Bakgrund Varje dag överförs stora mängder viktig information mellan vårdpersonal inom hälso- och sjukvården, bland annat i form av överrapportering. Skiftbytesrapporten är en del utav det ständiga informationsflödet och sker normalt sett mellan sjuksköterskor tre gånger dagligen. När information ska förmedlas från en sjuksköterska till en annan är det oerhört viktigt att ingenting av relevans går förlorat. Den huvudsakliga orsaken till att vårdskador uppstår är bristande kommunikation och informationsöverföring. Idag finns det ett flertal olika kommunikationsmodeller vars syfte är att skapa struktur för den information som förmedlas. Däribland ingår SBAR- modellen som är en förkortning för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation.Den legitimerade sjuksköterskan förväntas kunna skiftbytesrapportera trots att hon inte erhållit någon teoretisk kunskap om detta under sin studietid. Överrapporteringen blir därför något som sjuksköterskan socialiseras in i och efterhand lär sig hur det ska gå till.Detta riskerar leda till en bristfylld standard och kan i värsta fall resultera i försämrad patientsäkerhet. Det är därför av vikt att känna till vad en rapport innehåller och beakta vad sjuksköterskan anser att den bör innehålla. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av skiftbytesrapportering. Metod Kvalitativ intervjustudie användes som metod och studien ingick som en del utav ett klinikprojekt med en ortopedklinik på ett sjukhus i Stockholmsområdet.Sex öppet riktade kvalitativa intervjuer genomfördes med sjuksköterskor anställda på kliniken under hösten 2012 och analyserades därefter med hjälp av  kvalitativinnehållsanalys. Resultat Sjuksköterskorna beskrev hur skiftbytesrapporten kunde variera i både kvalitet och utformning beroende på den rapporterande sjuksköterskans rapportstil. Samtliga sjuksköterskor hade utvecklat sitt eget sätt att rapportera, vilket hade kommit naturligt för vissa medan andra upplevde det som besvärligt. Olika faktorer inverkade på förutsättningarna för att ge respektive ta emot rapporten på ett ändamålsenligt sätt,däribland nämndes patienter med en komplex sjukdomsbild samt individuella faktorer.Trots att sjuksköterskorna var positivt inställda till SBAR- modellen för överrapportering gick implementeringen på kliniken trögt. Skälet till detta var främst att de upplevde det svårt att gå ifrån det system de själva var vana vid. Sjuksköterskorna efterfrågade ytterligare utbildning kring SBAR- modellen då det för många var länge sedan de hade fått information om denna. Slutsatser Studien visar på att sättet att rapportera skiljer sig mellan olika sjuksköterskor.Trots en positiv inställning till att använda SBAR-systemet uttryckte många svårigheter med att förändra ett invant sätt att rapportera. Brist på information och hög arbetsbelastning var faktorer som inverkade på rapporten. De flesta ansåg att de fick rapportera i en lugn miljö. Att vara påläst, ha arbetat senaste dagarna samt vara välinformerad om de strukturer som används underlättade.

Bakgrund Inom hälso- och sjukvården är en bra och fungerande kommunikation mellan medarbetarn aen av de viktigaste förutsättningarna för god och säker vård, då bristande kommunikation är en av de främsta orsakerna till vårdskada. Genom att tillämpa kommunikationsverktyget Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation [SBAR] kan kommunikationen effektiviseras och patientsäkerheten kan öka enligt flera studier. SBARär en lättanvänd och konkret modell som är användbar vid överrapportering och ger vårdgivare en möjlighet att enkelt sammanfatta viktig patientinformation. Syfte Syftet med denna studie var att utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv beskriva sjuksköterskans följsamhet av kommunikationsverktyget SBAR vid muntlig överrapportering på en akutmottagning. Metod Metoden som användes var en direkt, strukturerad, icke-deltagande observationsstudie.Studien ägde rum på en akutmottagning där totalt 28 observationer av muntlig överrapportering genomfördes. Ett observationsprotokoll utformat utifrån akutmottagningens modifierade SBAR-modell användes under observationerna. Resultat Vid de observerade överrapporteringarna rapporterades i genomsnitt 5,2 kategorier utav observationsprotokollets 30 möjliga under samma överrapportering. Resultatet visade att patientens namn, sökorsak och symtom rapporterades i de flesta fallen. Vidare nämndes tidigare sjukdomar och prover eller provsvar i knappt hälften av fallen. Ett fåtal rapportörer tog upp patientens vitalparametrar och endast en återkoppling på informationen given under överrapporteringen observerades. Varken behandlingsinskränkning,upplysningsskydd, eventuella allergier eller smittorisker nämndes vid någon avobservationerna. Slutsats Följsamheten av kommunikationsverktyget SBAR vid muntlig överrapportering på den aktuella akutmottagningen vid observationstillfällena visade sig vara bristfällig.Patientsäkerheten kan äventyras då viktig information, såsom eventuella allergier,utelämnas.

Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig i hälso- och sjukvården och behöver ha en stor kunskap om patienten för att kunna ge god vård och tillgodose patientens grundläggande behov. Vid skiftbyten behöver ansvarig sjuksköterska göra en informationsöverföring till nästkommande sjuksköterska. Därför behöver patientinformationen fungera optimalt vid överrapporteringar mellan sjuksköterskor. När informationsöverföringen brister leder det till att patientsäkerheten hotas vilket kan innebära en vårdskada och ett vårdlidande för patienten. Tidigare forskning visar att det finns brister i kommunikationen hos sjuksköterskor vilket påverkar patientsäkerheten. Det finns kommunikationsverktyg att använda sig av för att minska brister vid överrapportering av patientinformation, där sjuksköterskan kan använda sig av en mall för att få en struktur på informationsöverföringen. Kommunikationsverktyget SBAR består av S-situation, B-bakgrund, A-aktuell bedömning och R-rekommendation och är ett verktyg som underlättar för sjuksköterskan vid överrapportering. Syftet med studien är att undersöka effekter av att sjuksköterskor överrapporterar patientinformation med hjälp av SBAR. Metoden baseras på en allmän litteraturöversikt där elva artiklar har analyserats med hjälp av en kvalitetsgranskningsmall. I studien kom det fram att SBAR var till stor nytta för sjuksköterskorna eftersom alla arbetade med samma verktyg vilket underlättade överföringen av patientdata. Patientsäkerheten ökade då det inte skedde några misstag i kommunikationen vid överrapportering av patienter med hjälp av SBAR, vilket också bidrog till en starkare teamkänsla och bättre arbetsmiljö för sjuksköterskorna. Slutsatsen är att användning av SBAR vid patientöverlämning hjälpte sjuksköterskorna att inte glömma viktig information om patienterna. Därmed minskade risken för patientlidande orsakad av otillräcklig kunskap om patienten med positiva effekter på patientsäkerheten och möjligheten att tillgodose patientens grundläggande behov.

Transferring from an acute care setting to a sub-acute rehabilitation (SAR) setting can be challenging for both patients and providers because communication errors may occur. The purpose of this project was to evaluate the effectiveness of a 2017 quality improvement (QI) initiative that was implemented to reduce 30-day rehospitalization in a SAR setting serving older patients. The project involved an evaluation of the implementation of the Situation, Background, Assessment, and Recommendation (SBAR) tool for patient rounding to decrease the incidence of 30-day re-hospitalizations. Aristotle's linear model of communication, which emphasizes the impact of message delivery on audience response, provided the framework for this project. The evaluation project was conducted using the project organization's internal database to determine if the 2017 QI initiative reduced 30-day readmissions to the hospital. Data were evaluated 3 months before the implementation of the 2017 QI initiative and 3 months after the start of the project. Components reviewed included the length of stay, clinician authorizing the transfer, day of the week, time of transfer, reason, and outcome of the transfer. There was a significant decrease in return-to-hospital for Monday through Friday, but an increase was seen on the weekend (Saturday-Sunday), mainly in the morning and evening. Full-time staff who had participated in the education program worked Monday through Friday. Weekend staff were part-time staff who had not participated in the SBAR training. There was no consistency in the reason for transfer to hospital. The introduction of the SBAR education program had a positive effect on the quality of life of patients readmitting to the hospital.

Bakgrund: Informationsöverföring mellan vårdgivare har som syfte att förmedla information från en vårdpersonal eller vårdenhet till nästa ansvarig personal eller enhet och formellt lämna över ansvaret för patienterna. Sjuksköterskans ansvar är omvårdnaden vilket innebär att vårdkvaliteten riskerar att bli lidande då sjuksköterskan inte har grepp om hela patientens situation. Informationsöverföringsprocessen beskrivs som en riskfylld process där patientsäkerheten äventyras. En strukturerad informationsöverföringmodell som SBAR skall enligt litteraturen kunna leda till att information som skall överföras inte missas eller missuppfattas. Syfte: Syftet var att beskriva de effekter SBAR har för säker vård samt möjligheten till samverkan i team inom klinisk verksamhet där sjuksköterskor medverkar i informationsöverföringen. Metod: En litteraturöversikt genomfördes. 15 artiklar inkluderades från sökningar utförda i databaserna PubMed och CINAHL. Inklusionskriterier som användes var svenskt och engelskt språk samt peer-reviewed. Artiklar äldre än tio år exkluderades. Resultat: SBAR ledde till förbättrad informationsöverföring mellan personal, mer effektiv och korrekt muntlig och skriftlig informationsöverföring. Införande av SBAR ledde också till ökad möjlighet att ställa frågor och bekräfta att informationsöverföringen tagits emot korrekt. Samarbetet blev bättre såväl inom som mellan professioner och medvetenheten hos personalen ökade. Framförallt blev relationen mellan läkare och sjuksköterskor förbättrad. Andra konsekvenser av införande av SBAR som strukturerad informationsöverföringsmodell var att patientsäkerheten förbättrades och att tiden för informationsöverföring tog lika lång eller kortare tid. Slutsats: Baserat på denna studies resultat finns skäl att påstå att SBAR har positiva effekter gällande informationsöverföring till och från sjuksköterskor i klinisk verksamhet. SBAR påverkar också tidseffektivitet, patientsäkerhet, samarbete, informationsöverföring och skapande av struktur positivt.

Bakgrund Syftet med överrapportering är att genom kommunikation förmedla viktig och relevant information om patienten. Överrapportering sker mellan enheter, yrkesgrupper och vårdgivare inom sjukvården, att den är strukturerad och tydlig är viktigt för patientsäkerheten.Sjuksköterskans överrapportering vid skiftbyte är en riskfylld aktivitet ur ett patientsäkerhetsperspektiv därför är det viktigt att sjuksköterskan är utbildad i att använda sig av kommunikationsverktyg vid sin överrapportering. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av överrapporteringens betydelse för patientsäkerheten. Metod I denna litteraturöversikt inkluderas 15 utvalda vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna söktes i databaserna Public Medline [PubMed] och Cumulative Index to Nursing and allied Health Literature [Cinahl] och analyseras utifrån en integrerad analys och granskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningunderlag. Resultat Av resultatet framgår det att sjuksköterskans upplevelse av överrapportering har betydelse för patientsäkerheten. Formen för överrapportering är viktig, i resultatet framgår det att muntlig överrapportering förespråkas av sjuksköterskan men för att denna ska bli lyckad krävs en struktur och tydlighet. Sjuksköterskan behöver utbildning i vårdanpassade kommunikationsverktyg för att överrapporteringen ska bli tydlig och strukturerad. Slutsats Sjuksköterskan upplever att överrapportering har betydelse för patientsäkerheten. Muntlig överrapportering förespråkas av sjuksköterskan men för att denna ska bli lyckad krävs en struktur och tydlighet. För att kunna ha en struktur och tydlighet behöver sjuksköterskan utbildning i kommunikationsverktyg. / Background Handoff between shifts is a risky activity from a patient safety point of view. The metaparadigm of nursing is based on four basic concepts; Nursing, human, health and environment. Common to the four basic concepts is that they all talk about the importance of good communication. The purpose of over-reporting is to communicate important information about the patient through communication. Handoff takes place between professional groups, units and healthcare providers. The Patient Safety Act exists as protection against damage to care, if communication is inadequate it can have consequences for patient safety. Aim Nurse ́s experiences of the importance of handoff for patient safety Method A literature review was conducted and 15 selected scientific articles with both qualitative and quantitative approaches were included in the current study. The scientific articles were analysed on the basis of an integrated analysis and reviewed on the basis of Sophiahemmet University's assessment form. Results The results of the study deal with three themes that are the basis for good over-reporting these are; clarity, structure and teamwork. Based on the results, it appears that the nurse felt that overreporting is important for patient safety. The form of over-reporting is important and the result shows that oral over-reporting is advocated by the nurse, but for this to be successful, a structure and clarity are required. In order to achieve a structure and clarity, the nurse needs training in communication tools. Conclusions Based on the results, it appears that overreporting is important for patient safety from the nurse ́s point of view. The form of over-reporting is essential and the results show that oral over-reporting is advocated by the nurse. In order for this to be successful, structure and clarity are required. This in turn calls for nurse training in communication tools.

Bakgrund: SBAR är ett strukturerat rapporteringsverktyg som sjuksköterskor använder vid bland annat personalbyten. Då sjuksköterskor har omvårdnadsansvar för patienter, bör kommunikationen mellan sjuksköterskor vara god för att förebygga vårdskada. God kommunikation är viktigt för att patienter ska våga berätta om behov, problem och känslor. Genom ökat patientförtroende kan sjuksköterskor upprätta personcentrerat vårdande. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter att rapportera via SBAR. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2022) där två kvalitativa, femkvantitativa samt fem mixade metodartiklar har analyserats. Resultat: Resultatet visade att majoritet av sjuksköterskors erfarenheter av SBAR är att deras kommunikationsförmåga förbättras och att verktyget är tillförlitligt, om sjuksköterskor besitter kompetens i verktygets strukturerade utförande. Sjuksköterskorna erfor ett förbättrat samarbete med annan involverad vårdpersonal och professioner i patientvården samt förbättrad egenförmåga att ge en god rapport. Detta gav sjuksköterskorna en känsla av välbefinnande i sitt vårdarbete. Slutsats: Slutsatsen författarna kunde dra var att sjuksköterskor beroende på egen förmåga, upplever olika aspekter kring användandet av SBAR. Majoriteten av sjuksköterskor anser attSBAR är ett pålitligt och viktigt verktyg i arbetet för patientsäker vård medan andra aspekter visar på att låg efterföljsamhet eller förståelse för mallen kan bidra till en motsatt utveckling. / Background: SBAR is a structured reporting tool that nurses use when, among other things, staff changes. As nurses have nursing responsibilities for patients, communication between nurses should be good to prevent nursing injuries. Good communication is important for patients to dare to talk about needs, problems, and feelings. Through increased patient trust, nurses can establish person-centered care. Purpose: The purpose was to create an overview of nurses’ experiences of reporting via SBAR. Method: As per Friberg (2022) literary review where two qualitative, five quantitative and five mixed methods articles have been analyzed. Result: The results showed that most nurses' experiences with SBAR were that their communication skills improved and that the tool were reliable if the nurse’s possessed competence in the tools structured execution. The nurses experienced an improved collaboration with other involved healthcare staff and professions in patient care as well as an improved ability to give a good report. This gave the nurses a sense of well-being in their nursing work. Conclusion: The conclusion the authors could draw was that the nurses, depending on their own abilities, experience different aspects regarding the use of SBAR. Most nurses believe that SBAR is a reliable and valuable tool in the work for patient-safe care, while other aspects show that low compliance or understanding of the model can contribute to the opposite development.

Bakgrund: Kommunikationsverktyget SBAR (situation, bakgrund, aktuellt, rekommendation) som utvecklades i den amerikanska militären för att förbättra kommunikationen är numera ett kommunikationsverktyg som används inom vården. Det finns ett samband mellan bristfällig kommunikation och vårdskador. Tidigare forskning visar att SBAR har en positiv effekt på kommunikationen och att standardiserad överrapportering bidrar till patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att skapa en översikt hur kommunikationsverktyget SBAR påverkar sjuksköterskors kommunikation. Metod: För att besvara syftet genomfördes en allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2022). Tre kvalitativa och sju kvantitativa artiklar ingick i dataanalysen och analyserades utifrån likheter och skillnader i syfte, artiklarnas ursprung, metod samt artiklarnas resultat. Resultat: SBAR påverkade sjuksköterskors kommunikation genom att skapa en ram som vägleder överrapporteringen. SBAR ökade sjuksköterskors självsäkerhet och bidrog till att sjuksköterskor kände sig mer tillfredsställda med informationsöverföringen. Bland sjuksköterskor sågs även en ökad kompetens vid överrapportering, förbättrad dialog och en effektivare kommunikation. Slutsats: Kommunikationsverktyget SBAR påverkade sjuksköterskors kommunikation positivt både enligt sjuksköterskor själva och enligt observationerna som genomfördes i artiklarna. Risken för missförstånd minskade enligt sjuksköterskor och sjuksköterskor var mer uppmärksamma på patienternas mående. Genom att skapa en litteraturöversikt som tillför kunskap till omvårdnadsprofessionen om kommunikationen kan risken att patienter utsätts för vårdlidande minska och vårdandet förbättras.

Bakgrund: Att överrapporteringen inom hälso- och sjukvården fungerar är en förutsättning för att kunna bedriva god och säker vård för patienten. Brister i form av missförstånd eller ofullständig information riskerar att påverka patientsäkerheten. Inom hälso- och sjukvården används olika kommunikationsverktyg vid överrapportering för att skapa förutsättningar för säker informationsöverföring. Syfte: Skapa en översikt om sjuksköterskors erfarenheter av att använda SBAR vid överrapportering inom hälso- och sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt som utgick från 8 kvantitativa artiklar, 1 kvalitativ och 1 mixed method. Resultat: Sjuksköterskorna erfor att SBAR var en användbar kommunikationsmodell som var lätt att använda. SBAR gav överrapporteringen struktur, gjorde den relevant och tydlig. SBAR bidrog till en gemensam syn på överrapportering, vilket förbättrade samarbetet. Sjuksköterskorna erfor att patientsäkerheten förbättrades med SBAR. Delade erfarenheter rådde kring huruvida SBAR var tidseffektiv. Slutsats: Med förutsättning att sjuksköterskor har god medicinsk kunskap kan patientsäkerheten förbättras med SBAR. Det fanns indikationer på att SBAR var tidseffektiv, då mängden patientinformation ökade under överrapportering och skedde under samma tidsram som innan implementeringen.

Bakgrund: Studier visar att struktur och relevans i muntlig överrapportering är av stor vikt då detta ökar patientsäkerheten. I nuläget finns ingen allmänt accepterad mall för muntlig överrapportering av patienter i Sverige. En modell för muntlig överrapportering som nu börjat introduceras på svenska sjukhus är SBAR, vilken rekommenderas av Sveriges Kommuner och Landsting. Syfte: Att undersöka akutmottagningssjuksköterskors uppfattningar av muntlig överrapportering från ambulanspersonalen vid larm/prioritet 1, på ett av Stockholms sjukhus. Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med enkät som underlag för datainsamlingen utfördes. Studien hade kvantitativ design med deskriptiv ansats. Enkätens frågor utformades utifrån SBAR för akuta situationer. Totalt insamlades 21 enkäter, besvarade av nio olika sjuksköterskor. Resultat: Alla deltagande sjuksköterskor utom en önskade en gemensam mall för överrapportering. Information om allergier, smittorisker, social bakgrund och ADL-förmåga, överrapporterades i mycket begränsad utsträckning. Sjuksköterskorna svarade, i majoriteten av fallen, att de inte saknade något i överrapporteringen. Slutsats: I denna studie finns en önskan om en gemensam mall för  överrapportering mellan ambulanspersonal och akutmottagningspersonal. Till skillnad från tidigare studier visar denna studie att viss information inte tycks vara nödvändig i den akuta situationen. / Background: Previous studies show that the structure and relevance in verbal handover of patients is of great importance with regard to patient safety. There is no generally accepted template for verbal handover of patients in Sweden. A model for verbal handover (SBAR) that is recommended by Swedish Association of Local Authorities and Regions is now being introduced in Swedish hospitals. Objective: To study the perception of verbal handover of patients from paramedics to emergency department nurses in an emergency hospital in Stockholm. Method: An empirical cross-sectional study with a questionnaire as a basis for data collection. This study had a quantitative design with a descriptive approach. The questionnaire was designed based on SBAR for emergency situations. In total 21 questionnaires from nine nurses were evaluated. Results: All nurses, except one, would appreciate a common template for verbal handover. Information on allergies, contagious risks, social background and ADL-capabilities was rarely reported during handover. The majority of nurses reported that they did not miss any information in the verbal handover. Conclusion: This study shows a need for a common template for verbal handover from ambulance staff to emergency department nurses. Contrary to previous studies there is also a view that some information is unnecessary in the emergency situation.