• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 30
  • 1
  • Tagged with
  • 31
  • 13
  • 12
  • 10
  • 10
  • 6
  • 6
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Investeringsprocesser i storbanker : en undersökning på tre svenska storbanker / The investment processes in the major banks – a research on three major Swedish banks

Shariat, Anna January 2010 (has links)
There are no general working processes that can stand for how all the investment process is preceded in the organization of major Swedish banks. It is not a question of investment process but rather a question of, investment processes. How these investment processes operates depends totally on the type and size of the current investment, which unit that is operating the processes and what situation the bank currently finds itself in. There is a written form that describes how the different processes should be operated and which capital budget models that should be used but the usage of these forms can be questioned.
2

Jämställdhetsarbete : En jämförande studie av två storbankers jämställdhetsarbete och mål

Andersson, Karim, Forsberg, Frida January 2014 (has links)
Den 1 januari 2009 infördes Diskrimineringslagen och ersatte den tidigare Jämställdhetslagen samt upphävde övriga diskrimineringslagar som fanns för att samlas under en och samma lag. Lagen kräver att alla företag i Sverige med minst 25 anställda måste ha en jämställdhetsplan. En artikel i tidningen ETC har uppgett att bankbranschen är den minst jämlika branschen. Frågan denna studie sökt svar på är om man kan jämföra storbankers jämställdhetsarbete, och i så fall om det kan urskiljas några skillnader och/eller likheter? Detta för att bidra till en ökad förståelse för hur företag arbetar och engagerar sig i jämställdhet. Frågan besvaras genom att granska och studera två storbankers jämställdhetsplaner och intervjua personer som har ansvaret för jämställdhetsplanerna. Tidigare forskning om jämställdhet och jämställdhetsarbete är förhållandevis nytt men växande, denna undersökning har noterat att det internationellt sett ofta forskas om jämlikhet och mångfald som en och samma fråga medan svensk forskning ofta delar upp dem. Både nationell- och internationell forskning visar dock att jämställdhetsarbete är resurskrävande men att företag kan tjäna mycket på sådana genomföranden om det görs rätt med tillräckliga resurser. Resultatet visar att det går att jämföra två storbankers jämställdhetsplaner och att det går att se både skillnader och likheter. Undersökningens analys visar även organisationernas ständigt pågående jämställdhetsarbete och hur det ständigt utvecklas för att förbättra organisationernas jämställdhet.
3

De svenska storbankernas aktiekurser och de baltiska ekonomiernas aktiemarknader - Finns det något samband mellan åren 2000-2009?

Gårlin, Fredrik, Isacsson, Patrik, Pellby, Simon January 2009 (has links)
<p>De svenska bankernas osäkra exponering mot Baltikum har varit en stor debatt i svensk media under en lång period. Den här uppsatsen syftar till att undersöka sambandet mellan de tre baltiska ekonomiernas aktiemarknader och de fyra svenska storbankerna. Vi har valt att lägga stor fokus på storbankernas kreditriskexponering, eftersom den har haft stor fokus på sig i media. För att förbättra trovärdigheten för uppsatsen har vi valt att undersöka ett generalindex för hela Baltikum och jämföra det med den svenska aktiemarknaden. Vi gör det i syfte att kontrollera att sambandet mellan de två marknaderna inte är för stark, eftersom de övriga sambanden vi hittar mellan storbankerna och de baltiska indexen då kan vara ett resultat av en större samvariation. </p><p>Uppsatsen är baserad på en kvantitativ studie, vars datamaterial består av slutkurser från aktieindexen och från storbankernas aktiekurser på daglig basis under tidsperioden 2000-2009. Genom att i vår kvantitativa undersökning utföra en regressions- och korrelationsanalys, vill vi klargöra sambandet mellan de baltiska indexen och de svenska storbankerna. </p><p>Korrelationsanalysen resulterade i ett tydligt starkt samband, orsaken till sambandet kan vi dock inte säkerställa då det kan vara ett resultat av en korrelation mellan den svenska aktiemarknaden och de baltiska aktiemarknaderna. Dessutom förekommer autokorrelation i materialet vilket gör att inga slutsatser kan säkerställas. </p><p>Vidare fann vi ett samband mellan den svenska aktiemarknaden och det baltiska generalindexet i regressionsanalysen. Vilket kan ge ytterligare indikationer för att eventuella trender mellan de fyra storbankerna och de baltiska indexen kan vara ett resultat av sambandet mellan deras tillhörande index. Regressionsanalysen för de fyra storbankerna och de tre baltiska indexen visar på positiva tendenser, dock inte genomgående. </p><p>Även om vi är medvetna om att det inte statistisk går att säkerställa, menar vi, att det samband som dock syns i vår undersökning kan bero på den enorma kreditriskexponering de svenska storbankerna har mot de baltiska ekonomierna. Utifrån de teorier vi har redovisat finns det forskning som visar på att kreditexponering i ett land påverkar ett lands BNP, vidare har vi teori som visar att det finns ett samband mellan BNP och aktieavkastning i ett land. Utifrån den informationen finns det teori utgå från då vi vill undersöka sambandet mellan indexen och aktierna med reala ekonomiska variabler i grunden.</p>
4

De svenska storbankernas aktiekurser och de baltiska ekonomiernas aktiemarknader - Finns det något samband mellan åren 2000-2009?

Gårlin, Fredrik, Isacsson, Patrik, Pellby, Simon January 2009 (has links)
De svenska bankernas osäkra exponering mot Baltikum har varit en stor debatt i svensk media under en lång period. Den här uppsatsen syftar till att undersöka sambandet mellan de tre baltiska ekonomiernas aktiemarknader och de fyra svenska storbankerna. Vi har valt att lägga stor fokus på storbankernas kreditriskexponering, eftersom den har haft stor fokus på sig i media. För att förbättra trovärdigheten för uppsatsen har vi valt att undersöka ett generalindex för hela Baltikum och jämföra det med den svenska aktiemarknaden. Vi gör det i syfte att kontrollera att sambandet mellan de två marknaderna inte är för stark, eftersom de övriga sambanden vi hittar mellan storbankerna och de baltiska indexen då kan vara ett resultat av en större samvariation. Uppsatsen är baserad på en kvantitativ studie, vars datamaterial består av slutkurser från aktieindexen och från storbankernas aktiekurser på daglig basis under tidsperioden 2000-2009. Genom att i vår kvantitativa undersökning utföra en regressions- och korrelationsanalys, vill vi klargöra sambandet mellan de baltiska indexen och de svenska storbankerna. Korrelationsanalysen resulterade i ett tydligt starkt samband, orsaken till sambandet kan vi dock inte säkerställa då det kan vara ett resultat av en korrelation mellan den svenska aktiemarknaden och de baltiska aktiemarknaderna. Dessutom förekommer autokorrelation i materialet vilket gör att inga slutsatser kan säkerställas. Vidare fann vi ett samband mellan den svenska aktiemarknaden och det baltiska generalindexet i regressionsanalysen. Vilket kan ge ytterligare indikationer för att eventuella trender mellan de fyra storbankerna och de baltiska indexen kan vara ett resultat av sambandet mellan deras tillhörande index. Regressionsanalysen för de fyra storbankerna och de tre baltiska indexen visar på positiva tendenser, dock inte genomgående. Även om vi är medvetna om att det inte statistisk går att säkerställa, menar vi, att det samband som dock syns i vår undersökning kan bero på den enorma kreditriskexponering de svenska storbankerna har mot de baltiska ekonomierna. Utifrån de teorier vi har redovisat finns det forskning som visar på att kreditexponering i ett land påverkar ett lands BNP, vidare har vi teori som visar att det finns ett samband mellan BNP och aktieavkastning i ett land. Utifrån den informationen finns det teori utgå från då vi vill undersöka sambandet mellan indexen och aktierna med reala ekonomiska variabler i grunden.
5

Värdering av kunskapsföretag och humankapital : - En jämförande studie av banker på marknaden i Eskilstuna

Kultala Notman, Markus, Persbrink, Marcus, Unger, Johan January 2014 (has links)
No description available.
6

Risker & riskhantering - i den svenska banksektorn

Johansson, Sara, Nilsson Strand, Louize January 2009 (has links)
<p>Banker liksom andra verksamheter möter dagligen risker och det är extra viktigt att förebygga och hantera dessa i en bank då deras viktigaste handelsvara är pengar. Bankerna möter många risker och de mest förekommande är likviditetsrisk, kreditrisk, valutarisk och ränterisk. Hand i hand med dessa risker och övriga går riskhantering, vilken varierar från risk till risk. I och med den pågående finanskrisen är riskhantering i den finansiella verksamheten ett mycket aktuellt ämne som inte bara har påverkat de svenska storbankerna utan hela världen. </p><p>Syftet med vår forskning är att kartlägga tre av de fyra svenska storbankernas risker och riskhantering samt att söka förståelse för vilka risker som förekommer och hur de hanteras. I vår undersökning tittar vi närmare på vilka risker som förekommer i teorin och i praktiken samt hur hanteringen av dessa går till. Vi är även i vår forskning intresserade av hur finanskrisen, som bröt ut hösten 2008, har påverkat respektive bank. </p><p>Vår undersökning baseras på en hermeneutisk kvalitativ metod för att kunna svara på vår forskningsfråga och få en bättre förståelse för risker och riskhantering i den svenska banksektorn. Empirin i uppsatsen samlas in genom intervjuer med respondenter från tre utvalda banker i Halmstad. </p><p>Det resultat vi har kommit fram till i undersökningen är att bankerna har ett väl fungerande riskhanteringssystem och lägger ned mycket tid och arbete på att kunderna skall må bra. Den pågående finanskrisen har påverkat bankerna på så vis att riskerna och riskhanteringen är mer i fokus än tidigare. Resultatet i vårt arbete har påverkats mycket av finanskrisen, om undersökningen hade skett för till exempel tre år sedan hade resultatet sett annorlunda ut och andra risker hade antagligen varit i fokus.</p>
7

Utgör nischbankerna ett hot mot storbankerna?

Wanek, Kristina January 2006 (has links)
<p>Avregleringen av finansmarknaden 1992 möjligtgjorde för andra finansiella aktörer än bankerna att etablerar sig på den svenska marknaden. Stora banker gick samman med andra finansiella institut och bildade konglomerat, som inte sällan sträcker sig över landets gränser. Små banker inriktade mot specifika verksamheter ökade också sina kundunderlag och har börjat ta marknadsandelar i sina segment från storbankerna. Studien går ut på att se om det finns någon tendens till att nischbankerna skulle vara på väg att konkurrera ut storbankerna. I uppsatsen studerar jag utvecklingens bakomliggande drivkrafter. I den empiriska delen studeras bankernas utveckling på in- och utlåningsmarknaden. Resultatet av jämförelsen mellan storbankernas och nischbankernas in- och utlåning visar att nischbankerna har ökat sina marknadsandelar inom de segment de är verksamma i, medan storbankerna sin totala omslutning. Och slutsatsen är att nischbankerna knappast utgör något allvarligt hot mot storbankerna.</p>
8

Risker & riskhantering - i den svenska banksektorn

Johansson, Sara, Nilsson Strand, Louize January 2009 (has links)
Banker liksom andra verksamheter möter dagligen risker och det är extra viktigt att förebygga och hantera dessa i en bank då deras viktigaste handelsvara är pengar. Bankerna möter många risker och de mest förekommande är likviditetsrisk, kreditrisk, valutarisk och ränterisk. Hand i hand med dessa risker och övriga går riskhantering, vilken varierar från risk till risk. I och med den pågående finanskrisen är riskhantering i den finansiella verksamheten ett mycket aktuellt ämne som inte bara har påverkat de svenska storbankerna utan hela världen. Syftet med vår forskning är att kartlägga tre av de fyra svenska storbankernas risker och riskhantering samt att söka förståelse för vilka risker som förekommer och hur de hanteras. I vår undersökning tittar vi närmare på vilka risker som förekommer i teorin och i praktiken samt hur hanteringen av dessa går till. Vi är även i vår forskning intresserade av hur finanskrisen, som bröt ut hösten 2008, har påverkat respektive bank. Vår undersökning baseras på en hermeneutisk kvalitativ metod för att kunna svara på vår forskningsfråga och få en bättre förståelse för risker och riskhantering i den svenska banksektorn. Empirin i uppsatsen samlas in genom intervjuer med respondenter från tre utvalda banker i Halmstad. Det resultat vi har kommit fram till i undersökningen är att bankerna har ett väl fungerande riskhanteringssystem och lägger ned mycket tid och arbete på att kunderna skall må bra. Den pågående finanskrisen har påverkat bankerna på så vis att riskerna och riskhanteringen är mer i fokus än tidigare. Resultatet i vårt arbete har påverkats mycket av finanskrisen, om undersökningen hade skett för till exempel tre år sedan hade resultatet sett annorlunda ut och andra risker hade antagligen varit i fokus.
9

Utgör nischbankerna ett hot mot storbankerna?

Wanek, Kristina January 2006 (has links)
Avregleringen av finansmarknaden 1992 möjligtgjorde för andra finansiella aktörer än bankerna att etablerar sig på den svenska marknaden. Stora banker gick samman med andra finansiella institut och bildade konglomerat, som inte sällan sträcker sig över landets gränser. Små banker inriktade mot specifika verksamheter ökade också sina kundunderlag och har börjat ta marknadsandelar i sina segment från storbankerna. Studien går ut på att se om det finns någon tendens till att nischbankerna skulle vara på väg att konkurrera ut storbankerna. I uppsatsen studerar jag utvecklingens bakomliggande drivkrafter. I den empiriska delen studeras bankernas utveckling på in- och utlåningsmarknaden. Resultatet av jämförelsen mellan storbankernas och nischbankernas in- och utlåning visar att nischbankerna har ökat sina marknadsandelar inom de segment de är verksamma i, medan storbankerna sin totala omslutning. Och slutsatsen är att nischbankerna knappast utgör något allvarligt hot mot storbankerna.
10

Vad händer när relationen med kunden går från face-to-face till face-to-screen? : - En studie om hur Sveriges storbanker arbetar för att skapa lojala kunder via digitala kanaler

Bäckman, Nina, Larsson, Magnus January 2015 (has links)
ABSTRACT Internet use in Sweden is among the highest in Europe. The increased availability and use of the Internet has changed people's behavior patterns. This, in turn, has made many companies choose to offer their products and services online. This means that there is less personal contact and that customer relations can be described as having gone from face-to-face to face-to-screen. Swedish banks have come a long way in terms of adapting its operations to customers’ demand in a global environment that is digitizing at a rapid pace. Today, banks offer most of their banking services via the Internet, which can be performed through digital channels such as computers, tablets or mobile phones. Current reports show that more people are willing to switch banks compared to last year and that customers perceive it as being difficult to get their needs met with just one kind of banking relationship. At the same time, it costs more for banks to attract new customers than to retain current ones, and a primary assumption behind most loyalty initiatives is that loyalty leads to increased profitability. The purpose of this study is therefore to investigate how Swedish banks are working with the factors that according to previous studies are the basis for achieving loyal private customers as well as for the factors of relevance to achieving loyal retail customers through digital channels. This qualitative study has a deductive approach with elements of induction. This is the case as theory used has first been examined by us in order to create a broader approach to knowledge. This has consequently laid the foundation for our empirical survey that is based on semi-structured interviews with Sweden's major banks. The main theories used in this study are from earlier research dealing with factors contributing to customer loyalty. By virtue of this, together with the empirical data relayed by the respondents, we have been able to evaluate the factors that affect customer loyalty through digital channels in the Swedish banks. The results show that the factors, which form the basis for achieving loyal customers through digital channels are: Customer Satisfaction, Communication, Trust, Commitment, Complaint Handling and Quality of Service. It has been shown that the banks' challenge is to solve the issue of customer encounters in the absence of face-to- face interaction. Our study demonstrates that this can be remedied by offering customers online consulting instead. To be more relevant in the customer's world, banks should also offer their customers the opportunity to receive targeted messages. Social media has proven to be of great importance in terms of two-way communication between bank and customer. Negative information disseminated through social media should be addressed by trained personnel in order to avoid the spreading of negative rumors about the bank itself. This particular channel has also proved to be a good one for managing feedback. By being open to this approach to social media, banks can get rapid feedback and thus ensure that customer expectations are being met.

Page generated in 0.0464 seconds