Syftet med studien var att undersöka kvinnliga idrottares upplevelser av karriärövergången att bli mamma, med ett fokus på utmaningar, resurser och copingstrategier under perioderna före-, under- och efter graviditeten. I studien användes en kvalitativ forskningsmetod med semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna i studien var nio svenska idrottande mödrar i åldrarna 30-53 år (M=39.8, SD=7.3). Alla deltagare hade erfarenhet av att kombinera sitt moderskap med ett idrottande på nationell eller internationell nivå inom sin specifika idrott. Intervjuguiden och dataanalysen grundade sig på Övergångsmodellen (Stambulova, 2009). I resultatet framkom följande: under perioden före graviditeten upplevdes oro som främsta utmaning, att känna sig redo för att bli mamma som främsta resurs och att kunna planera sin graviditet som främsta copingstrategi. Under graviditeten framkom utmattning som främsta utmaning, socialt stöd som främsta resurs och strategier som deltagarna lärt sig under sin idrottskarriär som främsta copingstrategi. Efter graviditeten var stress främsta utmaning, socialt stöd främsta resurs och livet som en atlet hjälpte var främsta copingstrategi. Slutsatsen som dras i studien är att det finns flera upplevda utmaningar vid övergången att bli elitidrottande mamma, och att ett sätt att underlätta för dessa kvinnor skulle kunna vara ett utökat stöd från till exempel förbund, både socialt och finansiellt. / The aim of this study is to investigate experiences of motherhood transitions in sport, with a focus on the challenges, resources and coping strategies in the pre-pregnancy, during the pregnancy, and the postpartum phase. In the study a qualitative research metodology with semi-structured interviews was used. The participants in the study were nine Swedish athlete mothers aged 30-53 years (M=39.8, SD=7.3). All the participants had an experience of combining their motherhood with an athletic career at a national or an international level in their specific sport. The interview guide and the data analysis were grounded on the athletic career transition model (Stambulova, 2009). In the result during the pre-pregnancy, worry emerged as the main challenge, feeling ready to become a mother as the primary resource and planned pregnancies as the main coping strategy. During the pregnancy, fatigue emerged as the main challenge, social support both inside and outside sport as the primary resource, and strategies from sport as the main coping strategy. In the post-partum, stress was a frequent challenge, social support inside and outside sport were the most common resource, and life as an athlete helped were the main coping-strategy. As a conclusion in the present study, several challenges were experienced in the transition to becoming a mother as an elite athlete. A way of facilitating for these women could be increased support, for example from sport federations, both socially and financially.