Denna uppsats är en studie med fokus på det teoretiska begreppet psykiskt avstånd. Det introducerades av Johansson och Vahlne på 70-talet som en del av Uppsalamodellen, en modell som beskriver ett företags internationaliseringsprocess och etablering på nya marknader. Den här studien tillämpar delar av deras teori på Grängesbergsbolagets deltagande i Lamcoprojektet, med fokus på åren 1958-1967. Detta sker med hjälp av en analys, inspirerad av innehållsanalys men med kvalitativa element, på tre olika protokollstyper från Grängesbergsbolagets liberiaavdelning. Denna analys resulterar i en lista av kategorier som hjälper till att förstå och konkretisera begreppet psykiskt avstånd. Förutom de åtta kategorier som under undersökningens gång skapas så finner undersökningen stöd för att psykiskt avstånd är en god analysvariabel vid en analys av Grängesbergsbolagets utlandsetablering. Detta märks framförallt i samband med deras behov av kompetent arbetskraft i Liberia samt vissa administrativa svårigheter.