Internationella regler för vilotider till sjöss styrs idag av MLC (Maritime Labour Convention) som är en konvention skapad av IMO (International Maritime Organization). Varje medlemsnation ratificerar dessa regler och tillämpar sedan dessa i sina egna lagar där Sverige har en lag om vilotid för sjömän. Denna lag är dock ett undantag i arbetstidslagen i Sverige. I denna studie undersöks hur sjökaptensstudenter och styrmän resonerar kring sina arbetstider till sjöss och hur det återspeglar sig i trötthet och fatigue, genom att utföra kvalitativa intervjuer. Studien undersöker även vad intervjupersonerna anser är mest fördelaktig kontraktslängd och längd på ledighet. Resultatet visar att arbetsdagarna är långa till sjöss där det vid många fall är varierande timmar under dygnets gång, vilket resulterar i trötthet och till viss del fatigue. Resultatet visar också att den mest fördelaktiga kontraktslängden är mellan åtta till tolv veckor beroende på fartygstyp och att de behöver minst likvärdig längd på sin ledighet.

Sömnberövning kan leda till en rad kognitiva nedsättningar och psykofysiska förändringar hos individer. Mätverktyg och mänsklig kompetensökning fordras för att i realtid upptäcka signaler om sömnberövning och tekniska mätningar av röstkvalité verkar lovande. Syftet var att genom mellanmänsklig bedömning av sömnberövat tal undersöka om anekdotiska uttryck som “Du låter trött” kan stärkas empiriskt. Genom en inomindividsdesign skattade lyssnare (N = 85) om talare sömnberövats eller ej. Resultatets huvudfynd visar att deltagarna inte kunde urskilja mellan sömnberövade och utvilade talare. Akustiska prediktorer för skattad sömnberövning undersöktes explorativt. Låga akustiska tröskelvärden samt tidpunkt för ljudinspelningarna kan delvis ha bidragit till resultatet. Studiens slutsats är att mänskliga bedömare inte är reliabla mätverktyg gällande sömnberövade talare.

Hjärt-kärlsjukdomar är de främsta dödsorsakerna i världen. Endast i Sverige drabbas varje år 28 000 människor av hjärtinfarkt. Både studier och behandling av hjärtinfarkt har traditionellt anpassats efter män, men även kvinnor drabbas av hjärtinfarkt. Studiens syfte var att belysa kvinnors upplevelser av återhämtning efter hjärtinfarkt. En litteraturstudie användes som metod. I studien ingick tio artiklar hämtade ur databaserna Cinahl och Medline. Litteraturstudiens resultat presenterades i tre övergripande teman: Brist på information skapar ångest och osäkerhet, den förändrade livssituationen samt betydelsen av professionellt stöd och ett bra socialt nätverk. Brist på information och för lite kunskap om hjärtinfarkt har av kvinnorna lyfts fram som ett problem. Tydlig och bättre information från sjukvården var önskvärt. Att överleva en hjärtinfarkt medförde stora förändringar för de drabbade. Den nya livssituationen beskrevs i både positiva och negativa termer. Patienterna beskrev upplevelser av att hjärtinfarkten ledde till en vändpunkt i livet medan andra hade svårt för att komma till en acceptans rörande sjukdomen. En annan faktor som framkommer i studien var betydelsen av ett socialt nätverk. Stöd från närstående och sjukvården skulle kunna påskynda rehabiliteringen.

I Sverige insjuknar ca 25 000 människor varje år i stroke och en vanlig konsekvens är hjärntrötthet. Det finns forskning kring hjärntrötthet men begränsad forskning om hur arbetsterapeuter arbetar med dessa individer. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med personer som drabbats av hjärntrötthet efter stroke. Fem arbetsterapeuter intervjuades varefter intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att en central del i arbetet var att informera och stödja de drabbade. En viktig del i arbetet innan implementeringen utav olika strategier, var att låta personen få insikt i den nya rollen. Insikten ansågs avgörande för personens process framåt. De strategier som erbjöds syftade till att individerna skulle kunna hantera sin hjärntrötthet och uppleva en fungerande vardag. En slutsats är att anhörigas förståelse och stöd i rehabiliteringsprocessen är viktig. Arbetsterapeuter beskriver att ett klientcentrerat förhållningssätt är avgörande eftersom hjärntröttheten påverkar varje individ olika. Därför betonades att en noggrann kartläggning är av största vikt.

En del organisationer tillämpar flextid vilket innebär att arbetstagare i större utsträckning har möjlighet att influera sina arbetstider samt vart arbetet ska utföras. Flextid medför en del fördelar, däribland har det visat sig att flextid kan förbättra sömnen. Tidigare forskning inom området har påvisat att flextid bland annat kan ge bättre sömnkvalitet samt minska trötthet. Föreliggande studie ämnar att vidare undersöka sambandet mellan flextid och sömn, detta med frågeställningen; Vilka aspekter av sömnen påverkas av flextid? För att undersöka detta rekryterades 66 deltagare som delades in i två grupper, en med flextid samt en utan. Resultatet visade att flextidsgruppen somnar snabbare, har lättare att vakna, upplever sig behöva mindre sömn samt är piggare under arbetstid i jämförelse med gruppen utan flextid. Vidare tros flextidgruppen ha kunnat anpassa sina arbetstider efter sitt sömnmönster då de går och lägger sig och går upp liknande tid under arbetsveckan samt under ledighet. Dessa resultat går överlag i linje med tidigare forskningsfynd. Då studien endast bestod av 66 deltagare kan detta påverka studiens generaliserbarhet. Trots studiens svagheter belyser den brister inom fältet som tidigare inte undersökts, något som gör det intressant att vidare studera dessa aspekter med en större urvalsgrupp. Ytterligare faktorer värda framtida forskning är flextid och sömn kopplat till förslagsvis arbetsbelastning eller arbetstrivsel. Flextid är ständigt växande och tros vara ett vinnande koncept, det blir därför intressant att följa utvecklingen inom det.

Bakgrund: Empati kan definieras som förmågan att uppleva en annan människas känslor och sammanför kärnan inom vårdandet. Compassion fatigue är en form av utmattningssyndrom där sjuksköterskan förlorar förmågan att känna empati för patienten och dennes anhöriga. Tillståndet kan skapa negativa fysiska, psykiska och andliga besvär som påverkar sjuksköterskans välmående. Problem: När det emotionella engagemanget begränsas i mötet med patienten på grund av sjuksköterskans känslor av compassion fatigue leder det till att patientsäkerheten äventyras, samt att sjuksköterskans egen hälsa åsidosätts. Förebyggande åtgärder bör identifieras för att minska uppkomsten av utmattningen. Syftet: Att kartlägga faktorer för uppkomsten och strategier för att motverka compassion fatigue hos sjuksköterskor. Metod: En allmän litteraturöversikt har tillämpats med åtta kvantitativa, tre kvalitativa artiklar samt en artikel med mixad metod. Resultat: Faktorer som påverkar uppkomsten av compassion fatigue anses vara flertal demografiska och arbetsrelaterade faktorer. Förebyggande strategier för sjuksköterskor var stöd från kollegor samt tillvarata fritiden med familj och fritidsaktiviteter. Slutsats: Stödjande åtgärder från arbetsplatsen i samband med hållbara arbetstider samt ökad kunskap om faktorer kan minska risken att sjuksköterskor blir utbrända och utvecklar compassion fatigue. Fysisk aktivitet och tid med familj och vänner var strategier som minskade risken för uppkomst av compassion fatigue hos sjuksköterskor.

Bakgrund: Kronisk njursvikt är ett internationellt problem som ökat i prevalens de senaste decennierna. Vid kronisk njursvikt försämras njurarnas filtrationsförmåga och den optimala behandlingen är njurtransplantation, annars behövs hemodialysbehandling för att rena blodet från avfallsprodukter som njurarna vanligtvis skulle rena. Prevalensen av fatigue vid hemodialysbehandling för kronisk njursvikt är inte helt fastställd men beräknas vara två av tre patienter. Fatigue kan beskrivas som en kronisk trötthet vilket hindrar patienten från att delta i sociala aktiviteter. Psykiska och fysiska faktorer kan ligga till grund för fatigue.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur vanligt förekommande fatigue är hos vuxna patienter med kronisk njursvikt som behandlas med hemodialys, samt att beskriva faktorer som kan bidra till fatigue hos dessa patienter.  Metod: Litteraturöversikt med tolv artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskningen utfördes med en modifierad kvalitetsgranskningsmall.  Resultat: Prevalensen av fatigue varierade mellan 47,1–72,2% i artiklarna. Faktorerna som korrelerade med fatigue var arbetslöshet, lägre inkomst per månad, lägre utbildningsnivå än grundskola, multisjuk, högre BMI än normalt, serumalbumin utanför referensvärden, ångest, träning, stöd från närstående, icke vit etnicitet, längre tid av behandling i månader och år.  Slutsats: Fatigue vid hemodialys för behandling av kronisk njursvikt hade en varierande prevalens. Vården bör fokusera på att motverka vissa faktorer så att patientens lidande kan minimeras. Mer forskning behövs för ett definitivt homogent resultat där specifika faktorer kan identifieras. Fler experimentella studier bör utföras för att undersöka om fatigue kan lindras. Nyckelord: Trötthet, Hemodialys och Vuxna. / Background: Chronic kidney failure is an international problem that has increased in prevalence in recent decades. In chronic renal failure, the kidneys' filtration ability deteriorates and the optimal treatment is kidney transplantation, otherwise hemodialysis treatment is needed to cleanse the blood of waste products that the kidneys would otherwise need to cleanse. The prevalence of fatigue in hemodialysis treatment for chronic renal failure has not been fully established but is estimated to be two out of three patients. Fatigue can be described as chronic tiredness that prevents the patient from participating in social activities. Mental and physical factors can be the basis of fatigue. Aim: The purpose of this literature review is to investigate the prevalence of fatigue in adult patients with chronic renal failure treated with hemodialysis, and to describe the causes that may contribute to fatigue in these patients. Method: A literature review with twelve articles from the databases PubMed and CINAHL. The quality review was performed with a modified quality review template. Results: The prevalence of fatigue varied between 47.1–72.2% in the articles. The factors that correlated with fatigue were unemployment, lower income per month, lower level of education than primary school, multimorbidity, higher BMI than normal, serum albumin outside reference values, anxiety, exercise, support from relatives, non-white ethnicity, longer duration of treatment for months and years. Conclusion: Fatigue in hemodialysis for the treatment of chronic renal failure had a varying prevalence. Care should focus on counteracting certain factors so that the patient's suffering can be minimized. More research is needed for a definitively homogeneous result where specific factors can be identified. More experimental studies should be performed to investigate whether fatigue can be alleviated.

Syfte & frågeställningar Syftet med denna studie är att identifiera och observera trötthet inom alpin skidåkning samt hur den utvecklas under en träningsperiod. Vidare kommer det undersökas om det primärt är perifer, central eller mental trötthet som utvecklas och om de samverkar med varandra. Frågeställning 1: Påverkas alpina elitskidåkare av trötthet och hinner de återhämta sig mellan träningspassen under en period på fem dagar? Frågeställning 2: Finns det något samband mellan åkarnas mentala och muskulära trötthet?   Metod Detta är en kvantitativ experimentell studie som undersökte hur alpina elitskidåkare påverkades av trötthet under en träningsperiod på fem dagar. I studien deltog sex manliga alpina elitskidåkare som genomförde två skidpass per dag. Före och efter respektive skidpass testades deltagarnas reaktionsförmåga, Squat Jump, Repeated Counter Movement Jump samt upplevda mentala och fysiska status för att identifiera eventuell mental och muskulär trötthet.   Resultat Studien resulterade i en signifikant utvecklad mental trötthet (P<0.05) under träningsperioden medan inga muskulära trötthetseffekter kunde identifieras. Åkarna återhämtade sig muskulärt mellan passen medan mental trötthet inte återgick till normala nivåer. Det fanns inget samband mellan åkarnas mentala och muskulär trötthet medan sambandet mellan muskulär och mental trötthet korrelerade starkt (r=0.9).   Slutsats Studien resulterade i en primärt utvecklad mental trötthet under perioden medan muskulär trötthet inte påvisades. Därav är det mental trötthet som främst påverkar alpina elitskidåkare medan perifer och central trötthet är något som åkarna verkar återhämtar sig från mellan pass. Eftersom det inte fanns något samband mellan muskulär och mental trötthet beror den utvecklade tröttheten inte på fysiologiska utan på psykologiska faktorer. Den utvecklade mentala tröttheten kan då istället ha berott på den totala träningstiden alpinisterna utsattes för under perioden eller på för höga respektive för låga stressnivåer vilket kan orsaka en ökad mental trötthet hos idrottare.

Bakgrund Sjuksköterskans arbetsförhållande påverkar patientens hälsa. Bristande arbetsmiljö förekommer ofta inom hälso- och sjukvården. Läkemedelshanteringen är en arbetsuppgift som kan göra stor skada vid fel. Denna uppsats undersöker hur sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten och läkemedelshanteringen. Syfte Syftet var att beskriva hur arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten med fokus på läkemedelshantering. Metod Metoden litteraturöversikt har används i föreliggande uppsats. Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Databaser som har använts för datainsamling är CINAHL och PubMed, samt manuell sökning. Resultat Resultatet är baserat på två arbetsmiljöfaktorer som återkommande visat sin påverkan på patientsäkerheten och läkemedelshantering; bemanning och arbetstid. Arbetet visar vidare hur dessa arbetsmiljöfaktorer påverkar patientsäkerheten samt läkemedelshanteringen. Slutsats Arbetsmiljön har en påtaglig påverkan på patientsäkerheten. Bemanning av personal har betydelse för hur arbetsbelastningen uppfattas av sjuksköterskan. Detta bidrar till att många arbetsuppgifter inte blir utförda, samt ökar risken för fel vid läkemedelshantering. Långa arbetspass leder till trötthet, vilket ökar risken för misstag och patientsäkerheten hotas. Trötthet leder även till ökat antal fel vid läkemedelshanteringen.

Att vara hotellreceptionist innebär mer än att bara ge service. Personen bär ett ansvar för en hel verksamhet där bemötandet av en gäst kan vara avgörande för hur hotellvistelsen upplevs av gästen. Bra service kan lyfta och väga upp för en mindre bra hotellupplevelse samtidigt som sämre service kan förvärra och förstöra en hotellupplevelse. Hotellreceptionistens agerande och bemötande blir avgörande för om gästerna väljer att komma tillbaka. I studien vill vi undersöka hur den sociala interaktionen med gästen påverkar hotellreceptionisten i form av trötthet. Syftet med studien är att undersöka om hotellreceptionister upplever social trötthet som följd av sociala interaktioner med gäster. För att besvara syftet och frågeställningarna har vi utfört en kvalitativ studie där nio intervjuer har genomförts varav en användbar pilotintervju. Samtliga respondenter är kvinnor som arbetar som hotellreceptionister. I analysen har det empiriska materialet redovisats med hjälp av den teoretiska referensramen. Vi redogör sedan för de reslutat vi har fått fram som innefattar att social trötthet är vanligt förekommande. Resultatet visar även att social trötthet påverkar hotellreceptionisterna utifrån olika aspekter och att arbetsprestationen inte upplevs påverkas men kan påverkas undermedvetet. Effekterna av social trötthet på arbetet påverkar även övrig tid. För att avsluta studien har en diskussion förts kring resultatet och vilka styrkor och svagheter studien kan tänkas inneha. Den avslutas sedan med förslag på tänkbara vidate forskningsområden.