In order to achieve national energy policy goals, it is necessary to improve the energy efficiency in buildings. However, this can sometimes be in conflict with the objective of preserving cultural heritage. This study seeks to evaluate possible energy efficiency measures for a timber house constructed during the 1670s in Sala, Sweden. Additionally, the study aims to assess the effectiveness of the guidelines established in the European standard EN 16883:2017, to offer informed recommendations to the property manager for increased energy efficiency initiatives within the building stock. The study is based on the methodology outlined in the guidelines, which present an appropriate framework for improving the energy performance of historical buildings. In a systematic manner, the study evaluates the most suitable energy efficiency measures based on various factors, such as energy use, conservation requirements, indoor climate, economy and usability. The findings indicate that the majority of measures can be implemented without compromising the cultural values of the building. Furthermore, the study suggests three sets of measures that prioritize energy efficiency from an energy-technical perspective, a cultural-historical perspective and a hybrid approach. The study highlights the combined package of measures, which provides an expected energy saving of 117 kWh/m²year compared to the current state, corresponding to a 65 percent reduction in the building's energy consumption. It also highlights the potential for incorporating European guidelines to facilitate a strategic approach towards investigating energy efficiency measures in historical buildings.

I det här arbetet undersöks hur Alsters herrgårds huvudbyggnad kan vidare utvecklas med förslag på komfortskapande och energieffektiviserande åtgärder. Syftet med detta arbete är att belysa komplexiteten i de beskyddande regelverken för byggnadsminnen i samband med energi- och komfortrenovering. Eftersom Alsters herrgård skyddas av plan- och bygglagen samt kulturmiljölagen påverkar dessa regelverk vilka åtgärder som kan genomföras. I arbetet undersöks åtgärder som påverkar energianvändning och komfort i byggnaden. Dessa är Energifilm, Solfilm, tilläggsisolering av vindsbjälklaget, implementering av F-system och implementering av FTX-system. Vid Alsters herrgård finns ambitioner att utveckla verksamheten till att erbjuda fler konferenser vilket också påverkar åtgärderna som krävs. Till arbetet tillhandahålls fasad- och planritningar på herrgårdens byggnader av teknik- och fastighetsförvaltningen på Karlstad kommun. Metoden i arbetet inleds med att upprätta konstruktionsritningar genom litteraturstudie och platsbesök. En termografering av byggnaden genomförs, för att identifiera dess brister. Vidare påbörjas en litteraturstudie för att få fram relevanta åtgärder samt utreda huruvida dessa går att genomföra enligt regelverk. Slutligen genomförs en simulering med programmet VIP Energy för att beräkna den förväntade energibesparingen. Åtgärder som inte påverkar energianvändningen utvärderas separat. Arbetet resulterar i ett antal åtgärder som bedöms vara möjliga enligt regelverken. De åtgärder som medför mest energibesparande resultat kombineras i ett åtgärdspaket tillsammans med det mest energieffektiva ventilationsalternativet. Den stora begränsande faktorn för vilka åtgärder som är möjliga att genomföra är de beskyddande regelverken. Då Alsters herrgårds huvudbyggnad redan är på god väg gällande energieffektiviserande åtgärder var det de mindre omfattande åtgärderna som gett bäst resultat i detta arbete. De mer omfattade åtgärderna bedöms vara svåra att genomföra utan att riskera byggnadens kulturhistoriska värden. Energibesparingen begränsas av att omfattande åtgärder, exempelvis tilläggsisolering av väggarna, inte är lämpliga att genomföra enligt regelverken. Det är därför viktigt, vid genomförande av dessa typer av utredningar, att de motiverande faktorerna inte handlar om kortsiktig kostnadsbesparing utan i stället om miljö- eller komfortaspekter. / This study examines how Alster manor’s main building can be further developed with proposals for comfort-creating and energy-efficiency measures. The purpose of this study is to highlight the complexity of the protective regulations for building monuments and notable buildings in connection with energy and comfort renovations. Since Alster manor is protected by the Swedish Planning and Building Act and the Swedish Historic Environment Act, these regulations affect which measures can be implemented. This study examines various measures that affect energy use andcomfort in the building. These are Energifilm, Solfilm, additional insulation of the attic floor, implementation of an exhaust ventilation system and implementation of an FTX-system. At Alster manor there are ambitions to develop the business to offer more conferences, which also affects the measures required. For this study, floor plans and façade drawings of the manor’s buildings are obtained from the Technology and Property Administration in Karlstad municipality. The method in this study begins with preparing construction drawings through a literature study and site visits. Then a thermography examination of the building is carried out to identify flaws in the main building. Furthermore, a literature study is initiated to obtain relevant measures and to investigate whether these can be implemented in accordance with the protective regulations. Finally, an energy calculation is performed with the program VIP Energy to calculate the expected energy savings. Measures that do not affect energy use are evaluated separately. The study results in several measures that are considered possible according to the regulations. The measures that bring the most energy-saving results are combined in a package of measures together with the best ventilation option. The major limiting factor for which measure can be implemented, was the protective regulations. As Alster manor’s main building is already well on track with energy efficiency measures, it was the less extensive measures that gave the best results in this work, and the more extensive measures were difficult to achieve without risking the building’s cultural and historical values. Since extensive measures, such as additional insulation in the walls, are not suitable to implement according to the regulations, the results will not be huge energy savings. It is therefore important, when carrying out these types of investigations, that the motivating factors are not about short-term cost savings but rather environmental or comfort aspects.

Med det rådande klimathotet ställs högre krav på fastighetsbranschen att minska sin energianvändning. Denna rapport fokuserar på energieffektivisering i KTHs, Kungliga Tekniska Högskolans, huvudbyggnad som förvaltas av Akademiska Hus. Huset, som är en av KTHs minst energieffektiva hus, är byggt i nationalromantisk byggstil och invigdes 1917. Idag klassificeras byggnaden som en blå byggnad, enligt Stockholms Stadsmuseum, vilket är deras högsta klassificering och betyder att den har ett högt historiskt värde. Denna rapport studerar och utvärderar de energibesparingsåtgärder som Akademiska Hus har genomfört i huvudbyggnaden sedan 2016. Ytterligare studeras andra energieffektiviseringsåtgärder i andra hus med kulturhistoriska värden. En undersökning över befintliga tekniker och metoder för energieffektivisering redovisas även i rapporten. Resultatet visar att många energibesparingsåtgärder har genomförts i huset och lett till förbättring men denna förbättring motsvarar inte Akademiska Hus mål om en energiminskning på minst 3 % per år. Det finns nya tekniker som kan implementeras i olika delar av huset för att minska energianvändningen utan att påverka det kulturhistoriska värdet. En av dessa tekniker är att optimera styrning av värme- och kylsystemet. / With the current climate threat, higher demands are placed on the real estate industry to reduce its energy use. This report focuses on the energy efficiency in KTH's, Royal Institute of Technology’s, main building, which is managed by Akademiska Hus. The building, which is one of KTH's least energy-efficient buildings, is built in a national romantic building style and opened in 1917. Today, the building is classified as a blue building, according to the Stockholm City Museum, which is their highest classification and means that it has a high cultural-historical value. This report studies and evaluates the energy saving measures that Akademiska Hus has implemented in the main building since 2016. Furthermore, energy saving measures are being studied in other houses with cultural-historical values. A study of other technologies and methods for energy conservation has also been done in the report. The results shows that many energy saving measures have been implemented in the main building and have led to improvement, but this improvement does not meet Akademiska Hus's goal of an energy reduction of at least 3 % per year. There are new technologies that can be implemented in different parts of the building to reduce the energy used. One of these methods is the optimization of heating and cooling system.​

The purpose of the thesis is to investigate and analyze how three different actors linked to the urban transformation in the city of Kiruna, in this case LKAB, the Municipality of Kiruna and the County Administrative Board of Norrbotten, believe that the identity of a historical monument that is marked cultural heritage is affected by future relocation. The second part of the study is to investigate the impact the building might have on the city in the future. This study is based on the relocation of Hjalmar Lundbohmsgården. The study is based on a qualitative approach in which five informants from the three actors were interviewed. The interviews have been analyzed through thematic analysis, where a combination of theoretical thematic analysis and empirical thematic analysis was used.   The result shows that the new location of Hjalmar Lundbohmsgården is preferred to be in a suitable context close to other cultural buildings. All informants agree that accessibility is a fundamental element in, which a synergistic effect is an increase in visitor numbers. Since the greatest value around Hjalmar Lundbohmsgården is Hjalmar Lundbohm and his deeds, the identity can still be passed on even though the place is not the same. The informants agree that it is important with cultural references in a city so people have something to relate to. / Denna uppsats syftar till att undersöka och analysera hur tre olika aktörer kopplade till samhällsomvandlingen i Kirunas centrala delar, i detta fall LKAB, Kiruna kommun samt Länsstyrelsen Norrbotten, anser hur identiteten kring ett byggnadsminnesmärkt kulturarv påverkas genom en framtida flytt. Vidare undersöks vilken inverkan byggnaden kan ha i den framtida staden. Uppsatsen har sin utgångspunkt kring en ny framtida placering av Hjalmar Lundbohmsgården.   Studien är baserad på en kvalitativ ansats där fem informanter från tre olika aktörer; LKAB, Kiruna kommun samt Länsstyrelsen Norrbotten har intervjuats. Intervjuerna har sedan analyserats genom tematisk analys, där en kombination av teoretisk tematisk analys och empirisk tematisk analys använts.   Resultatet av intervjuerna visar att Hjalmar Lundbohmsgårdens nya placering bör hamna i en lämplig kontext nära andra kulturbyggnader. Samtliga informanter är eniga om att tillgängligheten är en grundläggande faktor där en synergieffekt är ett ökat besökarantal. Det största kulturella värdet kring Hjalmar Lundbohmsgården är Hjalmar Lundbohm och hans gärningar, vilket gör att identiteten fortfarande kan vidareförmedlas trots att platsen inte är densamma. Informanterna är överens om att det är viktigt med kulturella referenser i en stad så människorna har något att förhålla sig till.

En ombyggnation av Sundsvalls centralstation påbörjades i augusti 2019 och ska pågå fram till augusti 2021. Ombyggnationen ska resultera i ett samlat resecentrum där en nedsänkt bussterminal ska byggas vid det befintliga stationshuset på Sundsvalls Centralstation. Projektet innefattar en stor del schaktning vid stationshusets norra långsida där den nedsänkta bussterminalen ska placeras. Schaktningen påbörjades under hösten 2019 och i mitten av december uppstod sättningsskador på stationshuset. Eftersom byggnaden är utsedd till byggnadsminne innebar sättningsskadorna ett stopp i projektet då en särskild utredning av skadorna krävdes och över projektets fortskridande. I detta examensarbete har en skadeutredning av stationsbyggnaden på Sundsvalls centralstation utförts, med målet att identifiera faktorer som vid ombyggnadsprojekt av äldre byggnader kan innebära en risk för sättningsskador samt belysa åtgärder som kan vidtas för att undvika och hantera sättningsskador. Studien består främst av en kombination av befintliga teorier och egen empiri i form av kvalitativa intervjuer. Undersökningen visar att schaktningen i kombination med rådande väder- och markförhållanden, spontmetod samt byggnadens konstruktion och grundläggning är bidragande faktorer till sättningsskadorna på stationshuset. Vid ombyggnation av äldre byggnader måste hänsyn tas till byggnadens konstruktion vilket kan vara en utmaning då kompletta ritningar ofta saknas och de ritningar som finns att tillgå överensstämmer inte alltid med verkligheten. Hänsyn måste även tas till rådande markförhållanden samt väder och klimat när arbetsmetoder för markarbeten ska väljas så att markens bärighet inte försämras. För att minimera risken för uppkomst av sättningsskador kan ett arbetsprogram tas fram där arbetsmomenten utförs i olika steg. Det finns även metoder för att förstärka grunden både i förebyggande och åtgärdande syfte.

This study deals with Karin Stenberg's importance for Lappstaden in Arvidsjaur and how this has affected the identity of the Sami. The theoretical focus is on ethnicity and the method used is semi-structured interviews. Without Stenberg's battle for Lappstaden, the Sami identity would have been weakened in Arvidsjaur. Lappstaden is an important cultural carrier both for the Sami in groups and individually and as a natural hub for the Sami. Storstämningshelgen, a weekend for Sami people to meet, that takes place in Lappstaden every year is important for tradition, identity, and the Sami affiliation.

Detta arbete har genomförts för att visa att det går att kombinera tillgänglighet och frångänglighetslösningar i ett skyddat kulturminne, i detta fall just Kalmar residens, utan att förvanska byggnaden.  Arbetet utfördes som en fallstudie. Genom att studera lagar, förordningar och regler samt intervjua sakkunniga och jämföra lösningar på andra byggnadsminnen skall residenset bli tillgängligt. Målet med detta arbete är att leverera ett lösningsförslag. Förslaget skall också kunna användas som inspiration till framtida projekteringar av liknande komplexa slag.  Studien resulterade i att det finns behov av mer lagar samt regler om frångänglighet och att tillgänglighet är en aspekt som borde tas mer hänsyn till i kulturarvsbyggnader. Det är viktigt att alla skall kunna ta del av samhället på samma villkor. / This analysis has been conducted to show that it is possible to combine accessibility, accessible evacuation and cultural heritage buildings, in this case especially Kalmar residence, without distorting the building.  The study was performed as a case study. By studying laws, regulations and rules as well as interviewing experts and comparing solutions with other buildings, the residence will become accessible. The aim of this work is to deliver a solution proposal. This proposal should also be used as an inspiration for future projects of similar complex types.  The study has come to the conclusion that there is a need for more laws and rules on accessible evacuation and that accessibility is an aspect that should be taken more into consideration in cultural heritage buildings. It is important that everyone can take part in society on an equal basis.

Background: Historical buildings in Sweden with the highest value of cultural heritage are administrated by the state and are protected by the directive SFS 2013:588. Also there are laws which demands that all public buildings which are administrated by the government should be accessible for everyone, with or without disabilities. This law also demands that in case of fire all visitors should be able to evacuate safely, including people with disabilities. This may be problematic to achieve without damaging the cultural value. Aim: The aim of this work is therefore to investigate a safe way for people with disabilities to evacuate in case of fire in buildings with high cultural value in Sweden, which are administrated by the state, with focus on the technical solutions. The aim is also to investigate improvement measures for the studied buildings and the laws in Sweden regarding the subject. Method: This work in bases on a literature study and a case study. The purpose of the literature study was to identify the previous studies and background information which was needed to find solutions to the problem. The case study were constructed to see how technical solutions are incorporated in actual buildings, but also to see how the evacuation can improve. Results: The work shows that all buildings in the case study has a sufficient evacuation plan for people with disabilities, but could be improved especially for people with visual disabilities without destroying the cultural heritage. Conclusion: One conclusion is that the focus often lies on technical solutions to make it possible for people with mobility impairments to evacuate, but the needs of people with visual disabilities are often overlooked. Therefore the laws regarding the subject should clarified that all people with disabilities also should have the same possibility to evacuate safety. Another conclusion is that it is possible to implement technical solutions in historical buildings without significantly destroying the cultural value. However, more research is required to develop new and improved solutions for these type of buildings.

Samtidigt som debatten kring jordens klimatförändring är i full gång har intresset för att miljöcertifiera byggnader vuxit oerhört. För fastighetsägare är det en möjlighet att bevisa för sina hyresgäster och köpare att byggnaden är hållbar. Är en byggnad miljöcertifierad har en oberoende part intygat att den uppfyller en nivå av hållbarhet som bestäms utifrån standardiserade kriterier. Fastighetsägaren kan alltså använda certifikatet i marknadsföringssyfte. Den här studien undersökte om en byggnad som är byggnadsminnesförklarad kan miljöcertifieras med Miljöbyggnad. Målet var att hitta kostnadseffektiva lösningar för att uppfylla de miljöcertifieringskriterier som eventuellt inte uppfylls idag. Miljöbyggnad har i dagsläget inga specifika kriterier för kulturhistoriskt värdefulla byggnader, så bedömningen har skett mot de allmänna kriterierna. Vid certifiering med Miljöbyggnad sker en granskning utifrån energi-, inomhusmiljö- och materialrelaterade kriterier. Verktyget mäter alltså inte bara byggnadens hållbarhet i fråga om växthusgasutsläpp utan även i hänseende till hälsan och välbefinnandet hos personerna som vistas i byggnaden. Byggnaden som har utvärderats är Kungliga Tekniska Högskolans studenters kårhus. Den byggnadsminnesförklarades 2012 på grund av sin utpräglade och välbevarade funktionalistiska utformning. Byggd 1930 uppfördes den mitt under en brytningstid när funktionalismen var på intåg i Sverige. I studien har alla kriterier som krävs för en miljöcertifiering gåtts igenom och stämts av mot hur byggnaden ligger till idag. Särskild fokus har lagts på Miljöbyggnads energirelaterade kriterier. För att minska energianvändningen har energieffektiviseringsåtgärder tagits fram som ger en besparing på hundratusentals kronor per år. Energieffektiviseringsåtgärderna består av bättre drift av ventilationen samt byte till effektivare belysning. Energiberäkningsprogrammet DesignBuilder har använts för att utvärdera energieffektiviseringsåtgärderna samt för att simulera termisk komfort och dagsljusinsläpp. Energikällornas hållbarhet vid olika miljöval på elhandelsavtalet och om det finns möjlighet att installera solskydd för fönstren har också undersökts. Hindret för en certifiering är att byggnaden åtminstone behöver uppfylla myndighetskrav på tillgång till dagsljus. Det finns också osäkerheter som har att göra med om energieffektiviseringsåtgärderna minskar energianvändningen så mycket som krävs för en certifiering. För övrigt finns goda förutsättningar för en miljöcertifiering. / Climate change is widely discussed these days, and the interest in environmental assessment for buildings has increased enormously. For landlords and house-owners, it brings the possibility to prove to their tenants and customers that their buildings are sustainable. A building with an environmental assessment certificate is assured by an independent inspector to fulfill a certain level of sustainability that is specified by standardized criteria. The landlords can subsequently use the certificate for advertising. This study investigated if a listed historic building can be certified according to the Swedish environmental assessment method Miljöbyggnad. The objective was to find cost effective ways to meet those criteria for environmental assessment that are not fulfilled today. Miljöbyggnad has no specific set of criteria for historical buildings today, so the investigation has been performed using the general criteria. For a certification with Miljöbyggnad, an audit from energy, indoor environment and material point of view is performed. Thus, the assessment method does not only measure sustainability regarding greenhouse gas emissions, but also concerning well-being of the occupants of the building. The examined building is the student union house of the Royal Institute of Technology (KTH) in Stockholm. The building was listed in 2012 due to its pronounced and well preserved functionalistic design. Built 1930, it was raised during the time when the functionalism was introduced in Sweden. In the study, all criteria for the environmental assessment have been evaluated for the current situation of the building. The energy related criteria has been emphasized. In order to decrease the energy use, measures for improving the energy efficiency has been found, that will save several hundred thousand SEK per year. The measures consist of improved operation of the ventilation system and retrofitted lighting for better efficacy. The energy calculation program DesignBuilder has been used to evaluate the energy efficiency measures and to simulate thermal comfort and daylighting. The sustainability of the energy sources for different environmental options for the electricity contract and the possibility of installing shadings for the windows have been investigated as well. The main difficulty for a certification is that the building has to fulfill building codes for daylighting. There are also uncertainties regarding the energy efficiency measures being able to decrease the energy use sufficiently for a certification. Other than that, the prospects are good for a certification.

Studien undersöker den roll ljuset spelar för att skapa en trygg upplevelse i en kulturmiljö. Undersökningen genomförs i Tändsticksområdet som är ett före detta industriområde i Jönköping och har ett kulturhistoriskt värde. Målet med studien är att få kunskap om vilka regelverk som rör belysningen i Tändsticksområdet och vilka delar av regelverken som är viktigast gällande belysningen, ur ett trygghetsperspektiv. En fallstudie utfördes i Tändsticksområdet. Metoder i form av semistrukturerade intervjuer, trygghetsanalys med hjälp av en litteraturöversikt genomfördes. Intervjuerna genomfördes med fyra sakkunniga personer. Analyser utfördes i Tändsticksområdet vid ett flertal tillfällen. Resultatet visade att det viktigaste med arbete av belysning i kulturmiljöer är att belysningen ska passa in och framhäva det som redan finns där. I Tändsticksområdet är det kulturmiljölag (1988:950) som skyddar områdets kulturhistoriska värde. Vissa delar av belysningen i området kan bidra till en otrygg upplevelse då de bländar och ger obehag. För att ändra på belysningen i området måste förslaget tas upp via länsstyrelsen som kan diskutera och reagera på förslaget tillsammans med antikvariat. / The study examines the role that lighting roles in creating a safe experience in a cultural environment. The investigation was done in Tändsticksområdet, a former industrial area in Jönköping with cultural-historical value. The aim of the study is to gain knowledge about the regulations concerning lighting in Tändsticksområdet and identify the most significant aspects of these regulations in terms of lighting, from a safety perspective. A case study was conducted in Tändsticksområdet using methods such as semi-structured interviews, safety analysis, with help of an literature review. The interviews were conducted with four people that had experience within the area. Analyses were carried out in Tändsticksområdet in several occasions. The result showed that the most important thing when working with lighting in cultural environments is that the lighting should highlight what is already there. In Tändsticksområdet, it is the kulturmiljölag (1988:950)  that protects the area´s cultural-historical value. Certain parts of the lighting in the area can contribute to an unsafe experience as they cause glare and discomfort. To change the lighting in the area, the proposal must be taken up via the country administrative board, which can discuss and react to the proposal together with the antiquarian authority.