Introduktion: Cancerrelaterad svår trötthet är en besvärande biverkning som mångabröstcancerpatienter upplever vid cytostatikabehandling. Besväret kan kvarstå långt efteravslutad behandling också och patienter med cancerrelaterad svår trötthet löper en större riskför psykologisk oro, ångest, försämrat livskvalité, försämrat behandlingsresultat och minskadlivsvilja.Syfte: Syftet med examensarbetet var att studera effekten av pulshöjande träninggällande cancerrelaterad svår trötthet hos patienter med bröstcancer underpågående cytostatikabehandling.Metod: Allmän litteraturöversikt av studier med kvantitativ metod, bestående av tio artiklar(en observationsstudie och nio RCT-studier). Det har även genomförts en kvalitetsgranskningoch resultatanalys.Resultat: Tre kategorier identifierades: ”Signifikant minskad cancerrelaterad svår trötthet avpulshöjande träning”, “Icke signifikant minskad cancerrelaterad svår trötthet av pulshöjandeträning”, samt “Ingen minskad cancerrelaterad svår trötthet av pulshöjande träning”.Pulshöjande träning under pågående cytostatikabehandling har visat att minskacancerrelaterad svår trötthet hos kvinnor med bröstcancer.Slutsats: Denna litteraturstudie har visat att pulshöjande träning under pågåendecytostatikabehandling kan minska cancerrelaterad svår trötthet hos kvinnor med bröstcancer,däremot behövs vidare forskning för att klargöra forskningsläget.

Inledning: Hälsoprofilbedömning™ (HPB) är en tvärvetenskaplig metod med förankring i såväl medicin, fysiologi och beteendevetenskap. Resultat från gjorda Hälsoprofilbedömningar åren 2011-2014 har möjliggjort skapandet av HPI Databas, som innehöll ca 100 000 tillgängliga HPB vilket bildade grunden för statistisk analys av ett antal hälsovariabler. Syfte och frågeställningar: Studien hade två huvudsakliga syften. Det ena var att undersöka vilka som deltagit i HPB, hur dessa deltagare skiljde sig från det svenska folket (utifrån selekterade bakgrunds- och hälsovariabler) och om HPI Databas kan anses vara representativ för det svenska folket. Fråga 1 sökte därför besvara huruvida deltagarna i HPI Databas skiljde sig från det svenska folket utifrån 12 variabler fördelade på 4 kategorier. Det andra syftet var att undersöka sambandet mellan hälsovanor och hälsoupplevelser respektive hälsodata. Fråga 2 och 3 berörde därför vilka statistiska samband som förelåg mellan några hälsovanor (motion, kost, rökning) och hälsoupplevelser (upplevd stress, trötthet och hälsa) respektive hälsodata (BMI, O2 ml·kg-1·min-1, midjeomfång, blodtryck) inom HPI Databas. Metod: Design: Tvärsnittsstudie. Resultat baserades på statistiska jämförelser samt analyser av kvantifierade hälsovariabler. Studieobjektet var HPI Databas (2011-2014). I studiens första del (Frågeställning 1) användes olika jämförelseunderlag som ansågs vara representativa för det svenska folket. För denna del selekterades specifika frågor och variabler från HPI Databas för att kunna jämföra med respektive underlag. För frågeställning 2 och 3 användes olika former av regressionsanalys som statistisk metod. Resultat: Fråga 1: Deltagarna i HPI Databas skilde sig signifikant från jämförelseunderlaget genom mindre rökning, mindre upplevd stress, högre upplevd hälsa, lägre blodtryck och högre O2 ml·kg-1·min-1. . Däremot hade dessa deltagare signifikant högre BMI och större midjeomfång. Variablerna motion, kost och upplevd trötthet bedömdes ej vara jämförbara. Fråga 2 och 3: Hälsosamma motions- och kostvanor uppvisade överlag positiva korrelationer med positiva hälsoupplevelser och hälsodata. Kostvanor uppvisade starkast koppling till BMI och midjeomfång, medan motionsvanor korrelerade starkast med O2 ml·kg-1·min-1. Bägge uppvisade små, men signifikanta, samband med (lägre) blodtryck. Rökning var en svårtolkad variabel, med flera tvetydiga fynd som kan bero på rökningens effekter på nervsystemet. Konklusion: Det gick ej att avgöra huruvida HPI Databas kan anses vara representativ för det svenska folket. Signifikanta samband förelåg mellan motions- respektive kostvanor och hälsoupplevelser samt hälsodata. Samband relaterade till rökning var överlag tvetydiga. / Introduction: Health Profile Assessment™ (HPB) is an interdisciplinary method with roots in several scientific disciplines; medicine, physiology and behavioral science. Data from HPBs conducted during the years 2011-2014 have enabled the creation of HPI Databas (Database), a database that (at the time of this study) contained approximately 100 000 HPBs. Purpose and Issues: This study had two main purposes. The first was to examine the group of people who've participated in HPB during this period of time, how these participants differed from the Swedish population and if HPI Databas can be considered representative of the Swedish population: Issue 1 sought to answer if and how HPI Databas differed from the Swedish population on the basis of 12 variables divided into 4 categories. The second purpose was to investigate the relationship between health habits, health experiences and health data: Issues 2 and 3 sought to investigate the statistical relationships between a few selected health habits (exercise, diet, smoking), health experiences (perceived stress, fatigue, health) and health data (BMI, O2 ml·kg-1·min-1, waist circumference, blood pressure) within HPI Databas. Method: The chosen method for this study was a cross-sectional design and was based on statistical comparisons and analyzes of quantified health variables. The studied object was HPI Databas. The study's first part used varying sources for comparison that were considered to be representative of the Swedish population. For this part specific questions were selected and cut-offs for each variable were specified in order to make the variables comparable. For issues 2 and 3 different types of regression analysis were selected as the statistical method. Results: Issue 1: Participants from HPI Databas smoked less than the average Swedish citizen, perceived less stress and better overall health, had lower blood pressure and better O2 ml·kg-1·min-1. However, their BMI and waist circumference were greater than average. Exercise, dietary habits and perceived fatigue proved to be non-comparable. Issues 2 and 3: Healthy exercise and dietary habits showed overall positive correlation with positive health experiences and health data. Dietary habits showed the strongest connection to BMI and waist circumference, while exercise habits had the strongest connection to O2 ml·kg-1·min-1. Both correlated with (lower) blood pressure. Smoking proved to be a difficult variable to interpret, with several equivocal findings that may stem from how smoking affects the nervous system. Conclusion: It is unclear whether or not HPI Databas is representative of the Swedish population. Significant relationships were found between exercise- and dietary habits, and health experiences and health data. Relationships related to smoking were equivocal overall.

Ambulanspersonal arbetar under dygnets alla timmar. Deras arbetsuppgifter utvecklas ständigt och de har kunskap om att ge avancerad vård prehospitalt. Under natten går ämnesomsättningen i kroppen ner och det gör människan trött, vilket är biologiskt naturligt. Trots detta kompenserar organisationen inte för personalens trötthet nattetid utan minskar ambulansresurserna på natten. Enligt patientsäkerhetslagen ska all vård ges i samråd med patienten vilken även skall visas omtanke och respekt. Fler misstag begås nattetid. Syftet med studien är därför att beskriva sjuksköterskans upplevelse av nattjänstgöring i ambulans ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Med en kvalitativ intervjustudie och induktiv ansats har åtta informanter intervjuats. Materialet har sedan analyserats manifest med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre generiska kategorier Organisation, Nattarbetets påverkan på vårdaren och Vårdande där det tyngsta resultatet finns inom underkategorin Att vårda ojämlikt där det framkommer att sjuksköterskorna upplever att de inte ger samma vård under natten jämfört med vård under dagtid. Resultatet visar även hur organisationen påverkar människan som ger vård genom dess ledning, resurser och schema. Studien visar att organisationen måste ändra och anpassa sig så den ger människan förutsättningarna att kunna ge en god vård dygnets alla timmar. Vårdaren har också ett stort egenansvar för sina egna förberedelser inför nattarbetet. Patienterna har rätt till samma högkvalitativa vård på natten som de får på dagen. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

<p>Denna undersökning belyste sambanden mellan komvuxelevers livssituation, känsla av sammanhang i tillvaron och trötthet. Tidigare studier har visat att det finns samband mellan trötthet och kontroll över arbetssituationen samt mellan trötthet och depression. Tidigare studier har även påvisat samband mellan KASAM och livssituation och mellan trötthet och depression. Studier har även påvisat att individer som upplever sig ha en inre kontroll över händelser i livet tror sig kunna hantera sin livssituation och uppnår bättre studieresultat jämfört med individer som upplever att kontrollen ligger utanför dem själva. Av de 102 vuxenstuderande som deltog i undersökningen var 72 kvinnor och 30 män. Studien påvisade att det finns ett signifikant samband mellan trötthet och kön. Kvinnor visade sig vara tröttare än männen. Variabler som bidrog till att minska tröttheten var trygghet och hanterbarhet medan variabler som bidrog till att öka tröttheten var sårbarhet och att vara kvinna.</p>

Denna undersökning belyste sambanden mellan komvuxelevers livssituation, känsla av sammanhang i tillvaron och trötthet. Tidigare studier har visat att det finns samband mellan trötthet och kontroll över arbetssituationen samt mellan trötthet och depression. Tidigare studier har även påvisat samband mellan KASAM och livssituation och mellan trötthet och depression. Studier har även påvisat att individer som upplever sig ha en inre kontroll över händelser i livet tror sig kunna hantera sin livssituation och uppnår bättre studieresultat jämfört med individer som upplever att kontrollen ligger utanför dem själva. Av de 102 vuxenstuderande som deltog i undersökningen var 72 kvinnor och 30 män. Studien påvisade att det finns ett signifikant samband mellan trötthet och kön. Kvinnor visade sig vara tröttare än männen. Variabler som bidrog till att minska tröttheten var trygghet och hanterbarhet medan variabler som bidrog till att öka tröttheten var sårbarhet och att vara kvinna.

Syftet med studien var att undersöka hur individer som arbetar skift upplever att skiftarbetet påverkar dem fysiskt och psykiskt samt hur de upplever att det påverkar deras mattider och matvanor. Metoden som användes var en kvalitativ semistrukturerad intervju. Fyra skiftarbetande informanter deltog i studien, av dessa var tre personer män och en kvinna. Informanterna i studien var 24, 27, 45 samt 45. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av innehållsanalys. Meningsenheter ur det transkriberade materialet valdes ut, kondenserades och kodades. Koderna sammanställdes sedan till kategorier. Resultat som framkom av studien var att informanterna angav att de påverkades både fysiskt och psykiskt av att arbeta skift. De upplevda fysiska symptom som rapporterades till följd av att arbeta skift var trötthet och sömnsvårigheter. De upplevda bakomliggande faktorerna till de fysiska symptomen var svårigheter att koppla av, omställning mellan skift samt intensiteten på arbetet. De upplevda psykiska symptom som rapporterades var trötthet, nedstämdhet och stress. De upplevda bakomliggande faktorerna som informanterna angav till de psykiska symptomen var störd sömnrytm, rädsla för att göra fel i arbetet samt matvanor. Informanterna uppgav att de upplevde att deras mattider och matvanor påverkades av att de arbetar skift. Gällande skiftarbetets påverkan på mattiderna uppgavs problematiska mattider, hungrigare på kvällarna samt sockersug nattetid som påverkansfaktorer. Informanter angav svårigheter att äta nattetid, mättnad, rörligt schema samt sömnbrist som upplevda bakomliggande faktorer. Informanternas upplevelser av hur skiftarbetet påverkar deras matvanor uppgavs att de äter onyttigare kvällstid samt att de äter onyttigare nattetid. De upplevda bakomliggande orsakerna till skiftarbetets påverkan på matvanorna var snabb energipåfyllning samt lathet. Resultaten visade att det finns ohälsosamma effekter av skiftarbete för personer som arbetar skift, vilket motiverar och därför är det en viktig aspekt för folkhälsovetenskap att fortsätta sin ytterligare forskning om riskfaktorer och förebyggande åtgärder. / The aim of this study was to learn about how shift workers experience how the shiftwork affect them both physically and psychologically and to study if they experience that their mealtimes and eating habits are affected by the shift work. The method used was a qualitative semi-structured interview. Content analysis was used to analyze the interviews. The results showed that the informants were affected by working shift both physically and psychologically. Physical symptoms reported were fatigue and insomnia. Reported psychological symptoms were fatigue, stress and low mood. All informants reported that both their mealtimes and eating habits were affected. The results showed that mealtimes were affected by sleep deprivation and variable schedule. The eating habits were reported to be unhealthier when the informants were working evening or night shift. The results showed that there are unhealthy impacts from shiftwork on individuals who are working shift, which motivates further research on risk factors and preventive measures.

Fibromyalgi är en sjukdom som karaktäriseras av smärta, trötthet och stelhet och sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers upplevelse av smärta vid fibromyalgi. KASAM användes som teoretisk förankring. En kvalitativ ansats valdes och sammanlagt har 13 vetenskapliga artiklar sammanställts till ett resultat. Artiklarna har kvalitetsgranskats enligt Hälsohögskolans granskningsprotokoll, med fokus på etiska överväganden. Därefter analyserades de enligt en fem stegsmodell. Resultatet bildade tre teman som innehöll hur personer med fibromyalgi upplevde omgivningens misstro över deras smärta, hur deras sociala liv påverkades och hur detta ledde till ensamhet. Det framkom även att de upplevde begränsningar av olika slag i det dagliga livet, och andra svårigheter som bidrog till att de inte kunde planera sin vardag. Sömn, trötthet och smärta framkom som sammankopplade och bildade en ond cirkel som påverkade varandra. Olika känslor och upplevelser framkom, samt sätt att hantera livet efter sjukdomsdebuten och olika lindrande faktorer. Slutsatsen är att personer med fibromyalgi ofta känner sig misstrodda från omgivningen och även hälso- och sjukvården. Fibromyalgi visade sig påverka personerna på flera olika plan som psykiskt, fysiskt, socialt och emotionellt. / Fibromyalgia is a disease characterized by pain, fatigue and stiffness and the disease is more common in women than in men. The purpose of this literature review was to describe peoples experience of pain in fibromyalgia. SOC was used as the theoretical anchor. A qualitative approach was chosen and a total of 13 scientific papers compiled a result. Articles have been quality assessed under Health Academy review protocols, focusing on ethical considerations. They were analyzed according to a five-stage model. The results formed the three themes which included how people with fibromyalgia experienced ambient distrust over their pain, how their social life were affected and how this led to loneliness. It also showed that the perceived limitations of various kinds in daily life contributed to difficulty in planning their lives. Sleep, fatigue and pain emerged as interconnected, forming a vicious cycle that affected each other. Different feelings and experiences emerged, and ways to deal with life after illness onset and various mitigation factors. The conclusion is that people with fibromyalgia often feel distrusted from the environment and even health care. Fibromyalgia was found to affect people on many levels such as mentally, physically, socially and emotionally.

No description available.

Varje individ är unik när det gäller behovet av sömn. Sömnproblem är ett förekommande symtom bland patienter med Parkinsons sjukdom. Ett annat symtom vid Parkinsons sjukdom är fatigue som kan ses som ett multidimensionellt begrepp med fysiska, känslomässiga, kognitiva samt sociala aspekter. Fatigue är dock fortfarande ett kliniskt underskattat symtom vid sjukdomen. Syftet med studien var att belysa förekomsten av fatigue och sömnproblem hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie. Det genomfördes en kvalitativ innehållsanalys på tio vetenskapliga artiklar där tre kategorier framkom. Dessa kategorier var: förekomst av orkeslöshet, förekomst av störd sömn samt oemotståndlig trötthet i samband med någon aktivitet. Litteraturstudien kan bidra med kunskap och medvetenhet om upplevelser kring fatigue och sömnproblem vid Parkinsons sjukdom.

<p>Varje individ är unik när det gäller behovet av sömn. Sömnproblem är ett förekommande symtom bland patienter med Parkinsons sjukdom. Ett annat symtom vid Parkinsons sjukdom är fatigue som kan ses som ett multidimensionellt begrepp med fysiska, känslomässiga, kognitiva samt sociala aspekter. Fatigue är dock fortfarande ett kliniskt underskattat symtom vid sjukdomen. Syftet med studien var att belysa förekomsten av fatigue och sömnproblem hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie. Det genomfördes en kvalitativ innehållsanalys på tio vetenskapliga artiklar där tre kategorier framkom. Dessa kategorier var: förekomst av orkeslöshet, förekomst av störd sömn samt oemotståndlig trötthet i samband med någon aktivitet. Litteraturstudien kan bidra med kunskap och medvetenhet om upplevelser kring fatigue och sömnproblem vid Parkinsons sjukdom.</p>