Bakgrund: En betydande orsak till många skador och anmälningar som görs inom vården är när muntlig eller skriftlig kommunikation saknar struktur och effektivitet. Detta kan i sin tur leda till att patientsäkerheten blir lidande. SBAR är en kommunikationsmodell som används inom hälso- och sjukvården för att strukturera upp information och presentera viktig fakta på ett snabbt och effektivt sätt, vilket leder till en förbättrad patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestuderande hade för kunskap och kännedom om kommunikationsmodellen SBAR. Metod: Studien var en kvantitativ deskriptiv studie, där data har samlats in via en enkät som bestod av elva frågor där sju av dem besvarades med svarsalternativ, tre med öppna svarsalternativ och en med skattningsbart svar. Resultat: Resultatet av studien visade på en begränsad kunskap om SBAR modellen, endast tre deltagare kände till den av 25. De ansåg att modellen var lätt att använda, lättförståelig, effektiv och att den ökade patientsäkerheten. Slutsats: Inom sjukvården är det väldigt viktigt att kommunikationen fungerar för att undvika misstag som i sin tur kan äventyra patientsäkerheten. Därför är det angeläget att det finns en kommunikationsmodell som underlättar och strukturerar upp kommunikationen, en sådan modell är SBAR modellen. Studien indikerar på en begränsad kunskap om SBAR modellen hos de sjuksköterskestudenter som deltog i studien. / Background: A significant reason to many damages and announcements that is done within the healthcare is when verbal or written communication lacks on structure and effectiveness. This can also affect on the patient safety. SBAR is a communication model that is used in healthcare to structure information and present important facts on a fast and effective way, this will also improve on patient safety. Aim: The aim with the study was to examine what nurse students had for knowledge and understanding about the communication model SBAR. Method: The study was a quantitative descriptive study, where data have been collected through a questionnaire that consisted of eleven questions, seven of them were multiple choice, three open alternatives and one were the students had to estimate their answers. Results: The result of the study revealed a limited knowledge and understanding about the SBAR model, only three participants had knowledge and understanding of the model on a total of 25 participants. They considered that the model where easy to use, easy understandable, effective and that the model increased patient safety. Conclusion: In the health care sector, it is extremely important that there is a communication model that facilitates and organizes up communication, such a model is SBAR. The study indicates that the nurse students that participated in the study had a meager knowledge of the SBAR model.

Background: Earlier research describes patients with blood-bourne pathogens experiences from the healthcare system. Aim: The aim of this study was to describe how registered nurses experience taking care of patients with blood-bourne pathogens. Method: This study had a descriptive design with a qualitative method. Eight interviews where performed and analyzed with manifest content analyze. Three categories “Comfort in their profession”, “Support from the organization”and “Fear of being contaminated”, and five subcategories “Support from hygiene guidelines”, “ Thoughtfulness”, “The own responsibility”, “Feelings of fear and concern”and “To meet preconceptions”, emerged. Result: The result described how nurses, while taking care of patients with blood-bourne pathogens, always worked extra safely and more careful, than with patients without any known blood-bourne pathogens. Nurses described the importance of safe communication. The nurses described feelings of fear and concern over being contaminated with a blood-bourne pathogen and therefore they followed the hygiene guidelines and did not expose themselves to any risks. Conclusion: The conclusion is that more research is needed to determine how nurses behave towards these patients. This can be done through observations, so these patients don’t need to be uncomfortable in the healthcare system. SBAR is a technique for safe communication that the authors to this study think can be to great use. / Bakgrund: Forskning kring patienter med blodsmitta beskriver mestadels patientgruppens upplevelser av vården. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att utföra omvårdnad av patienter med blodsmitta. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta intervjuer genomfördes och analyserades med manifest innehållsanalys. Tre kategorier ”Trygghet i professionen”,”Att känna stöd av organisationen”och ”Rädsla att bli smittad”och fem subkategorier ”Känner stöd av basala hygienrutiner”, ”Eftertänksamhet”, ”Känner eget Ansvar”, ”Känsla av rädsla och oro”och ”Att möta fördomar”framträdde. Resultat: Resultatet beskriver hur sjuksköterskor vid omvårdnad av patienter med blodsmitta var extra försiktiga och arbetade säkrare än med patienter som inte har en känd blodsmitta. Sjuksköterskorna beskrev att det var viktigt med en fullgod informationsöverföring. Sjuksköterskorna beskrev känslor av rädsla och oro över att själv bli smittad och därför följde sjuksköterskorna de basala hygienrutinerna och utsatte sig inte för risker. Slutsats: Slutsatsen blir att mer forskning kring bemötande av patienter med blodsmitta behövs genom observationer för att arbeta fram bra rutiner där patienten inte känner sig kränkt pga. sin sjukdom. SBAR skulle i framtiden kunna fungera som ett bra verktyg för informationsöverföring, då det upplevdes som en svårighet när information missades i arbetet med patienter med blodsmitta.

Bakgrund: Dagens vårdarbete är ofta riskfyllt och komplicerat på grund av många svårt sjuka patienter, vilket i sin tur ställer höga krav på en god kommunikation. För att kunna ge patienterna en högkvalitativ god och säker vård, är kommunikationen mellan sjuksköterskor och olika professioner i lagarbetet en viktig del. Varje gång informationen ska föras vidare från en specialistsjuksköterska till en annan riskerar informationen att omformas eller tappas bort. Idag saknas det till viss del studier som påvisar hur ett kommunikationsverktyget skulle kunna förbättra vårdarbetet och ge en mer patientsäker vård. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att använda kommunikationsverktyget SBAR och hur det påverkar patientsäkerheten, kommunikation med olika professioner i lagarbetet, kommunikationen med andra sjusköterskor i vårdarbetet, kommunikationen med läkare samt arbetsflödet. Metod: Studien är en systematisk deskriptiv litteraturstudie och är baserad på totalt 27 vetenskapliga artiklar med både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Datamaterialet har analyserats med intergrativ metod. Resultat: Resultatet visar att sjusköterskan upplever att SBAR höjer patientsäkerheten. Få studier definierar och mäter patintsäkerhet objektivt. Resultatet visar även att överrapporteringar blev mer strukturerade. Efter införandet av SBAR ökar sjusköterskornas och läkarnas kommunikation sinsemellan. Slutsats: I det kliniska vårdarbetet så finns det många faktorer som både kan gynna och försvåra en säker vård, såsom kommunikationen mellan sjuksköterskor samt kommunikationen mellan olika professioner i ett lagarbete. Som blivande anestesisjuksköterskor anser författarna att studien ger viktiga infallsvinklar som stärker införandet av SBAR som kommunikationsverktyg inom anestesisjukvården. Däremotbehövs det forskning som ytterligare styrker detta. / Background : Today's care work is often risky and complicated due to many severely ill patients, which in turn places high demands on good communication. In order to provide patients with a high quality and safe healthcare, communication between registered nurses and different professions in the law is an important part. Each time the information is passed on from a specialist nurse to another, the information is likely to be reshaped or lost. Today there is a lack of studies that demonstrate how a communication tool could improve health care and provide patient-care care. Purpose: The purpose is to investigate the nurse's experience of using the SBAR communication tool and how it affects patient safety, communication with different professions in the team work, communication with other nurses in the care work, communication with doctors and workflow. Method: The study is a systematic descriptive literature study and is based on a total of 27 scientific articles with both a qualitative and quantitative approach. The data has been analyzed with an intergovernmental method. Result: The result shows that the nurse finds that SBAR increases patient safety. Few studies define and measure patient safety objectively. The study also shows that overreports became more structured. After the introduction of SBAR, the communication between the nurse and physicians increases. Conclusion: In the clinical care work, there are many factors that can both benefit and complicate a good and safe care, such as communication between nurses and the communication between different professions in a team work. As prospective anesthetic nurses, the authors consider that the study provides important angles of incentives that strengthen the introduction of SBAR as communication tools within anesthetic care. On the other hand, research is needed that further strengthens this.

Bakgrund: Vid överrapportering används oftast envägskommunikation där informationen utgår från en person och tas emot av en annan, utan möjlighet till att ställa följdfrågor. Bristande kommunikation inom vården är idag en stor bidragande faktor till feltolkningar, missförstånd och att viktig information kan gå förlorad. Kommunikationsverktyget SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation) hjälper till att strukturera och säkerställa informationsöverföringen vid överrapportering. Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur specialistsjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning upplever SBAR som kommunikationsverktyg vid överrapportering. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats har använts i denna studie. Fem specialistsjuksköterskor verksamma på en Intensivvårdsavdelning intervjuades. Resultat: Resultatet presenterades utifrån punkterna (a-e) och stärktes med citat. Resultatet visade att alla deltagarna upplevde att de rapporterade enligt SBAR och att det är ett lätt verktyg att arbeta efter. Samtliga deltagare upplevde att en struktur vid överrapportering var positiv. Att använda SBAR gjorde att all viktig patientinformation kom med i rapporterna och mottagaren visste i vilken ordning informationen skulle komma. En nackdel som framkom var svårigheten i att implementera SBAR hos alla i vårdteamet. Slutsats: Strukturering av överrapportering är viktig och efterfrågas, vilket SBAR kan erbjuda. Dock finns det motsträvighet och svårigheter att implementera verktyget fullt hos alla inom arbetsgruppen. Klinisk betydelse: Ytterligare resurser krävs för att implementera verktyget SBAR fullt ut inom arbetsgruppen. / Background: During handovers one-way communication is often used meaning that the information comes from one person. Deficient communication in health care today is a big contributing factor to misinterpretation, misunderstanding and loss of information. SBAR (Situation, Background, Assessment, Recommendation) is a tool that helps make the information transfer more secure and structured during handovers. Objective: The objective of this study was to find out how specialist nurses at an Intensive Care Unit experienced SBAR as a communications tool during handovers. Method: An empirical interview study with qualitative approach was used in this study. Five specialist nurses working in an Intensive Care Unit were interviewed. Results: The results are presented from the different points (a-e) and showed that all participants felt that they used SBAR during handovers. SBAR was described as an easy tool to work with as well as a positive structure to use under the handover. To use SBAR insured that all vital information about the patient was included in the reports and the recipient knew in what order the information would be presented. A disadvantage with SBAR was the difficulty of implementing the tool completely within the workgroup. Conclusion: A structured report during hand over is important and SBAR is perceived as an easy tool to work with and presents the wanted structure. There are difficulties to implement the tool fully within the staff. Clinical relevance: Further resource to implement the tool SBAR fully within the staff is needed.

Bakgrund: Ineffektiv och bristande kommunikation är den främsta faktorn som bidrar till vårdskada. SBAR, situation, bakgrund, aktuell bedömning och rekommendation är en välbeprövad kommunikationsmodell. Sjuksköterskan såsom resterande vårdpersonal har som plikt och ansvar att bidra med patientsäkert och säker vårdmiljö. SBAR är verktyget som underlättar deras uppgifter betydligt mycket.Syftet: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att använda SBAR-modellenMetod: En litteraturstudie utförd av författarna baserad på 15 vetenskapliga artiklar. sökningen av artiklarna utfördes med hjälp av databaserna PubMed, Cinahl och Google Scholar.Resultat: Implementering av SBAR har bidragit till följande konsekvenser eller effekt utifrån en sjuksköterskas synpunkt: Bättre insamling av patientrelaterad information, filtrering, organisering och förståelse av informationen. Bättre kommunikation och överföring av relevant patientrelaterad information till andra yrkesgrupper. Mer patientsäker vård utan felaktiga uppgifter. Bättre relation mellan olika yrkesgrupper främst sjuksköterskan och läkaren.Slutsats: Resultatet visade hur SBAR-modellen har efter implementering påvisat förbättring i kommunikationsförmågan samt effektivitet vid överföring av information. Detta har bidragit till bättre förståelse och patientsäker vård. utifrån detta kan författarna med god förtroende dra slutsatsen att SBAR-modellen är ett bra redskap att använda sig av inom vården. / Background: Inefficient and lack of communication is the main factor contributing to healthcare injury. SBAR, situation, background, current assessment and recommendation is a well-proven communication model. The nurse, as the remaining care staff, has a duty and responsibility to contribute with patient-safe and environmentally safe care. SBAR is the tool that makes their tasks much easier.Aim: The aim of the study is to describe the nurses experience of using the SBAR model.Methods: A literature study conducted by the authors based on 15 scientific articles. The search for the articles was performed using the databases PubMed, Cinahl and Google Scholar.Results: Implementation of SBAR has contributed to the following consequences or effects from a nurse's point of view: Better collection of patient-related information, filtering, organization and understanding of the information. Better communication and transfer of relevant patient-related information to other professions. More patient-safe care without incorrect information. Better relationship between different professional groups, mainly the nurse and the doctor.Conclusions: The results showed how the SBAR model has after implementation shown improvement in communication ability and efficiency in the transmission of information. This has contributed to better understanding and patient-safe care. Based on this, the authors can conclude with good confidence that the SBAR model is a good tool to use in healthcare.

I Sverige drabbas cirka 100 000 patienter av vårdrelaterade skador. Systematisk kommunikationsöverföring mellan vårdpersonal är nödvändig för patientsäkerheten och god vård. Syftet är att undersöka om färre vårdskador uppstår vid systematisk rapportering utifrån standardiserade kommunikationsverktyg. En litteraturöversikt baserad på kvantitativa artiklar genomfördes. Det övergripande resultatet visade att det finns faktorer som påverkar hur kommunikationen förs fram. Resultatet visade delvis att antal vårddagar och vårdrelaterade skador reducerades vid användning av ett elektroniskt kommunikationsverktyg. De undersökta studierna gav ingen enhetlig evidens för sambandet färre vårdskador vid användning av ett standardiserat kommunikationsverktyg. Det går inte att dra någon slutsats om brist på systematisk kommunikationsöverföring bidrar till fler vårdskador då det inte finns tillräckligt med studier som undersöker detta. / In Sweden, approximately 100,000 patients suffer from health-related injuries. Systematic communication between healthcare professionals is essential for patient safety and good care. The purpose of this literature review is to investigate whether fewer health injuries occur in systematic reportering on the basis of standardized communication tools. A literature review based on quantitative articles was conducted. The overall result showed that there are factors that affect how communication is progressed. The results partly showed that the number of care days and care-related injuries was reduced when using an electronic communication tool. The analyzed articles did not provide a uniform evidence for the association of fewer health injuries when using a standardized communication tool. It is not possible to conclude that a lack of systematic communication transmission contributes to more health damage as there are insufficient studies examining this.

Deficiency in the nurse's communication when transferring information can lead to serious consequences for the patient. It is often in transition between different teams or nursing units that deficiencies arise in the transfer of information, but the results of deficiencies can also arise throughout the care chain. The aim of this study was to elucidate the way in which SBAR facilitates nurse communication when transferring a patient within the health care system. This literature study was based on analysis of quantitative research. Seven quantitative articles were analysed using five step model by Friberg. The results of this study showed that SBAR helps the nurse to focus, prepare and structure the documentation and contributes to safer patient assessments. The use of SBAR leads to efficient reporting that promotes collaboration with other professions by making the message clear and structured. The conclusion was that by using SBAR as a communication tool for the nurse, patient safety increases.

Bakgrund: För att ge god och säker vård behövs ett säkert och strukturerat sätt att kommunicera mellan olika vårdgivare. Kommunikationsverktyget SBAR skall enligt Sveriges kommuner och Regioner, implementeras inom kommunal verksamhet.Sjuksköterskor och omvårdnadspersonal har behov att kunna rapportera utifrån en patientsäker struktur där patientinformation sker mellan olika vårdgivare och inom den egna verksamheten.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att införa och använda kommunikationsverktyget SBAR inom kommunal äldreomsorg. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor inom kommunal äldreomsorg. Analys gjordes med en manifest innehållsanalys.Huvudresultat: I resultatet framkom två kategorier och fyra subkategorier.De två kategorierna var hinder och förutsättningar vid införandet av SBAR och hinder och förutsättningar för användandet av SBAR. Sjuksköterskorna upplevde att SBARutbildningen liknade en kortfattad information, inte som en utbildning i ett nytt kommunikationsverktyg. De saknade uppföljning och att ny personal fick utbildning i SBAR. Samtliga sjuksköterskor uppgav att SBAR skulle ha fungerat bättre om fler inom organisationen, dvs omvårdnadspersonal, använde det, samt att det var fördelaktigt och användbart då kommunikationsverktyget har en tydlig struktur på vad som ska rapporteras. Sjuksköterskorna beskrev att det var stor variation i hur och antalet omvårdnadspersonal som använde och rapporterade utifrån SBAR. Detsamma gällde för sjuksköterskorna.Slutsats: Studien visar att det finns vissa steg i implementeringsprocessen som bör utvecklas och förstärkas och att det är viktigt och värdefullt att involvera vårdpersonalen i samtliga steg. Genom att involvera personalen kan införandet och användandet underlättas. / Background: In order to provide high-quality, safe care, a safe and structured way of communicating between different care providers is needed. According to Sweden's municipalities and regions, the communication tool SBAR must be implemented in municipal operations. Nurses and nursing staff need to be able to make their reports based on a patient-safe structure, both when there is a transfer of patient information between different care providers, and within their own operations.Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of introducing and using the communication tool SBAR in municipal elderly care.Method: The study had a descriptive design with a qualitative approach. The data collection took place through semi-structured interviews with eight nurses in municipal elderly care. Analysis was conducted using a manifest content analysis.Main results: The results showed two categories and four subcategories.The two categories were obstacles and conditions for the introduction of SBAR and obstacles and conditions for the use of SBAR. The nurses felt that the SBAR training was similar to a brief information, not equivalent to receiving training in using a new communication tool. They lacked follow-up, and new staff lacked training in SBAR. Allnurses stated that SBAR would have worked better if more people within the organization, i.e. nursing staff, used it, and that it was beneficial and useful as the communication tool provides a clear structure for what is to be reported. The nurses described that there was great variation in the number of nursing staff who used SBAR for their reports, and in the way it was used. The same was true for the nurses.Conclusion: The current shows that there are certain steps in the implementation process that should be developed and strengthened, and that it is important and valuable to involve the care staff in all steps. By involving the staff, the introduction and usage can be improved.

Bakgrund: Ineffektiv och bristande kommunikation är den främsta bidragande faktorn till vårdskador. Standardiserad kommunikation resulterar i förbättrad patientsäkerhet och vårdkvalité. En väl beprövad kommunikationsmodell är SBAR, situation, bakgrund, aktuellt tillstånd och rekommendation. Sjuksköterskan ansvarar för säker informationsöverföring mellan vårdpersonal, vilket underlättas av god kommunikation och fungerande teamsamverkan vilket skapar förutsättningar för personcentrerad vård. Sjuksköterskan har även ett ansvar att arbeta med förbättringsarbete på en individuell och strukturell nivå. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse och erfarenhet av kommunikationsmodellen SBAR.   Metod: En icke systematisk litteraturöversikt, baserad på 19 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] samt via manuell sökning. Granskning av artiklarna gjordes avseende dess vetenskapliga kvalité. Integrerad analys användes för att utarbeta resultatet.    Resultat: Sjuksköterskor upplevde mindre misstag och ökad noggrannhet vid användning av SBAR. De upplevde även att SBAR påverkade patientsäkerheten och säkerhetsklimatet samt hur dess struktur underlättade beslutsfattande. Flera positiva aspekter av SBAR beskrevs så som dess struktur, detaljrikedom, lättförstålighet, logik och effektivitet. Upplevelsen av förbättrat teamarbete och samarbete var också evident. Sjuksköterskor upplevde även ökat självförtroende och självsäkerhet vilket underlättade den interprofessionella kommunikationen. SBAR upplevdes främja interaktion och socialt stöd samt förhöjde den upplevda kvalitéten på mottagen kommunikation.   Slutsats: Resultatet visade hur SBAR och dess struktur bidrog till gynnsamma konsekvenser för individen, teamet och omvårdnaden men också på vilka hinder som finns för lyckad implementering. Sjuksköterskan har ett professionellt ansvar att genom personlig reflektion och ansvarstagande bidra till förbättringsarbete. Genom att reflektera kring sina kommunikativa färdigheter, organisationens struktur gällande informationsöverföring samt sin egen upplevelse kan hen därigenom bidra till förbättrad patientsäkerhet, teamsamverkan och förbättringsarbete. / Background: Ineffective communication is the main contributing factor to adverse events whilst receiving healthcare. The use of standardized communication results in improved patient safety and quality of care. A well-proven communication model is SBAR, situation, background, assessment and recommendation. The nurse is responsible for secure information transfer between healthcare personnel which is facilitated by good communication and functioning collaboration and creates prerequisites for person-centered care. The nurse also has a responsibility to contribute towards improvement work on an individual and structural level.   Aim: The aim was to illuminate the nurse's perception and experience of the communication tool SBAR.   Method: A non-systematic literature review, based on 19 scientific articles of qualitative and quantitative design. Article search was conducted in the databases PubMed, Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] and via a manual search. Quality assessment was conducted with regards to the article’s scientific quality. Integrated analysis was used to formulate the result.   Results: Nurses experienced fewer mistakes and increased accuracy. They also felt that SBAR affected patient safety and safety climate and how its structure facilitated decision making. Positive aspects of SBAR were described such as its structure, detail, comprehensibility, logic and efficiency. The perception of improved teamwork and collaboration was evident. Nurses also experienced increased self-confidence, which facilitated interprofessional communication. SBAR was perceived to promote interaction, social support and increased the quality of received communication.   Conclusions: The result showed how SBAR contributed to beneficial consequences for the individual, the team and the nursing care but also what obstacles exists for its successful implementation. The nurse has a professional responsibility to contribute towards improvement work through personal reflection. By reflecting on communication skills, the organization's structure with regards to information transfer and one’s own experiences, the nurse can contribute towards improved patient safety, collaboration and improvement work.

God kommunikation är kvalitetssäkring av god vård. Vid patientöverlämning prövas kommunikationen och det föreligger risk att information faller bort eller tolkas olika. Det har visats i tidigare studier att vårdskador uppkommit på grund av bristande kommunikation och att inom akutsjukvården är risken än högre för patientsäkerhetsincidenter. Med hjälp av olika kommunikationsverktyg har svensk sjukvård eftersträvat att öka patientsäkerheten vid överlämnande av patient, varav det mest vedertagna är SBAR som står för Situation, Bakgrund, Aktuellt och Rekommendation. Syftet med denna studie var att beskriva hur kommunikationsverktyget SBAR påverkar patientsäkerheten vid överlämnandet av patient inom akutsjukvården. Metoden för studien var en litteraturöversikt med en systematisk ansats med både kvantitativ och kvalitativ design. Litteratursökning utfördes systematiskt i databaserna CINAHL och PubMed och data analyserades utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys standardiserade integrerade analysmetod. Resultatet presenterades i tre kategorier vilka var: Kvalitativ överlämning med SBAR, Patientsäkerheten ökade med SBAR och Överlämningstiden förlängdes utan att påverka patientsäkerheten. Samt två underkategorier: SBAR ökade kvaliteten på patientöverlämningen och Strukturen påverkade patientöverlämningens kvalitet. SBAR gav en förbättrad och mer patientsäker patientöverlämning men överlämningsstrukturen påverkades både positivt och negativt samt tidsåtgången för patientöverlämnandet ökade.  Studiens slutsats var att SBAR i stor utsträckning ökade patientsäkerheten genom att ge en mer kvalitativ patientöverlämning och genom att förbättra mätbara och upplevda patientsäkerhetsaspekter. Likväl gav SBAR också viss negativ påverkan på patientsäkerheten. / Good communication is quality assurance of good care. During patient handover communication is tested and there is a risk that information is lost or interpreted differently. It has been shown in previous studies that healthcare injuries occur due to a lack of communication and that in emergency healthcare the risk is even higher for patient safety incidents. With the help of various communication tools Swedish healthcare has strived to increase patient safety when handing over patients, of which the most accepted is SBAR which stands for Situation, Background, Assessment and Recommendation. The purpose of this study was to describe how the communication tool SBAR affects patientsafety during the handover of patients in emergency healthcare. The method for the study was a literature review with a systematic approach with both quantitative and qualitative design. A literature research was systematically performed in the CINAHL and PubMed databases and the data were analyzed based on Bettany-Saltikov and McSherry's standardized integrated analysis method. The results were presented in three categories which were: Qualitative handover with SBAR, Patient safety increased with SBAR and Handover-time was extended without affecting patient safety. As well as two subcategories: SBAR increased the quality of patient handover and Structure affected the quality of patient handover. SBAR provided an improved and more patient-safe patient handover but the handover structure was affected both positively and negatively and the time required for patient handover increased. The study's conclusion was that SBAR increased patient safety to a large extent by providing a more qualitative patient handover and through measurable and perceived patient safety aspects. Nevertheless SBAR also had some negative impact on patient safety.