Bakgrund: Empati kan definieras som förmågan att uppleva en annan människas känslor och sammanför kärnan inom vårdandet. Compassion fatigue är en form av utmattningssyndrom där sjuksköterskan förlorar förmågan att känna empati för patienten och dennes anhöriga. Tillståndet kan skapa negativa fysiska, psykiska och andliga besvär som påverkar sjuksköterskans välmående. Problem: När det emotionella engagemanget begränsas i mötet med patienten på grund av sjuksköterskans känslor av compassion fatigue leder det till att patientsäkerheten äventyras, samt att sjuksköterskans egen hälsa åsidosätts. Förebyggande åtgärder bör identifieras för att minska uppkomsten av utmattningen. Syftet: Att kartlägga faktorer för uppkomsten och strategier för att motverka compassion fatigue hos sjuksköterskor. Metod: En allmän litteraturöversikt har tillämpats med åtta kvantitativa, tre kvalitativa artiklar samt en artikel med mixad metod. Resultat: Faktorer som påverkar uppkomsten av compassion fatigue anses vara flertal demografiska och arbetsrelaterade faktorer. Förebyggande strategier för sjuksköterskor var stöd från kollegor samt tillvarata fritiden med familj och fritidsaktiviteter. Slutsats: Stödjande åtgärder från arbetsplatsen i samband med hållbara arbetstider samt ökad kunskap om faktorer kan minska risken att sjuksköterskor blir utbrända och utvecklar compassion fatigue. Fysisk aktivitet och tid med familj och vänner var strategier som minskade risken för uppkomst av compassion fatigue hos sjuksköterskor.

Many of those who work in social work today are exposed to large amounts of trauma, stress and suffering. Even if the social worker is not the one who is exposed in the first place, the work turns out to entail high risks of suffering from secondary trauma and empathic fatigue. Those who work with children and young people are particularly vulnerable, as there is an extra amount of responsibility and need for care when it is a minor who has had a bad experience. This work aims to investigate the prevalence of secondary trauma and empathic fatigue on the basis of current research and how these can be counteracted and prevented in social work with children and young people. The work is a literature study and is therefore based on various scientific articles and books. Through the theories KASAM, sense of coherence, and coping, the results have been discussed and the result of this shows that by using one or more methods one can strengthen one's own health and thereby counteract mental illness, secondary trauma and empathic fatigue. An important part of the risk prevention work is to be aware, as knowledge about different mental conditions can make it easier for the person to see different warning signs in future working situations. It is also of great importance to have clear rules regarding recovery and expectations of the work role from an organizational perspective. In order to be able to counteract secondary traumatic stress, changes must take place on both an individual and an organizational level, since the events themselves and the clients' experiences are constant.