Att välja en eftergymnasial utbildning kan vara svårt då det är många faktorer som spelar in. När väl beslutet är taget kan ändå en viss osäkerhet kring utbildningsvalet förekomma. Syftet med studien är att undersöka hur sjöbefälsstudenter resonerar kring sitt val av utbildning och hur säkra de känner sig med sitt val vid ansökan. Studien undersöker också hur säkra de känner sig med sitt utbildningsval efter tre och ett halvt år på utbildningen. Den metod som används i examensarbetet bygger på en kvalitativ studie i form av semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna i intervjuerna gick sista året på Sjöfartshögskolan i Kalmar. Resultatet visar att det främsta resonemanget till valet av utbildningen är det egna intresset följt av den sammanhängande ledigheten som yrket förser. När det gäller hur säkra respondeterna kände sig på sin ansökan varierade resultatet, dock kände den äldre individen i undersökningen sig väldigt trygg med sitt val. Tryggheten hos respondenterna kring sitt val har också varierat under utbildningens gång.

Arbetsmarknaden är könssegregerad där andelen män och kvinnor skiljer sig inom olikabranscher. Även om arbetet för en jämställd arbetsmarknad har utvecklats tenderar killar ochtjejer att välja könsstereotypiska program på gymnasiet. Detta bidrar till att exempelvis lönenskiljer sig åt mellan könen och att könsnormerna reproduceras. För att nå en jämställdarbetsmarknad behöver könssegregeringen minska. Studiens syfte är att undersöka ochjämföra vad som format killarnas traditionella val och tjejernas normbrytande val till detmansdominerade yrkesprogrammet fordon- och transport. De frågeställningar vi besvarar är:Vad har format deras utbildningsval? Hur ser deras självuppfattning ut i relation till derasutbildningsval och vilka föreställningar har de om det valda yrket? En kvalitativ metod haranvänts och killar och tjejer i årskurs ett och två på gymnasiet har intervjuats. Vi analyserarempirin med Linda Gottfredsons begrepp självuppfattning, bilder av yrken och kognitiv kartaav yrken. Andra begrepp som används är Pierre Bourdieus begrepp kapital och habitus,Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont samt begreppet genus. Analysen visar attdels influenser från familj och vänner och dels möjligheter på arbetsmarknaden har bidragittill valet. Tjejerna har lättare att beskriva hur de uppfattar sig själva i förhållande till sittyrkesval än killarna. Informanterna har liknande stereotypiska föreställningar om vilken typav person som arbetar med fordon. En slutsats vi försiktvis drar är att tjejerna är mermedvetna om vad som format deras utbildningsval än killarna. Detta kan bero på att debehövt försvara sitt normbrytande val för omgivningen medan killarna inte behövt reflekteralika mycket över sitt traditionella utbildningsval.

Tidigare forskning kring personlighet och utbildningsval har bedrivits i flertalet länder, men inte i Sverige så vitt vi vet. Vårt syfte med den föreliggande studien var att åtgärda denna kunskapslucka inom svensk akademi. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det fanns ett samband mellan studenternas personlighet och hur svår de upplever sin utbildning. Följande frågeställningar formulerades: 1) Skiljer sig personlighet mellan olika akademiska utbildningsgrupper? 2) Finns det samband mellan personlighet och hur svår studenten upplever utbildningen? Deltagarna var studenter och före detta studenter vid svenska högskolor och universitet. Det totala antalet svarande i studien var 114 personer (56% kvinnor). Enkäten som användes bestod av två personlighetstest: IPIP-120 (International Personality Item Pool) (chronbachs alpha α mellan .87 till .90) som mäter personlighet enligt femfaktormodellen samt PID-5 (The Personality Inventory for DSM-5) (chronbachs alpha α mellan .76 till .89). Insamlade data analyserade i SPSS med hjälp av de statistiska verktygen envägs-anova, oberoende t-test, Pearsons korrelation (r) samt regressionsanalys. Resultaten visade att 1) det personlighetsdrag som urskilde sig mest var openness. Den största skillnaden noterades mellan studenter inom personal och beteendevetenskap samt data och IT där beteendevetare hade högre medelvärde av openness fasetter intellect och emotionality. 2) Resultatet visade att personlighetsdraget neuroticism bäst predicerade studentens upplevda svårighet och att sambandet var positivt. Det resultat föreliggande studie visat menar vi skulle kunna vara till nytta vid förbättring och utveckling av framtida akademiska utbildningar. / Research on the relationship between personality and academic majors has been conducted in some countries, but not in Sweden to the extent of our knowledge. Our aim with this study is therefore to cover this knowledge gap in Swedish academy. Another purpose was to explore if there was a relationship between a students' personality traits and how difficult they found their education. The following questions were formulated: 1) Does personality differ between groups in various academic majors? 2) Is there a connection between a student's personality and the perceived difficulty? The participants were students and former students at Swedish universities. The total number of participants was 114 (56% women). The survey used consisted of two personality-tests: IPIP-120 (International Personality Item Pool) (chronbachs alpha α ranged from .87 to .90) that measures personality according the Big-five theory, and PID-5 (The Personality Inventory for DSM-5) (chronbachs alpha α ranged from .76 to .89). The collected data was analyzed with SPSS and the statistical tools: One-way ANOVA, independent t-test, Pearsons correlation (r) and regression analysis. Our results showed that, 1) the personality dimension that differentiated the most were openness, this between behavioral science students and computer science students, where the behavioral science students had the highest openness scores. 2) The result also demonstrated that the trait neuroticism was the best predictor of how difficult the students experienced their education. The results of this study could be very useful in the development and improvement of future universities and educations.

<p>Avsikten med arbetet är att studera några elevers tankar kring vad eller vem Somme påverkat dem till ett eventuellt yrkesval samt vilka kunskaper de har om olika yrken. Ytterligare syfte med arbetet är att synliggöra hur könsspecifika förväntningar på flickor och pojkar kan påverka dem i deras yrkesval. Genom att göra en könsstudie belyser jag denna problematik vilken i sin tur förklaras genom teorier om jämställdhet, makt och kön. Den empiriska undersökningen består av sex intervjuer och resultatet visar att eleverna har tankar och kunskaper om vad man gör och ska kunna i olika yrken. Flera av eleverna har redan uppfattningar om vad de vill bli och det är i första hand papporna Somme påverkat dem till yrkesvalet. Flickornas val går över könsgränserna medan pojkarna väljer mer tradionellt. Resultatet visar att det är främst genom TV och föräldrar Somme eleverna får kunskaper om yrken. Skolan och undervisningen bidrar inte till dessa kunskaper.</p>

SAMMANFATTNING Titel: Marknadsföring av utbildningsprogram med ekonomiinriktning vid högskolor och universitet Seminariedatum: 4 juni 2010 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, FÖA300, 15 hp Författare: Isabelle Andersson, Rebecca Nordström och Madeleine Wikström Handledare: Carl G Thunman Nyckelord: Mälardalens högskola, utbildningsprogram med ekonomiinriktning, högskolor och universitet, studentens utbildningsval, marknadsföring, sociala medier Syfte: Syftet med uppsatsen är att presentera och beskriva en ny modell för marknadsföring av utbildningsprogram med ekonomiinriktning vid högskolor och universitet, samt en strategi för hur modellen praktiskt kan tillämpas av marknadsförare vid Mälardalens högskola. Metod: För att uppnå syftet samlades vetenskaplig information in, en för- respektive huvudundersökning genomfördes och all den insamlade informationen analyserades. Förundersökningen bestod av intervjuer med en utbildningsledare och informatörer vid Mälardalens högskola samt med en anställd vid Stockholms universitet. Huvudundersökningen bestod av en intervju med respondenter från Mälardalens högskola i en fokusgrupp, en enkätundersökning med respondenterna i fokusgruppen samt en intervju med en gymnasieelev, vilken utgjorde ett komplement. Primärdata respektive sekundärdata i form av resultatet av två enkätundersökningar användes även för att komplettera huvudundersökningen. Resultat: En modell för marknadsföring av utbildningsprogram med ekonomiinriktning vid högskolor och universitet, samt en strategi för hur den praktiskt kan tillämpas, har tagits fram, presenterats och beskrivits. Strategin består av förbättringsförslag som marknadsförare vid Mälardalens högskola kan tillämpa för att dels påverka studentens utbildningsval och dels bygga upp ett starkare varumärke.

Avsikten med arbetet är att studera några elevers tankar kring vad eller vem Somme påverkat dem till ett eventuellt yrkesval samt vilka kunskaper de har om olika yrken. Ytterligare syfte med arbetet är att synliggöra hur könsspecifika förväntningar på flickor och pojkar kan påverka dem i deras yrkesval. Genom att göra en könsstudie belyser jag denna problematik vilken i sin tur förklaras genom teorier om jämställdhet, makt och kön. Den empiriska undersökningen består av sex intervjuer och resultatet visar att eleverna har tankar och kunskaper om vad man gör och ska kunna i olika yrken. Flera av eleverna har redan uppfattningar om vad de vill bli och det är i första hand papporna Somme påverkat dem till yrkesvalet. Flickornas val går över könsgränserna medan pojkarna väljer mer tradionellt. Resultatet visar att det är främst genom TV och föräldrar Somme eleverna får kunskaper om yrken. Skolan och undervisningen bidrar inte till dessa kunskaper.

Dagens samhälle skapar tillfällen men samtidigt också nya krav på individen. Individen har idag möjligheten att själv göra sina individuella val men valen har sina baksidor och det är inte alltid så att valen utgörs helt av oss själva. Den här antologin belyser hur Det vi kallar livet… skapar valmöjligheter och vilka konsekvenser det kan ha för individen och hennes identitet och livsvillkor. Vi uppmärksammar hur deltagarna i studien ser på olika fenomen samt vilka styrningsmoment som eventuellt kan ligga bakom valens möjligheter. ”Det kallas livet…” är en kvalitativ studie som bygger på empiriskt datamaterial. Det första bidraget är en fördjupning i ungdomars framtidsval genom human-, social- och kulturelltkapitalperspektiv. En väg framåt lyfter nio ungdomars tankar om deras väg framåt genom livet. Nästa del Ungdomars väg mot självständighet ser hur individen tidigare varit bunden till dygnets ljusa timmar för att idag gå in i ett 24-timmarssamhälle som förändrar individens dygnsrytm. Hur ser ungdomar att deras livsvillkor och identitet har förändrats av dygnsrytmens processer är vad studien avser att besvara.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tjejer på gymnasiet upplever könsnormativa förväntningar gällande skönhetsideal samt utbildnings- och yrkesval. Vidare vill vi undersöka om och hur dessa upplevelser är förbundna och relaterar till varandra. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ intervjumetodik där vi har intervjuat sex tjejer som går tredje året på gymnasiet i ett studieförberedande program. Vi har även valt att presentera relevant forskning och litteratur inom ämnet. I studien fann vi att tjejerna inte upplevde de könsnormativa förväntningarna gällande både skönhetsideal samt utbildnings- och yrkesval som ett krav utan tjejerna valde att följa dessa förväntningar på grund av de medföljande förmånerna. Tjejerna upplevde även att de könsnormativa förväntningarna skapade en samhörighetskänsla bland tjejer. Upplevelser gällande skönhetsideal samt utbildnings- och yrkesval är förbundna genom att det finns könsnormativa förväntningar för båda som tjejerna följer. Förväntningarna gällande båda relaterar till varandra på så sätt att de är förknippade med femininitet och den kvinnliga rollen. / The purpose with this studie is to examine how girls in high school perceive gender related expectations of beauty ideals and gender related expectations regarding choice of education and occupation. Furtheron we want to study if and how these expectations are connected and associated with each other. To answer the purpose of the study we have implemented a qualitative method of interviewing where we have interviewed six girls in their third year on a study preparatory program in high school. We have also chosen to present relevant research and litterature on the subject. I the study we found that the girls did not perceive the gender related expectations regarding both beauty ideals and for choice of education and occupation as demands. The girls chose to follow these expectations because of the benefits they generate. The girls also perceieved that the gender related expectations create a sense of belonging among girls. Perceptions regarding both beauty ideals and educational and occupational choice are connected by both implying gender related expectations which the girls follow. The expectations considering both relate to each other by being connected with femininity and the female role.

This essey aims to investigate how inherited and acquired resources has influenced the choice of education. It is in this essays ambition to understand how the recources operates in a process from childhood to a certain education. The study was conducted using eight qualitative interviews with firstyearstudents in nursing and economics courses at Linnaeus University. By using Bourdieu's theories about habitus, capital and horizon of possibilities I wanted to understad how the students inherited and acquired recoures had operated in their choise of education. The main conclution is that the educational choice is strongly influenced by the individual's social belonging and must be understood as a result of the individual's history. The inherited and acquired resources have contributed to only certain choices and actions have been seen as possible and desirable in the students life. Students who share similar social backgrounds and resource assets are therefore likey to choose similar educational courses.

Den svenska handelsflottan har de senaste åren varit utsatt för massiva utflaggningar vilket har lett till att många sjömän har fått gå i land eller sökt arbete under annan flagg. Trots problemen med utflaggning och en potentiell minskad arbetsmarknad har sjöingenjörsprogrammet de senaste åren inte haft några större problem att fylla sina utbildningsplatser. Framtiden är fortsatt oviss och konkurrensen från andra sjöfartsnationer ökar. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka bakomliggande attityder och förväntningar som gjorde att studenter år 2013 valde att börja studera på det fyra åriga sjöingenjörsprogrammet i Kalmar, samt att mäta inställningen till den allt mer krympande svenska handelsflottan. För att genomföra detta arbete användes en enkätundersökning där förstaårsstudenterna på det fyraåriga sjöingenjörsprogrammet utgjorde populationen. Resultatet i undersökningen visar att möjligheten att få utveckla sina praktiska färdigheter var av stor betydelse vid utbildningsvalet. Andra faktorer som värderades högt var ett intressant utbildningsinnehåll och intressanta arbetsuppgifter efter avslutad utbildning. / The Swedish merchant fleet has in the past years been subject to flagging-out which has forced many mariners to go ashore or look for work under a foreign flag. Despite the problems with flagging-out and a potential reduction in the labour market the marine engineering programme has over the previous years not faced any major problems to fill up their training positions. The future remains uncertain as competition from other shipping nations increases significantly. The purpose of this study was to investigate the underlying attitudes and expectations that made students in 2013 choose to study the four -year marine engineering programme at the Kalmar Maritime Academy. Furthermore the study investigates the students attitudes towards the shrinking Swedish merchant fleet. To carry out this investigation, a survey was made among the first year students on the marine engineering programme. The results of the survey show that the opportunity to develop the student’s practical skills was of great importance in educational choice. Other factors that were highly valued were an interesting educational content and interesting job tasks after graduation.