Abstract Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka svårigheter och missuppfattningar som kan finnas hos några elever i grundskolan, och hur de tänker kring tal i bråkform. I min undersökning utgår jag från följande frågor: Hur resonerar eleverna när de löser en uppgift med tal i bråkform? Vilka missuppfattningar kan man upptäcka när eleverna löser uppgifterna om tal i bråkform?För att se vilka svårigheter eleverna har inom området bråk har jag gjort individuella intervjuer med 4 elever som går i skolår 7. Under intervjuerna fick de svara på ett arbetsblad som innehåller olika uppgifter kring bråk. Uppgifterna i elevbladet baserades på mina undersökningsfrågor. Jag har sett genom intervjuerna och elevbladen att eleverna har olika svårigheter och missuppfattningar kring tal i bråkform.

Det förväntas att eleverna tillägnar sig goda kunskaper om begreppet variabel och dess användningsområde efter grundskolan men resultatet utifrån olika mätningar visar tvärtom. Syfte med detta examensarbete är att belysa lärares uppfattningar om hur elever i årskurs 7-9 uppfattar begreppet variabel och hur de kan få en bättre förståelse för det. Olika styrdokument och tidigare forskning har studerats och sedan har semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra matematiklärare genomförts. Genom att använda fenomenografisk metodansats kunde resultatet från lärarintervjuerna sammanställas och därefter analyserats enligt 3UV-modellen. Resultatet visade att enligt intervjulärarna är begreppet variabel svårförståeligt för elever, samt elever har brist på abstraktionsförmåga. Dessutom visade resultatet att man kan bidra till begreppsförståelse av variabel hos elever genom att introducera begreppet i tidigare åldern, samt variera i både uppgifter och undervisningsmetoder. Vidare visade sig att eleverna har det lättare att använda variabel som obekant, sedan variabel som generellt tal och till sist har de svårare att använda variabler i funktionella relationer.

Trees play an important role for humans and other living organisms. Trees provide us, as humans, with the oxygen we breathe, materials for tools and protection, medicine, improve our health, habitat for wildlife and mitigate climate change. Despite this, many people ignore and underestimate the trees around us. This suggests that some people develop what can be called plantblindness, which is a sign of not perceiving plants and trees as significant or even alive. This indicates how important it is to pay attention to plants and trees already in preschool.This study therefore aims to depict the variation in ways preschoolers conceptualize trees. The focus is on how children think and reason about the conceptions of the trees as living or non-living organisms. A phenomenographic approach is used to analyze the interviews with 25 four to six years old children from two different preschools in Sweden. There was a wide range in the children's answers, which were both completely compatible with a biological description, but also a series of misunderstandings, and even an incipient plant blindness.This emphasizes the crucial role of introducing trees and plants in preschool education with a focus on biological accuracy. To capture children’s interest, it is essential for educators to present information in a scientifically accurate manner. This approach not only imparts knowledge about the distinctive biological features and functions of trees and plants but also ensures that learning about trees and other biological organisms is enjoyable and fun for the children. / Träd spelar en viktig roll för människor och andra levande organismer. Träd ger oss, som människor, det syre vi andas, material för verktyg och skydd, medicin, förbättrar vår hälsa, livsmiljö för vilda djur och mildrar. Trots detta ignorera och nedvärderar många människor träden omkring oss. Detta tyder på att vissa människor utvecklat vad som kan kallas för växtblindhet, vilket är ett tecken på att vi inte uppfattar växter och träd som betydelsefulla eller ens levande (Amprazis m.fl., 2021). Detta indikerar hur viktigt det är att uppmärksamma växter och träd redan i förskolan. Denna studie syftar därför till att skildra variationen i hur förskolebarn uppfattar träd. Fokus ligger på hur barn tänker och resonerar kring sina föreställningar om träden som levande eller icke-levande organismer. Studien bygger på denfenomenografiska ansatsen som använts för att analysera intervjuerna med 25 fyra till sexåriga barn från två olika förskolor i Sverige. Det fanns en stor spännvidd i barnens svar, som både var helt förenliga med en biologisk beskrivning, men också en rad missförstånd och till och med en begynnande växtblindhet. Resultatet understryker betydelsen av att introducera träd och växter i förskoleundervisningen med fokus på biologisk noggrannhet. Det är viktigt att pedagoger fångar barns intresse och presenterar information på ett vetenskapligt korrekt sätt. Detta tillvägagångssätt ger inte bara kunskap om trädens och växternas utmärkande biologiska egenskaper och funktioner utan säkerställer också att det är lustfyllt och roligt för barnen att lära sig om träd och andra biologiska organismer.

Bakgrund Flera kvantitativa studier redogör för att många elever har svårigheter att tolka likhetstecknet men ger dessvärre inte läsaren en inblick i hur eleverna tänker kring likhetstecknet. Den svenska läroplanen lyfter att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp. Resultaten som presenterats i TIMSS-undersökningar visar att svenska elever ligger under genomsnittet och detta kan tolkas bland annat bero på en bristande förtrogenhet med de matematiska begreppen. Av den anledningen ville vi genom en kvalitativ metod undersöka vad eleverna tänker om begreppet likhetstecknet. Den kvalitativa metoden gav oss även möjligheten att undersöka elevernas förmåga att uttrycka sig och föra matematiska resonemang. Syfte Syftet med denna studie är undersöka elevers uppfattningar om och förståelse för likhetstecknet. Vidare vill vi undersöka i vilken form matematiska samtal gestaltar sig i användandet av arbetsmaterialet concept cartoon. Metod För insamlingen av studiens empiriska material genomfördes en matematiklektion med arbetsmaterialet concept cartoon. De deltagande eleverna valdes ut utefter ett kartläggningstest med fokus på uppfattningen av likhetstecknet. Vid lektionen agerade vi båda två som deltagande observatörer. Lektionen spelades in med ljudupptagning. Resultat Studiens resultat synliggör elevernas tankar och uppfattningar om likhetstecknet med utgångspunkt i en concept cartoon. Under lektionen kunde vi även identifiera olika samtalstyper samt hur dessa upplevdes påverka samtalet och elevernas uppfattningar av likhetstecknet.