Johnsson, A. 2018. Konflikten mellan bevarande av byggnadsminnen och tillgänglighetsanpassning för personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga - En studie med bas i Uppsala Universitets studielokaler. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet.   Uppsala universitet genomförde mellan åren 2015 och 2017 en stor tillgänglighetssatsning i universitetets samtliga lokaler. Då universitetet är mer än 500 år gammalt är många av lokalerna byggnadsminnesförklarade, vilket lett till att flera av dessa är svåråtkomliga för personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga. Detta föranleder också uppsatsens syfte som är att kartlägga eventuella brister i tillgänglighetsanpassning vid universitetet och vad dessa i sådana fall kan bero på. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks både drabbade personers men också aktörers syn på frågan. Till de drabbade personerna ingår studenter som haft nedsatt rörelseförmåga, och aktörsperspektivet genereras från universitetets projektgrupp för tillgänglighet, Länsstyrelsen i Uppsala län samt Riksantikvarieämbetet. Resultatet av studien visar på att det råder tillgänglighetsbrist i byggnadsminnen i högre grad än i de nyare lokalerna, något som beror på att aktörerna ständigt måste göra avvägningar mellan bevarande och tillgänglighet. Här framstår universitetet som mer villiga att genomföra tillgänglighetssatsningar än Riksantikvarieämbetet och i synnerhet Länsstyrelsen.

There is a great determination towards an increased accessibility in today’s society.  This creates some problems, when the building in question is a historic building of cultural significance, due to legislations and protective regulations. This thesis is executed as research for The National Property Board Sweden (SFV), who deals with these kinds of difficulties daily. The objective of this theses was to explore the influence of accessibility adaptation on cultural values in historic buildings from the 19th century, with a focus on doorways. The aim is also to identify possible faults and weaknesses that could cause a loss in cultural values. The study is based on a literature review and observations of eight doorways in the historical buildings Gamla Riksarkivet, Kungliga Operan, Linneanum and Uppsala Universitetshus. For each doorway actions and procedures have been identified and categorized based on the affected cultural values using two different evaluation models. The visual changes are, according to the result, the most frequent reason behind the affected cultural values that has been studied. The increase in social reforms and legislation about accessibility are the result of a changing society that has altered its preceptions of disabilities. This could be traced back as one of the major reasons that might be behind the loss of cultural values. Accessible environments are important, we should however consider that the cultural heritage is poorly accessible for a reason. It has been discovered that the studied archive files and documents have a lack of information, what actions and procedures the building had endured are vague. The amount of details explaining the procedures and justification of the actions are also limited, especially in the permit applications from SFV and its resolve from RAÄ. In order to facilitate the issue of how the legislation for accessibility and cultural values should ​​be interpreted, policy documents of how the laws should relate to each other are required. / I dagens samhälle finns en stark drivkraft för att göra samhället så tillgängligt som möjligt för människor med olika funktionsnedsättningar. Det skapar en problematik när det kommer till Sveriges kulturarv, som skyddas av olika lagar, förordningar och skyddsföreskrifter. Arbetet utfördes åt statens fastighetsverk, som är en av Sveriges största myndigheter, vad gäller förvaltning av kulturfastigheter och dagligen brottas med denna problematik. Syftet med arbetet var att undersöka hur kulturvärden i dörrmiljöer hos statliga byggnadsminnen från 1800-talet påverkas i samband med åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Målet var även att identifiera eventuella brister eller oväntade anledningar till att kulturvärden kan gå förlorade. Studien grundas på dokument- och fallstudier, som genomförts på totalt åtta dörrmiljöer i byggnaderna Gamla Riksarkivet, Kungliga Operan, Linneanum och Uppsala Universitetshus. För varje dörrmiljö har åtgärder och ingrepp som utförts identifierats. Därefter har en värdering och tolkning genomförts, utifrån två olika värderingsmodeller, av vilka kulturvärden som påverkats. Resultatet visar, att det är de visuella förändringarna, som påverkat kulturvärdena hos dörrmiljöerna i de flesta fall. Förändringarna i samhället och vår uppfattning av funktionsnedsättningar har drivit igenom de sociala reformer, som ursprungligen lett till förlusterna av kulturvärden. Samtidigt som tillgänglighet är en viktig fråga, bör vi ta hänsyn till faktumet att kulturarvet är dåligt anpassat för funktionshindrade av en anledning. I dokumentation och arkivhandlingar, som studerats, finns en tydlig brist kring vilka ingrepp som genomförts på byggnaderna sedan dess uppförande. Det är även en mycket låg detaljeringsnivå på de förklaringar och motiveringar, som finns i de tillståndsansökningar och beslut, som studerats från SFV och RAÄ. För att underlätta problematiken kring hur lagstiftningen för tillgänglighet och kulturvärden tolkas, bör bestämmelser och styrdokument för hur de olika lagstiftningarna ska förhålla sig till varandra tas fram.