Ziel: Untersuchung des Stellenwertes der HR-MRT bei Frauen mit suspekten Mikroverkalkungen der Kategorie BIRADS 4 und 5, die im Rahmen des Mammographie-Screenings, der weiteren Diagnostik oder der Nachsorge nach brusterhaltender Karzinomtherapie detektiert wurden. Methoden: Retrospektive Studie von Mai 2003 bis Mai 2014. 139 Frauen mit mammographisch nachgewiesenen Mikroverkalkungen und Anfertigung einer hochauflösenden Mamma-MRT sowie stereotaktischer Vakuumstanzbiopsie oder primär offener Exzision. Ergebnisse: Bei 52 Patientinnen wurde ein Mammakarzinom diagnostiziert. 34 DCIS (65%), 2 DCIS (4%) mit minimal invasiver Komponente (pTmic) und 18 invasive Karzinome (31%). In der Mammographie wurden die Kalzifikationen in 80% (111/139) BIRADS-Kategorie 4 und in 20% (27/139) BIRADS-Kategorie 5 zugeordnet. In der HR-Mamma-MRT wurden knapp 40% (55/139) der mammographisch suspekten Mikroverkalkungen ebenfalls als malignomverdächtig eingestuft, davon 70% (38/55) in BIRADS 4 und 30% (17/55) in BIRADS 5. Unter Berücksichtigung des vorselektionierten Studienkollektivs ergibt sich Folgendes: Der PPV der Mammographie betrug 37% (52/139). Der PPV und NPV des HR-MRT betrug 76% (42/55) und 88% (74/84). Das MRT wies eine Sensitivität von 80% (42/52) und eine Spezifität von 85% (74/87) auf. Schlussfolgerung: Bei mammographisch suspekten Mikroverkalkungen der Kategorie BIRADS 4 und 5 ist die hochauflösende Mamma-MRT in der Lage das Karzinomrisiko vor bioptischer Abklärung einzuordnen. Die artefaktfreie HR-MRT kann somit die Anzahl unnötiger Biopsien deutlich reduzieren, sofern falsch negative (fast ausnahmslos Frühstkarzinome) und falsch positive Befunde akzeptiert werden.

Ensamstående mödrar beskrivs ofta som en utsatt och marginaliserad grupp i samhället med sämre hälsa och livsvillkor än andra grupper. Eventuellt positiva aspekter av att vara ensamstående moder lyfts sällan fram i vare sig massmedia eller facklitteratur. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera ett antal ensamstående mödrars resonemang om sin livssituation och undersöka hur de uppfattar sin livskvalitet. Centrala frågeställningar var bl a vad ensamstående mödrar uppfattar som möjligheter och svårigheter i sin levnadssituation, samt vilka handlingsstrategier de beskriver att de använder sig av i vardagslivet. Undersökningen baserades på en kvalitativ metod där fyra ensamstående mödrar intervjuades. Resultaten analyserades sedan med hjälp av Bengt Brüldes teorier om livskvalitet och sattes även i relation till tidigare forskning. Resultaten visar att ensamstående mödrar lever i ett spänningsförhållande mellan att autonomi och beroende. Alla mödrarna hade utvecklat olika strategier för att öka sin självständighet. Studien visade också att mödrarnas upplevelser av livskvalitet är avhängig känslan av att vara autonom.

No description available.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka kvinnliga idrottares upplevelser av karriärövergången att bli mamma, med ett fokus på utmaningar, resurser och copingstrategier under perioderna före-, under- och efter graviditeten. I studien användes en kvalitativ forskningsmetod med semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna i studien var nio svenska idrottande mödrar i åldrarna 30-53 år (M=39.8, SD=7.3). Alla deltagare hade erfarenhet av att kombinera sitt moderskap med ett idrottande på nationell eller internationell nivå inom sin specifika idrott. Intervjuguiden och dataanalysen grundade sig på Övergångsmodellen (Stambulova, 2009). I resultatet framkom följande: under perioden före graviditeten upplevdes oro som främsta utmaning, att känna sig redo för att bli mamma som främsta resurs och att kunna planera sin graviditet som främsta copingstrategi. Under graviditeten framkom utmattning som främsta utmaning, socialt stöd som främsta resurs och strategier som deltagarna lärt sig under sin idrottskarriär som främsta copingstrategi. Efter graviditeten var stress främsta utmaning, socialt stöd främsta resurs och livet som en atlet hjälpte var främsta copingstrategi. Slutsatsen som dras i studien är att det finns flera upplevda utmaningar vid övergången att bli elitidrottande mamma, och att ett sätt att underlätta för dessa kvinnor skulle kunna vara ett utökat stöd från till exempel förbund, både socialt och finansiellt. / The aim of this study is to investigate experiences of motherhood transitions in sport, with a focus on the challenges, resources and coping strategies in the pre-pregnancy, during the pregnancy, and the postpartum phase. In the study a qualitative research metodology with semi-structured interviews was used. The participants in the study were nine Swedish athlete mothers aged 30-53 years (M=39.8, SD=7.3). All the participants had an experience of combining their motherhood with an athletic career at a national or an international level in their specific sport. The interview guide and the data analysis were grounded on the athletic career transition model (Stambulova, 2009). In the result during the pre-pregnancy, worry emerged as the main challenge, feeling ready to become a mother as the primary resource and planned pregnancies as the main coping strategy. During the pregnancy, fatigue emerged as the main challenge, social support both inside and outside sport as the primary resource, and strategies from sport as the main coping strategy. In the post-partum, stress was a frequent challenge, social support inside and outside sport were the most common resource, and life as an athlete helped were the main coping-strategy. As a conclusion in the present study, several challenges were experienced in the transition to becoming a mother as an elite athlete. A way of facilitating for these women could be increased support, for example from sport federations, both socially and financially.

Syftet med denna kvalitativa studie var att förstå kvinnors egna upplevelser av att driva eget företag samtidigt som att vara mamma och ge en ökad förståelse kring hur det är att kombinera rollerna. För att besvara forskningsfrågan ”hur upplever kvinnor att det är att driva företag samtidigt som att vara mamma?” genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med tematisk innehållsanalys. Analysen av de kvalitativa intervjuerna resulterade i sju teman: drivkrafter till att driva eget företag, upplevelser av att vara kvinna och företagare, upplevelser av att vara mamma och företagare, fördelar med att vara mamma och företagare, utmaningar med att vara mamma och företagare, sätt att ta sig an utmaningarna och förutsättningar att starta och driva företag. Resultatet visade att hälften av kvinnorna upplever det tufft att kombinera mammarollen med företagarrollen och alla kvinnorna har upplevt både fördelar och utmaningar i att kombinera rollerna. Trots utmaningarna så uttryckte alla kvinnorna att fördelarna är större än utmaningarna och att de vill fortsätta driva eget företag. / The aim of this qualitative study was to understand women’s experience of running their own business while being a mother in order to get a better understanding of how it is for women to combine these roles. To answer the research question “how do women experience running their own business while being a mother?” eight semi-structured interviews were done and analyzed by thematic analysis. The result of this analysis was seven main themes: motivation to start your own business, experiences of being a woman and business owner, experiences of being a mother and a business owner, advantages of being a mother and business owner, challenges with being a mother and a business owner, solutions to the challenges and prerequisites for starting and running a business. The results showed that half of the women thinks it is hard to combine the roles of being a mother and a business owner and all of the women have met positive and negative challenges in combining these roles. Despite the challenges, all of the women thinks the advantages are bigger and wants to continue being a business owner.

Synen på vad som är bäst för barnet då modern sitter på anstalt har förändrats. Det har visat sig att det bästa för barnet i många fall är att stanna hos sin moder trots fängelsevistelse, snarare än att separeras och placeras i fosterhem vilket tidigare varit den rådande uppfattningen. Mitt förslag är ett ställningstagande i en nu rådande het debatt.

This study aimed to examine how gender and gender norms influence custody, residence, and visitation evaluations from a social constructivist perspective. Five qualitative interviews were conducted with social workers within the family law field. The data underwent qualitative content analysis, guided by theoretical frameworks such as Hirdman's gender theory, attachment theory, and Giddens' structuration theory. The results indicated that the majority of the respondents did not experience any difference in which parent files a lawsuit, but variations were observed in the claims submitted by mothers and fathers. Traditional norms associated with mothers and fathers were found to persist, leading to differential assessments of custody, residence, and visitation. Family court officers noted that these differences often revolve around attachment. The findings suggest the prevalence of traditional gender norms within the family court system, albeit with increasing challenges and questioning. This study contributes to understanding how these norms persist and evolve, emphasizing the need for ongoing critical examination of gender-related factors in custody and visitation decisions. / Denna studie syftade till att, med en socialkonstruktivistisk utgångspunkt, undersöka upplevelsen hos socionomer inom det familjerättsliga området av hur normer om genus påverkar vårdnad-, boende-, och umgängesutredningar. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar genomfördes fem kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma socionomer inom det familjerättsliga området. Den insamlade empiriska datan genomgick en kvalitativ innehållsanalys, där tolkningen baserades på Hirdmans genusteori, anknytningsteorin och Giddens struktureringsteori. Tidigare forskning inom ämnet beaktades också i analysen. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna inte upplever någon skillnad i vem av föräldrarna som går in med en stämning. Däremot observerades skillnader i vilka yrkanden som lämnades in av mammor och pappor. Respondenterna upplevde även att traditionella normer och föreställningar kopplade till mammor och pappor lever kvar och att det görs skillnad mellan mammor och pappor vid bedömningar av vårdnad, boende och umgänge. Respondenternas upplevelse var att de skillnader som görs ofta är kopplat till anknytning. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att traditionella normer rörande genus fortsätter att vara framträdande inom det familjerättsliga området. Dock utmanas och ifrågasätts dessa normer alltmer. Studien bidrar till en djupare förståelse av hur dessa normer överlever och förändras inom familjerätten, och betonar behovet av kontinuerlig kritisk granskning och omvärdering av könsrelaterade faktorer vid beslut om vårdnad och umgänge.

After pregnancy and maternity leave some women choose to quit their jobs as police officers out on the streets. In this study ten women from the same police district has been interviewed about their experiences of as a woman and police officer becoming a mum. The study includes the period from when the woman tells her boss that she´s pregnant, trough the temporary work assignment during pregnancy, maternity leave, the return to work and to the time when she´s back in original duty. The study clearly shows that the experiences is both positive and negative. Some experienced the period at work during pregnancy as meaningful and developing for their competence, some experienced the opposite. The study shows that influence of desicions about the temporary duty and the welcoming to the new group are important factors for making it a positive experience. During maternity leave some of the women felt forgotten and experienced loss of membership to their original work group. The study shows that it is important to be offered educations and being informed about vacant jobs even during pregnancy and maternity leave. The interviewed women pointed out a number of factors they see as most important for a positive experience being a mum and a police officer out in the streets. They rank understanding from bosses and colleagues high. When you become a parent you need to get the family life and work life to work together to be able to keep your original job. If the Police department work for these women the experience of being back in duty has a good chance to be positive. It´s important to make sure they don´t loose the membership in their original work group during pregnancy and maternity leave, that they don´t miss out om education and vacant jobs and that they get a good introduction when coming back to duty. In that way maybe the chanses increases that she´s not necessarily the one who changes her work situation if the family life doesn´t work out.

Becoming a mother is most often described as something natural and the qualities to be a mother is presupposed to exist in every woman. This paper presents the results of a qualitative study with the research question as to whether the image of ‘the good mother’ can be found in women's stories of becoming mothers. The data was collected through one group interview and two individual interviews and analyzed with Charmaz constructivist grounded theory as a method. In the analysis we found four theoretical codes that together answer our research questions. The result shows that there is still an ideal type of ‘the good mother’ after which women build their own identity as a mother. / Att bli mamma beskrivs ofta som något naturligt och egenskaperna att vara en god moder förutsätts existera i varje kvinna. Studiens syfte var att undersöka huruvida bilden av “den goda modern” kunde ses i kvinnors berättelser av att bli mödrar. Data samlades in genom en gruppintervju och två individuella intervjuer och analyserades med Charmaz konstruktivistiska grundade teori som metod. I analysen hittades fyra teoretiska koder som tillsammans svarar på forskningsfrågorna. Resultatet visar att det fortfarande finns en idealtyp av "den goda modern", varefter kvinnor skapar sin egen identitet som mamma.