Bakgrund: Kärnfamiljen ses generellt som den gyllene normen för familjebildning men verkligheten visar att familjer ledda av en ensamstående förälder, främst då mammor, är en familjeform som stadigt ökar. Samtidigt visar forskningen att ensamma mammor är en utsatt grupp i samhället med mer generella hälsoproblem. Statistiken lyfter fram att det är negativt för kvinnors hälsa att vara ensamstående mamma. En mer sammansatt bild av mammornas upplevelse av sin vardag kan vara en viktig förutsättning för distriktsköterskan vid mötet med dessa kvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturgranskning var att identifiera upplevelser av vardagslivets utmaningar som ensamstående mamma. Metod: Litteraturstudie som inkluderade 12 studier med kvalitativ ansats. Analys av data genomfördes utifrån Evans tolkande datasyntes. Resultat: För den ensamstående mamman utgjorde vardagens alla krav en stress. Det som främst stressade var hennes ekonomiska situation och att allt ansvar låg enbart på henne, att det inte fanns någon att dela kraven och intrycken med. Detta gav en känsla av trötthet och utmattning som gav mammorna en känsla av ohälsa både fysiskt och psykiskt. Den främsta faktorn till välbefinnande hos mammorna var i interaktion till andra, sitt sociala nätverk. I de granskade studierna framkom en stolthet över sin förmåga och själva moderskapet lyftes fram som en givande och stärkande roll. Slutsats: Granskningen visade på vikten av ett socialt sammanhang, att ha ett socialt nätverk oavsett storlek. Det gav stora positiva effekter på mammornas välbefinnande. / Background: The ”Cosby-family” is viewed as a standard for family formation, but reality shows that families led by a single parent, especially mothers, are a family form that is steadily increasing in societys. At the same time, the research shows that it is a vulnerable group in society with more general health problems. The statistics emphasize that being a single mother is negative for women's health. A more complex picture of the single mothers' experience of their everyday life can be an important prerequisite for the district nurse in the meeting with these women. Aim: The purpose of this literature review was to identify the experiences of everyday life's challenges as a single mother. Method: A literature study that included 12 studies with a qualitative approach.  The analysis of data was carried out based on Evans interpretive data synthesis. Results: For the single mother, the everyday demands were a stressfactor. What mainly stressed her was her financial situation and that all the responsibility lay solely on her, that there was no one to share the demands and feelings with. This gave a feeling of fatigue and exhaustion that gave the mothers a sense of ill-health both physically and mentally. The main factor of well-being of the selected group was when they interacted with others, their social network. In the examined studies, a sense of pride came out for their accomplishments and the motherhood itself was highlighted as a rewarding and strengthening role. Conclusion: The review showed the importance of a social context, to have a social network regardless of it´s size. It had great positive effects on the mother's wellbeing.