I föreliggande studie undersöks vilka typer av vetenskapliga kapital som varit viktiga för kvinnliga civilingenjörsstudenters val att söka sig till sina utbildningar. Studien, som utförts vid Uppsala universitet i Sverige och Technische Universität Wien i Österrike, undersöker även om det finns skillnad i kapitalens betydelse på de olika platserna. Detta är ett relevant ämne eftersom kvinnor är underrepresenterade på både den svenska och framförallt på den österrikiska arbetsmarknaden för civilingenjörer. Då studiens fokus ligger på de kvinnliga civilingenjörsstudenternas egna upplevelser och motiveringar har djupintervjuer använts som huvudsaklig metod för materialinsamling. Slutsatsen är att studenternas val främst influerats av komponenter vilka kan klassas som vetenskapligt relaterat kulturellt kapital. Generellt sätt är de olika kapitalens betydelse snarlik oberoende av lärosäte. En skillnad är dock den vetenskapliga identiteten som är mer uttalad hos de österrikiska studenterna.

Syftet med studien var att ta reda på och belysa drivande mekanismer bakom ungas beslut att utbilda sig, eftersom kunskapen om sådana mekanismer rentav kan användas för att utformaden framtida arbetsmarknaden. Vad är det som får unga i branscher utan krav på kompetens att studera och i vilken utsträckning avser de genom sin utbildning utökar sina möjligheter? Meden vald kvalitativ metodansats kan studien få svar på ställda forskningsfrågor genom en djupare kontextuell förståelse. För att besvara frågeställningar valdes semistrukturerade intervjuer med tematisk tendens då frågorna utformats efter studiens två teoretiska traditioner. De två teoretiska traditionerna som studien haft som ramverk är rationell valteori samt humankapitalteorin. Teorierna har sedan utgjort ett stöd för analysen av de sju semistrukturerade intervjuerna. Resultaten som framkom under studien ligger till större del i linje med de teorier som använts i vår studie. Resultaten visade bland annat på att respondenterna hade en förväntad bild över vilken avkastning de skulle få av sin utbildningsinvestering och att det var en mekanism som fått dem att utbilda sig. Vi belägger också att en kunskapsmättnad på det tidigare arbete låg bakom beslutet att utbilda sig ocherövra ny kunskap. Resultaten visade också att kostnader i form av minskad inkomst eller i tid vägts in i utbildningsbeslutet men att fördelarna det till trots bedömt som större och fått individen att studera. Inte minst hängde utbildningsbeslutet ihop med individens preferenser och personliga mål, på ett sätt som möjliggör att utbildningsbeslut kan ses som rationellt handlande. Resultatet visade att respondenterna i varierande grad var riskundvikande och genom utbildning då ansåg sig utöka sina möjligheter för framtida arbete eller andra bredare utkomster.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka sociala faktorer som påverkar elever som väljer att studera Estetiska programmet Bild och Form på gymnasiet. Genom en kvantitativ metod har en enkätundersökning genomförts vilket har kompletterats av offentlig statistik från Skolverket. Enkäten har delats ut till två klasser som studerar utbildningen Estetiska programmet med inriktning Bild och Form på en kommunal gymnasieskola. Genom att utforma en omfattande enkät har även elevers sociala bakgrund samt framtidsplaner inkluderats i undersökningen. Resultatet visar att elevernas subjektiva upplevelser av faktorer som inverkar i valet främst är deras fritidsintressen, utbildningens utbud av praktiska kurser samt att utbildningen är högskoleförberedande. De sociala faktorer som inte har varit särskilt betydande för valet av utbildning menar eleverna vara lärarnas- och föräldrarnas rekommendationer samt vänners val av utbildning. Vidare kan man utläsa att elever med föräldrar med en högre utbildningsnivå finns överrepresenterade i utbildningen och att utbildningen domineras av kvinnor. Genom att studera sociala mönster som grund till utbildningsval anser jag att man medvetandegör lärarens roll i skolan som till viss del kan bidra med att motverka de skilda utbildningsval som görs beroende på elevers skilda förutsättningar.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka sambandet mellan social bakgrund ochskolprestationer. Metoden har varit en litteraturstudie med en hermeneutisk ansats.I uppsatsen definieras social bakgrund som den bakgrund en grupp av människor harberoende på att de delar likartade grundläggande materiella, sociala och existentiella villkor.Den sociala bakgrund som en elev har påverkar hur han eller hon ser på skolan, kunskap, sinamöjligheter, sin framtid mm.Det är entydigt i materialet att det finns ett samband mellan social bakgrund ochskolprestation. Fram till och med grundskolans införande på 60-talet och femton till tjugo årefter införandet hade skolan en tydlig idé om att med likvärdig utbildning försöka utjämnaklasskillnader. Då var det skolsystemets organisation som skulle lösa den uppgiften. Principenom alla elevers rätt till en likvärdig utbildning finns fortfarande i skollagen. På 80- och 90-talet påverkade Public Choice-teorin organisationen av välfärden. Inflytande skulle utövasgenom att medborgaren väljer vem som ska leverera den aktuella välfärden. I skolan blev detmöjligt med fritt skolval. Elever och vårdnadshavare med en högre social bakgrund utnyttjaroftare sin valmöjlighet. Vid en internationell jämförelse märks att det svenska skolsystemet ärrelativt likvärdigt, social bakgrund har totalt sett inte så stor påverkan på prestationerna.Utbildningssystem har alltid en reproducerande funktion, men i dagens skola ökar klyftornamellan elever med lägre respektive högre social bakgrund.

Andelen tjejer på Fordons- och transportprogrammet har mer än fördubblats under en tioårs period. Nyfikenhet väcktes över vad det är som gör att tjejer väljer ett gymnasieprogram med en manlig könsstämpel och hur de upplever sitt utbildningsval i förhållande till traditionella könsnormer. Den här studien syftar till att beskriva och analysera tjejers val till det manligt dominerade Fordons- och transportprogrammet. Som undersökningsmetod har vi använt oss av en kvalitativ metod där åtta tjejer på Fordons- och transportprogrammet mot inriktningen transport i årskurs 2 har intervjuats. För att analysera vårt empiriska material har begreppen modellinlärning, habitus, handlingshorisont, realistisk, normer och attityder tillämpats som teoretisk utgångspunkt. Resultatet och analysen av intervjuerna visar att tjejer sökte till programmet utifrån intresse, för att få ett arbete direkt efter avslutad gymnasieutbildning samt att de genom släkt och vänner kommit i kontakt med fordonsbranschen som unga. Att de tidigt kommit i kontakt med branschen kan vara en anledning till att de såg programmet som ett möjligt utbildningsalternativ. De tjejer som intervjuats tycker även det är skönt med få tjejer på utbildningen och att de inte bryr sig om att de bryter mot traditionella könsnormer. De vill vara annorlunda och uppskattar de positiva attityder de får från omgivningen genom att vara tjej på ett manligt könsstämplat program.

Detta examensarbete handlar om hur pojkars gymnasieval påverkas av heteronormativiteten och hur yrkesverksamma vägledare ser på problemet. Stereotypa tankar, strukturer och åsikter påverkar pojkars gymnasieval negativt. Syftet med arbetet är att de samband som finns mellan pojkars (i åldern 15-20 år) gymnasieval och heteronormativitet ska synliggöras. Metoden som användes för att belysa detta område var en kvantitativ metod i form av en enkät där respondenterna utgjordes av yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Den kvantitativa datan analyserades sedan genom en kvalitativ metod i form av tematisk analys där de mest centrala temana var könsstereotypiska val, inkomst samt dålig förmåga till självreflektion. Svaren i enkäten bekräftade att könsnormer, maskulinitet och könsstereotyper har en inverkan i pojkars gymnasieval. Respondenternas svar visar att skollagen, diskrimineringslagen samt styrdokument från Skolverket och Jämställdhetsmyndigheten om hur man ska skapa en likvärdig skola inte följs. Detta är något som även den tidigare forskning visar. De tre mest framstående fynden; heteronormativitetens påverkan, saknad av tid och resurser samt skolans bristande ansvar diskuteras. Vidare forskning kan beröra psykisk hälsa kopplat till heteronormativitetens påverkan, att intervjua yrkesverksamma som genomfört normbrytande val samt att undersöka hur universitets- och högskolestudenter ser på detta samband.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socionomstudenter under uppväxten påverkades av föräldrarnas separation och följande förändringar såsom nya familjekonstellationer samt hur dessa erfarenheter kan kopplas till utbildningsval och framtida socionomroll. Studiens data består av fyra semistrukturerade intervjuer med socionomstudenter som går sin sjätte termin på Södertörns Högskola. En av informanterna hade dock inte upplevt någon ny familjekonstellation efter föräldrarnas separation. Den valda analysmetoden för denna studie utgår från en övergriplig kvalitativ metod som består av att koda, tematisera och summera. Tillsammans med den valda analysmetoden analyserades resultatet utifrån tidigare forskning och teoretiska perspektiv såsom coping, systemteori och wounded healer. Studiens resultat visar att majoriteten av informanterna hade det svårt hemma innan skilsmässan på grund av föräldrakonflikter. Resultatet presenterar även skilda upplevelser av att leva i en ny familjekonstellation då både positiva och negativa upplevelser uppmärksammats. Även belystes positiva och negativa aspekter av olika boendeformer, förändringar i relation till föräldrar samt skillnader i känslor och hantering. Gemensamt för informanterna är att föräldrarnas skilsmässa inte haft en direkt påverkan på utbildningsval men att de kan se fördelar med att ha upplevt en föräldraseparation för deras framtida yrkesroll och deras förståelse för klienter. / The purpose of this study was to explore how social work students were impacted by their parents' divorce and the changes that followed, as well as how these experiences can be linked to the choice of education and their future profession. The empirical data consists of semi-structured interviews with students at Södertörn University studying their sixth semester to receive a bachelor's degree in social work. The four informants, except one, all experienced new family structures post-divorce. The chosen analysis method is the constant comparative method consisting of coding, thematization and summarizing. The analysis also includes previous research and theoretical perspectives such as coping, systems theory and wounded healer. The results showed that three of the informants experienced parental conflict prior to parental separation. The results also presented differences regarding experiences of new family structures due to both positive and negative aspects being mentioned. Contrasts within the results also displayed in changes in the parent-child relationship, emotions and coping as well as living arrangements. All informants stated that the parental divorce did not have a direct impact on the choice of education and occupation, however they could all acknowledge it resulting in increased understanding and compassion for future clients.

Sjöfartshögskolan har under de senaste åren haft en trend av minskade antal ansökningar till sina sjöbefälsutbildningar. Detta har gjort att skolan inte kunnat fylla alla platser. Syftet med examensarbetet var att få en uppfattning om gymnasieelever i Kalmar känner till Sjöfartshögskolan i Kalmar och dess sjöbefälsutbildningar. Detta gjordes via en enkätundersökning och de svarande klasserna var avgränsade till avgångsklasser i de högskoleförberedande programmen som finns i Kalmar tätort. Resultaten visade att kunskapen om Sjöfartshögskolan utbildningar är låg. De har i många fall inte sett till skolan i samband med sitt val och de vet inte heller vilka utbildningar Sjöfartshögskolan har att erbjuda. Slutsatsen är att det kan vara marknadsföringen som brister och måste förändras om trenden ska vända. / Kalmar Maritime Academy have experienced a trend of falling number of applications to their Officer programmes during the last years. This fact have made the Academy unable to fill all seats with enrolled students. The purpose of the thesis was to get an understanding of how well the High School students in Kalmar knew the Maritime Academy and its Officer Programmes. This was made by a questionnaire and the answering classes were limited to those in their graduating year in one of the six university preparatory progammes and attending a High School in the City of Kalmar. The results showed that knowledge about the Academy’s programmes is low. The students have, in many cases, not seen the Academy in relation to their University choices and they also do not know what programmes and courses the Maritime Academy has to offer. The conclusion is it could be marketing that is failing and needs to be changed if the trend is to be turned around.

The aim of this study has been to investigate whether people with siblings that have disability have been personally affected when making choices about their studies and careers based on their upbringing with their siblings. The method chosen was qualitative data and consists of six interviews with people who are familiar with the chosen problem area. In conclusion, our results do not show a link between choices of study in relation to the sibling's disabilities. However a link was found between career choices, many choose to work in the area of health and well-being. This link was also found in literature we have researched, people living with disabled siblings have chosen careers and jobs within health and well-being.

Abstract   The purpose of this doctoral thesis is to shed light on, explain, and problematize women’s and men’s paths both to and within the profession of engineer. Computer and mechanical engineers are in focus and the overarching issues that this thesis attempts to answer are: How can women’s and men’s paths to the profession of engineer be explained and what has governed/motivated their choice of education? How do women’s and men’s career patterns look in professional life, and how can these patterns be explained?   This study is based on a social-constructivistic approach, entailing a focus on how choices of education and profession have been negotiated through social and cultural practices, norms, and values. The thesis combines work science research with research into the gender and technology fields. In particular, the relationships between gender, technology, and labour market gender segregation are of key importance in this thesis. The four part studies of the thesis are based on three qualitative studies and on one quantitative study. The qualitative studies consist of interview surveys with a total of 24 computer and mechanical engineers and 22 IT consultants. The quantitative survey is an exhaustive survey of 3,662 working IT engineers.   My studies show that the career patterns of women and men in the profession of engineer differ. Men’s paths both to and within the profession tend to be “straight” while women’s are often “winding”. The thesis shows that historically established, often stereotypical, conceptions of gender contribute towards recreating these different paths for women and men. At the same time, tendencies towards change are indicated. This is made visible through a gradually changing view of both father- and parenthood, which in and of itself is creating new prerequisites for women and men in working life. In concluding, the thesis proposes a new term, technology career, as an analytical tool for continued studies of gender segregation in technology and engineering professions. The aim in using this term is to capture the social complexity and cultural dynamic as regards how technology and gender are co-produced. / ”Jag har ju en yngre bror som har stöttat mig i det här. Han har ju samma utbildning som jag men han valde ju rätt med en gång [   ] han gick mera den raka vägen än min krokiga.”   Såhär säger Kristina om sin väg till ingenjörsutbildningen och till ingenjörsyrket. Till skillnad från hennes yngre bror var hennes väg ”krokig”, medan hans var ”rak”. Denna avhandling tar sig an den könssegregering i ingenjörsutbildningar och i ingenjörsyrket som Kristinas berättelse återspeglar. I fokus står data- och maskingenjörer. Detta är två av de mest könssegregerade ingenjörsgrenarna, och betraktas ofta som ”mansyrken”. Genom såväl kvalitativa intervjuer med ingenjörer och en kvantitativ totalundersökning av över 3000 ingenjörers karriärmönster, undersöker avhandlingen vilka tecken på förändring som syns i ingenjörsyrkets könssegregering. Vilka är hindren för kvinnor att ta plats inom yrket, och vilka möjligheter finns?   Line Holth är forskare i arbetsvetenskap och verksam vid Handelshögskolan och Centrum för genusforskning vid Karlstads universitet. Detta är hennes doktorsavhandling.