Univ., Diss.--Greifswald, 2001.

Zugl.: Hamburg, Univ., Diss., 2005

Ht 2008

<p>Många mindre företag från mogna marknader väljer idag att utvidga sin verksamhet till tillväxtmarknader. De gör detta för att försöka utnyttja den tillväxt som marknaden upplever och därmed öka sin lönsamhet. Ofta händer det att företag stöter på problem när de försöker sälja sina produkter på tillväxtmarknaden då skillnaderna från mogna marknader är stora. De produkter som företag säljer på mogna marknader är ofta mer tekniskt avancerade än de som dominerar på tillväxtmarknader och därför ser både utbud och efterfrågan annorlunda ut. Särskilt företag som på sin hemmamarknad har fokuserat på att sälja högkvalitativa produkter till ett högt pris kan få problem när de går in på en tillväxtmarknad där prisnivåerna är lägre.</p><p>Vi ansåg att detta problem var intressant att undersöka djupare då det går att applicera på många mindre svenska företag som väljer att expandera sin verksamhet till den baltiska marknaden. Därför valde vi att undersöka hur ett mindre svenskt företag med fokus på kvalitet kan bli lönsamt på den baltiska marknaden. Vi har formulerat ett syfte med uppsatsen som lyder: <em>Syftet med denna uppsats är att beskriva problematiken som uppstår när ett mindre företag</em> <em>utvidgar sin verksamhet till en tillväxtmarknad och därmed måste anpassa sina strategier.</em> <em>Genom att studera företag som redan etablerat sig på en tillväxtmarknad ämnar vi kunna</em> <em>identifiera framgångsfaktorer för lönsamhet på den aktuella marknaden. Utifrån detta</em> <em>kommer vi rekommendera ett lämpligt tillvägagångssätt för företag med planer på att</em> <em>expandera till en tillväxtmarknad.</em></p><p>Vi har i denna uppsats valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Vidare har vi valt att genomföra en multipel fallstudie på dels ett företag vars expansion till Baltikum just nu är i planeringsstadiet och även tre företag som redan har genomfört sin internationalisering till den baltiska marknaden.</p><p>De slutsatser vi har dragit efter genomförandet av denna uppsats är att det är väldigt viktigt för företag att först och främst utgå från sina egna resurser när de fastställer sin strategi. Vidare krävs en god kunskap om den aktuella marknaden och de externa faktorer som kan påverka etableringen. Dessutom krävs det att företaget är villigt att anpassa sin strategi utifrån hur deras interna resurser kan kombineras med de externa faktorer som påverkar.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att studera kulturskillnader mellan Sverige och Baltikum upplevda av medarbetare på nyckelpositioner inom Swedbank. Medarbetare från både Sverige och de baltiska staterna har intervjuats för att ge sin syn på Swedbanks internationalisering. Studien har utgått från Geert Hofstedes begreppsapparat om kulturskillnader och senare forskning inom ämnet, samt forskning om svenska bankers internationalisering. För att operationalisera syftet har fyra frågor skapats med utgångspunkt i teorin, dessa frågor används senare för att kategorisera källmaterialet. Studien visar att kulturskillnader upplevs tydligare i samband med organisatoriska förändringar eller när en lågkonjunktur inträffar och att den svenska synen på konsensus inte är gällande överallt. En annan viktig slutsats är att olika värderingar inte låter sig översättas mellan olika språk och att kulturskillnader upplevs som mer betydande i en situation när de inte förväntas. Vidare är det möjligt att i detta sammanhang urskilja en mer prestationsinriktad kultur i de baltiska staterna. Swedbanks position har skapat ett tolkningsföreträde vad gäller att definiera kulturskillnader.</p> / <p>The purpose of this thesis has been to study cultural differences experienced by employees in key positions in Swedbank. Both Swedish and employees from the Baltic States are included and interviewed to give their view on internationalization of Swedbank. This thesis originates from Geert Hofstede’s thoughts about the cultural differences and more recent research within the subject, and also research on the internationalization of Swedish banks. To make the purpose operational, four questions have been shaped from this theory, this purpose is later used to categorize the sources. The study shows that cultural differences come to mind more obviously when there are changes within the organization or when an economic recession occurs. The Swedish view on consensus is not definite in the Baltic States. Another important aspect is that translation between different languages could cause problems due to the difficulties when translating values and opinions. Furthermore, we find it possible in this case study to detect a higher form of achievement culture in the Baltic States. Since the company has more knowledge it also posses the power to define how a company is operated and, this in one way creates a right of precedence.</p>

Der vorliegende Sammelband enthält sechs Beiträge von Teilnehmern der Exkursion „Slavische nationale Minderheiten im Ostseeraum“, die im Herbst 2006 stattfand. Die Aufsätze befassen sich vertiefend mit den Themen der Studienreise, die nach Polen und ins Baltikum führte. Sie behandeln verschiedene Aspekte der gegenwärtigen Lage ausgewählter slavischer nationaler, sprachlicher und zum Teil religiöser Minderheiten in Polen und den baltischen Staaten, sowie die historischen Umstände, die dem Entstehen der aktuellen Situation zugrunde liegen. Die Themen der einzelnen Beiträge sind: „Die ukrainische Minderheit in der polnischen Wojewodschaft Westpommern 60 Jahre nach der Akcja Wisla“ (Adrian Fiedler), „Mehrsprachigkeit in Litauen am Beispiel der polnischen Minderheit“ (Alicja Fiedler), „Medien der Minderheiten – Ukrainer in Polen, Polen in Litauen“ (Georg Jähnig), „Politische Beteiligung der russischen Minderheit in Estland“ (Magdalena Noffke), „Sprachpolitik und Sprachgebrauch im Baltikum: Die russische Sprache in Estland – ein Einblick in die historische Entwicklung und die aktuelle Brisanz“ (Katrin Rimbach), sowie „Die Altgläubigen der Region Pricud'e in Estland“ (Stefan Daute). / This collection contains six articles composed by participants of the excursion “Slavic national minorities in the Baltic region”, which took place in autumn 2006. The articles deal with different aspects of the current state of selected Slavic national, linguistic and partly religious minorities in Poland and the Baltic states, as well as the historic circumstances leading to the current situation. The topics of the constituent essays are: “The Ukrainian minority in the Polish voivodship West Pomerania 60 years after the Operation 'Wisla'” (Adrian Fiedler), “The Polish minority as an example of multilingualism in Lithuania” (Alicja Fiedler), “Minority media – Ukrainians in Poland, Polish in Lithuania” (Georg Jähnig), “Political participation of the Russian minority in Estonia” (Magdalena Noffke), “Linguistic policies and language usage in the Baltic states: Russian language in Estonia – insight into historic developments and current tensions” (Katrin Rimbach), and ”Old believers in the Estonian region of Prichudye” (Stefan Daute).

Ht 2008

Många mindre företag från mogna marknader väljer idag att utvidga sin verksamhet till tillväxtmarknader. De gör detta för att försöka utnyttja den tillväxt som marknaden upplever och därmed öka sin lönsamhet. Ofta händer det att företag stöter på problem när de försöker sälja sina produkter på tillväxtmarknaden då skillnaderna från mogna marknader är stora. De produkter som företag säljer på mogna marknader är ofta mer tekniskt avancerade än de som dominerar på tillväxtmarknader och därför ser både utbud och efterfrågan annorlunda ut. Särskilt företag som på sin hemmamarknad har fokuserat på att sälja högkvalitativa produkter till ett högt pris kan få problem när de går in på en tillväxtmarknad där prisnivåerna är lägre. Vi ansåg att detta problem var intressant att undersöka djupare då det går att applicera på många mindre svenska företag som väljer att expandera sin verksamhet till den baltiska marknaden. Därför valde vi att undersöka hur ett mindre svenskt företag med fokus på kvalitet kan bli lönsamt på den baltiska marknaden. Vi har formulerat ett syfte med uppsatsen som lyder: Syftet med denna uppsats är att beskriva problematiken som uppstår när ett mindre företag utvidgar sin verksamhet till en tillväxtmarknad och därmed måste anpassa sina strategier. Genom att studera företag som redan etablerat sig på en tillväxtmarknad ämnar vi kunna identifiera framgångsfaktorer för lönsamhet på den aktuella marknaden. Utifrån detta kommer vi rekommendera ett lämpligt tillvägagångssätt för företag med planer på att expandera till en tillväxtmarknad. Vi har i denna uppsats valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Vidare har vi valt att genomföra en multipel fallstudie på dels ett företag vars expansion till Baltikum just nu är i planeringsstadiet och även tre företag som redan har genomfört sin internationalisering till den baltiska marknaden. De slutsatser vi har dragit efter genomförandet av denna uppsats är att det är väldigt viktigt för företag att först och främst utgå från sina egna resurser när de fastställer sin strategi. Vidare krävs en god kunskap om den aktuella marknaden och de externa faktorer som kan påverka etableringen. Dessutom krävs det att företaget är villigt att anpassa sin strategi utifrån hur deras interna resurser kan kombineras med de externa faktorer som påverkar.

Syftet med denna studie har varit att studera kulturskillnader mellan Sverige och Baltikum upplevda av medarbetare på nyckelpositioner inom Swedbank. Medarbetare från både Sverige och de baltiska staterna har intervjuats för att ge sin syn på Swedbanks internationalisering. Studien har utgått från Geert Hofstedes begreppsapparat om kulturskillnader och senare forskning inom ämnet, samt forskning om svenska bankers internationalisering. För att operationalisera syftet har fyra frågor skapats med utgångspunkt i teorin, dessa frågor används senare för att kategorisera källmaterialet. Studien visar att kulturskillnader upplevs tydligare i samband med organisatoriska förändringar eller när en lågkonjunktur inträffar och att den svenska synen på konsensus inte är gällande överallt. En annan viktig slutsats är att olika värderingar inte låter sig översättas mellan olika språk och att kulturskillnader upplevs som mer betydande i en situation när de inte förväntas. Vidare är det möjligt att i detta sammanhang urskilja en mer prestationsinriktad kultur i de baltiska staterna. Swedbanks position har skapat ett tolkningsföreträde vad gäller att definiera kulturskillnader. / The purpose of this thesis has been to study cultural differences experienced by employees in key positions in Swedbank. Both Swedish and employees from the Baltic States are included and interviewed to give their view on internationalization of Swedbank. This thesis originates from Geert Hofstede’s thoughts about the cultural differences and more recent research within the subject, and also research on the internationalization of Swedish banks. To make the purpose operational, four questions have been shaped from this theory, this purpose is later used to categorize the sources. The study shows that cultural differences come to mind more obviously when there are changes within the organization or when an economic recession occurs. The Swedish view on consensus is not definite in the Baltic States. Another important aspect is that translation between different languages could cause problems due to the difficulties when translating values and opinions. Furthermore, we find it possible in this case study to detect a higher form of achievement culture in the Baltic States. Since the company has more knowledge it also posses the power to define how a company is operated and, this in one way creates a right of precedence.

Zugl.: Linköping, University, Diss., 2008.