producenter och romanförfattare. Kulturarv är inte något statiskt som bevaras helt oförändrat till kommande generationer utan en process som kontinuerligt (om)förhandlas och (om)tolkas beroende på samtidens ideal, behov, kunskapssyn och föväntningar.