Idag ställs höga krav på en ensamstående mamma. Hon ansvarar för uppfostran och försörjning av sitt/sina barn i ett samhälle där stress är en stor del av vardagen. I denna studie undersöks om den genomsnittliga ensamstående mamman har sämre självupplevd hälsa än den genomsnittliga mamman som bor med sitt/sina barns pappa. Detta utförs med hjälp av en logistisk regressionsanalys. Studien ämnar undersöka vilka av de oberoende variablerna som har ett samband med den ensamstående mammans självupplevda hälsa. Detta mått är inte endast fysiskt, möjligtvis finns det även psykologiska parametrar som spelar in och det är utifrån detta antagande som kontrollvariablerna väljs. Den fysiska delen av variabeln mäts i denna undersökning genom variabeln motion. I syfte att undersöka mödrarnas bakgrund är variablerna ålder, utbildning, sysselsättning och antal barn. För att vidare kunna mäta hur kvinnornas vardag ser ut undersöks hur ofta far/morföräldrar sitter barnvakt. För yrkesverksamma kvinnor mäts även sambandet med ordinarie veckoarbetstid och om arbetstiden passar in i livssituationen. Graden av frihet som kvinnorna upplever sig ha undersöks genom sambandet mellan hälsa och hur de upplever sin möjlighet att styra sitt eget liv och om de har ekonomiska svårigheter.   Det är tydligt att det finns ett positivt samband mellan dålig hälsa och att vara ensamstående mamma. Detta samband kvarstår även när vi undersöker ytterligare variabler. Vidare visar det sig att variablerna utbildning, sysselsättning, ekonomiska svårigheter, möjligheten att styra sitt liv och mängden utövad motion förklarar en del av sambandet, dock inte hela. Utöver familjetyp finner vi att känslan av att kunna styra sitt liv är viktigt för den självupplevda hälsan. De som upplever att de aldrig kan styra sitt liv lider större risk för dålig hälsa än de som kan styra sitt liv. Vi finner även att risken för dålig hälsa är större för de som endast genomfört grundskolan. Flera variabler visar sig sakna förklaringsvärde i denna modell. Att många variabler blir insignifikanta kan förklaras av det begränsade materialet. Variablerna rörande arbetstid och antal barn inte har något samband med variabeln självupplevd hälsa. Genomgående i studien är det svårt att avgöra kausalitetens riktning, då vi inte känner till kvinnans hälsotillstånd före hon blev ensamstående. Denna studie kan endast förklara en del av mekanismerna bakom den ensamstående mammans självupplevda hälsa, men studien fastställer att ensamstående kvinnor i genomsnitt lider av sämre hälsa än mammor som lever med pappan till sitt/sina barn.

Att vara förälder är en del av vardagen i dagens samhälle, denna studie har utgått ifrån normer och ideal om föräldraskap och moderskap. Tankar om hur en mamma ska eller borde vara för att vara en ”bra” mamma är ständigt närvarande. Sju kvinnor i åldern 24–34 med ett barn var i undantag från en kvinna som hade två barn har blivit intervjuade om hur de ser på sitt moderskap och hur de resonerar kring normer och ideal om just moderskap. Studiens fokus har lagts på hur kvinnorna talar om moderskapet och hur depositionerar sig och identifierar sig inom diskursen moderskap. Med hjälp av diskursanalys och diskurspsykologi har kvinnornas tal och subjektspositioner framkommit i studien. Kvinnorna har diskuterat det naturliga moderskapet, föreställningarna om vad en förälder är samt uppfostran och fostran av sina barn. Kvinnorna har tydligt intagit positionen mamma i alla diskussioner och situationer, de finner det naturligt att inta positionen som mamma. De har även visat hur moderskapet är något som de prioriterar i första hand samt att de trycker undan andra identiteter förutom sin mammaroll.

Ziel der Studie ist die Frage ob einzelne Mikroverkalkungen von Präparatradiogrammen der Mamma, die mit sehr hoher Auflösung (2000 Lp/mm) angefertigt wurden, exakt mit einem histologischen Bild korrelieren werden können und ob von der hohen Auflösung eine Verbesserung des diagnostischen Werts zu erwarten ist. Von 28 retrospektiv ausgesuchten Patientinnen, die bei Verdacht auf ein Mammakarzinom operiert worden waren (17 benigne, 11 maligne Diagnosen), wurden insgesamt 34 Mammapräparate mit Mikrokalk konventionell (12 Lp/mm), und mikroradiographisch mit hochauflösendem Film (2000 Lp/mm) geröntgt. Die Verkalkungen wurden auf morphologische Kriterien untersucht und es erfolgte eine Testung der diagnostischen Sicherheit durch fünf Radiologen in beiden Verfahren. Obwohl von den ausgewerteten Kalkgruppe jede eindeutig einer histologischen Diagnose zugeordnet werden konnte, so war in keinem Fall jede einzelne mikroradiographisch sichtbare Verkalkung histologisch erkennbar, da ein Großteil während dem pathologischen Aufarbeitungsprozess verloren gegangen war oder nicht angeschnitten war. Tendenziell bestätigten sich die aktuell gebräuchlichen Regeln wie runde und glatt begrenzte Verkalkungen bei gutartigen und tubulär geformte Verkalkungen bei bösartigen Läsionen. Es fand sich aber in allen Diagnosegruppen eine große Varianz an Kalkformen. In den mikroradiographischen Bildern erhöhte sich die Anzahl sichtbarer Verkalkungen im Vergleich zu den konventionellen Aufnahmen deutlich. In der experimentellen Testung konnte keine Verbesserung der diagnostischen Sicherheit durch die hochauflösende Methode im Vergleich zum konventionellen Verfahren gefunden werden. In einigen Fällen wurde die Beurteilung verbessert, in anderen wiederum führte die höhere Auflösung durch die größere Zahl erkennbaren Mikrokalks und die ungewohnte Darstellung der Verkalkungen zu vermehrt falsch positiven und falsch negativen Ergebnissen. Von der Tendenz her waren die mikroradiographischen Beurteilungen bezüglich Sensitivität und Spezifität schlechter als die Beurteilung am konventionellen Röntgenbild. Die Unterschiede waren aber nicht signifikant. Insgesamt ist die Mikroradiographie eine Methode, die eine genaue Strukturanalyse von Mikrokalk einschließlich histopathologischer Korrelation erlaubt, die mit den derzeit gebräuchlichen Verfahren nicht erreicht wird. Die Kenntnis der mikroradiographischen Darstellungen von Mikroverkalkungen der Mamma verbessert in einigen Fällen das Verständnis von Verkalkungsmustern in der Mammographie, die einem Summationsbild der Mikroradiographie entsprechen. Die alleinige Erhöhung der Auflösung in der Mammographie führt nicht notwendigerweise zu einer korrekteren Beurteilung von Mikrokalk. In zukünftigen Studien könnte die Mikroradiographie dabei helfen, Grenzen auszuloten, bis zu welchem Grad höhere Auflösungen in der Mammographie sinnvoll sind, auch wenn das Verfahren selbst nur an Präparaten eingesetzt werden kann. / A histological correlation of microcalcifications in microradiographic examinations of breast specimen was done, although some calcifications were lost during preparation or were not reached in cutting process. In a further step the diagnostic validity of improved shape analysis of microcalcifications in higher resolution was examinend. X-rays were taken from 34 mamma specimen with microcalcifications from 28 patients (17 benign, 11 malignant) with conventional radiography (12 Lp/mm) and with high resolution radiography (2000 Lp/mm). Subsequently histological sections were prepared and correlated with the microradiographic appearance of the microcalcifications. Five radiologists had to evaluate the single groups of microcalcifications in conventional radiography and in microradiography and to classify in benign and malignant. Histological correlation of linear calcifications with smooth and unsharp border, groups of round calcifications, spread, irregular formed and coarse-grained microcalcifications was possible. The microradiographic pictures of microcalcifications improved the understanding of microcalcifications in conventional mammography. In analysing the single cases the improved microradiographic evaluation caused by higher resolution was compensated by the disadvantages (uncertainly caused by more visible calcifications and unusual represantation) and the higher resolution didn´t improve diagnostic validity.

<p>Att under uppväxten ha en svårt fysiskt eller psykiskt sjuk mamma innebär en stor påfrestning för barnet och den övriga familjen. Den aktuella studiens syfte var att retrospektivt belysa upplevelsen och följderna av att under barndomen ha haft en svårt sjuk mamma. Sju vuxna informanters tankar och känslor kring sig själv, mamman och uppväxten undersöktes genom halvstrukturerade intervjuer. En tematisk analys av intervjumaterialet gjordes. Resultatet av studien går i linje med tidigare forskning och pekar på att de relationsmässiga och emotionella svårigheter, som ibland uppstår i anslutning till mammans sjukdom, är djupgående och långvariga. Socialt stöd, vissa personlighetsdrag hos individen och en psykoterapeutisk behandling under vuxenlivet anges som viktiga komponenter för att hantera den svåra situationen som mammans sjukdom bidragit till.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Hemförlossningar är ovanligt i Sverige idag. Det är ett kontroversiellt ämne som det råder delade meningar om angående säkerhet och risker för mor och barn. <strong>Syfte: </strong>Att belysa kvinnors upplevelser av hemförlossning. <strong>Metod: </strong>Systematisk litteraturstudie som baseras på 16 artiklar. <strong>Resultat: </strong>Presenteras i fyra huvudkategorier samt fem subkategorier. Resultatet visade att kvinnor som valt en hemförlossning överlag var tillfreds med sin upplevelse. De hade en stark tilltro till den egna kroppen och såg födande som en naturlig process vilken de tog stort ansvar och kände sig delaktiga och medbestämmande i. <strong>Diskussion: </strong>Kvinnor <strong>s</strong>om väljer att föda sitt barn hemma har en stark önskan och övertygelse om att det är det rätta beslutet för mor och barn.<strong> Slutsats: </strong>Oavsett var en kvinna valt att föda sitt barn har hon rätt till stöd och respekt av sitt beslut i alla möten med professionella vårdgivare.</p>

<p>Det är allmänt känt att sexuella övergrepp i barndomen kan leda till en rad psykosociala svårigheter samt psykisk ohälsa. Trots att forskningen i ämnet har intensifierats de senaste åren är det fortfarande ett kunskapsområde där mycket saknas. Detta är en kvalitativ uppsats med syftet att återge fem mammors upplevelser av hur sexuella övergrepp i barndomen påverkat deras uppfattning av sin föräldraroll. Genom att intervjua dessa kvinnor med hjälp av ett frågeformulär med öppna frågor har vi fått tagit del av hur deras traumatiska erfarenheter har påverkat deras föräldraroll. Mammornas berättelser har analyserats med hjälp av meningskoncentrering. Resultatet av intervjuerna har tolkats för att sedan jämföras med vad tidigare forskning samt litteratur i ämnet har att skildra. Undersökningen visar att de sexuella övergreppen i kvinnornas barndom påverkat dem negativt i sina föräldraroller. I undersökningen framkommer även att dessa mödrar känt en avsaknad av stöd då deras barn varit små.</p>

Att under uppväxten ha en svårt fysiskt eller psykiskt sjuk mamma innebär en stor påfrestning för barnet och den övriga familjen. Den aktuella studiens syfte var att retrospektivt belysa upplevelsen och följderna av att under barndomen ha haft en svårt sjuk mamma. Sju vuxna informanters tankar och känslor kring sig själv, mamman och uppväxten undersöktes genom halvstrukturerade intervjuer. En tematisk analys av intervjumaterialet gjordes. Resultatet av studien går i linje med tidigare forskning och pekar på att de relationsmässiga och emotionella svårigheter, som ibland uppstår i anslutning till mammans sjukdom, är djupgående och långvariga. Socialt stöd, vissa personlighetsdrag hos individen och en psykoterapeutisk behandling under vuxenlivet anges som viktiga komponenter för att hantera den svåra situationen som mammans sjukdom bidragit till.

Det är allmänt känt att sexuella övergrepp i barndomen kan leda till en rad psykosociala svårigheter samt psykisk ohälsa. Trots att forskningen i ämnet har intensifierats de senaste åren är det fortfarande ett kunskapsområde där mycket saknas. Detta är en kvalitativ uppsats med syftet att återge fem mammors upplevelser av hur sexuella övergrepp i barndomen påverkat deras uppfattning av sin föräldraroll. Genom att intervjua dessa kvinnor med hjälp av ett frågeformulär med öppna frågor har vi fått tagit del av hur deras traumatiska erfarenheter har påverkat deras föräldraroll. Mammornas berättelser har analyserats med hjälp av meningskoncentrering. Resultatet av intervjuerna har tolkats för att sedan jämföras med vad tidigare forskning samt litteratur i ämnet har att skildra. Undersökningen visar att de sexuella övergreppen i kvinnornas barndom påverkat dem negativt i sina föräldraroller. I undersökningen framkommer även att dessa mödrar känt en avsaknad av stöd då deras barn varit små.

Bakgrund: Hemförlossningar är ovanligt i Sverige idag. Det är ett kontroversiellt ämne som det råder delade meningar om angående säkerhet och risker för mor och barn. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av hemförlossning. Metod: Systematisk litteraturstudie som baseras på 16 artiklar. Resultat: Presenteras i fyra huvudkategorier samt fem subkategorier. Resultatet visade att kvinnor som valt en hemförlossning överlag var tillfreds med sin upplevelse. De hade en stark tilltro till den egna kroppen och såg födande som en naturlig process vilken de tog stort ansvar och kände sig delaktiga och medbestämmande i. Diskussion: Kvinnor som väljer att föda sitt barn hemma har en stark önskan och övertygelse om att det är det rätta beslutet för mor och barn. Slutsats: Oavsett var en kvinna valt att föda sitt barn har hon rätt till stöd och respekt av sitt beslut i alla möten med professionella vårdgivare.

Mammaledighet för unga mödrar och sociala behov som blir aktuella i samband med det. Denna studie belyser unga mödrars upplevelser kring en viss småbarnförälders mötesplats. Mötesplatsen som studeras är öppen för båda könen men däremot återspeglas endast det kvinnliga perspektivet då informanterna enbart är kvinnor. I denna studie är källmaterialet insamlade öppna intervjuer med deltagare vilket analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys för att kunna komma åt en mer komplicerad tolkning och inte bara en mätning av resultat. Intervjuer spelas inoch transkriberas. Texten sorteras, kodas och kodningar jämförs. Analysen urskiljs i de redan existerande teoretiska perspektiven. Teorierna som används är ungdomskulturen, ålders normativitet - ålderism, social interaktion som ett rollspel. Detta vidare skapar en slutprodukt som färdigställs i rapportform. Unga mödrars behov i samband med mötesplatser lämpade deras socioekonomiska ställning kortfattat innebär en möjlighet att träffa andra unga föräldrar och känna sig accepterad oavsett bakgrund, kunna utbyta erfarenheter samt använda tiden värdefullt.