Este estudo avaliou propriedades físicas de materiais reembasadores para dentaduras após imersão em solução à base de perborato de sódio. Em todos os testes, os materiais, Kooliner e Elite Soft foram divididos nos grupos G1 (controle): imersão em saliva artificial a 37°C e G2 (experimental): imersões diárias em solução à base de perborato de sódio (Corega Tabs) por 5 minutos. Para os testes de sorção, solubilidade, alteração de cor e de dureza, foram obtidos 30 espécimes em forma de disco (15x3mm) de cada material, por meio da técnica direta, a partir da prensagem do material em matriz metálica vazada entre duas placas de vidro. A sorção e solubilidade foram avaliadas após 120 dias de imersão. A alteração de cor foi avaliada imediatamente após o acabamento dos corpos-de-prova e após 30 e 120 dias. A dureza dos materiais foi mensurada inicialmente, após 30 e 60 dias de imersão. O teste de Kruskal-Wallis (P<0,05) indicou que para o material Kooliner, o tipo de imersão (G1=1,43; G2=1,63) não interferiu nos valores de sorção. Quanto ao Elite soft, o perborato de sódio (G1=0,29; G2=0,51) promoveu aumento significativo nos valores de sorção. Comparando os materiais, o Kooliner apresentou médias de sorção significativamente mais altas que o Elite soft, para os dois grupos estudados. Para solubilidade, o teste Anova (P<0,05) a dois fatores de variação indicou diferença significante entre o fator grupo e entre o fator material. O Kooliner (0,168) bem como o grupo 1(0,137) apresentaram as maiores médias de solubilidade em relação ao Elite soft (0,089) e o grupo 2 , respectivamente. Com relação à cor (Anova, P<0,05), os dois materiais sofreram alteração no intervalo de 30 (Kooliner: G1=3,63, G2=2,87; Elite soft: G1=6,27, G2=6,01) e 120 (Kooliner: G1=4,21, G2=3,94; Elite soft: G1=8,54, G2=9,23) dias de imersão. O fator grupo não influenciou nesta propriedade dos materiais. Para a dureza do Kooliner, foi aplicada a análise de variância a dois fatores de variação (grupo: G1=6,63; G2=7,27 e tempo: T0=5,24; T30=7,28; T60=8,34), que indicou diferença somente para o fator tempo. Após a comparação das médias (Tukey=0,87), notou-se aumento significante (P<0,05) da dureza entre todos os tempos avaliados. Os corpos-de-prova de Elite soft do grupo experimental (49,18) apresentaram um aumento (P<0,05) na dureza quando comparado ao grupo controle (48,72). Para o fator tempo, o teste de Tukey (0,76), indicou diferença significante (P<0,05) entre as três médias (T0=46,45; T30=49,63; T60=50,74). O perborato de sódio não influenciou de forma significante nas propriedades avaliadas neste estudo. Dentre os materiais, o Kooliner foi o que apresentou maior estabilidade, porém é um material com características diferentes do Elite soft. O tempo é um fator importantíssimo na alteração das propriedades dos materiais, tendo interferido em todas as variáveis testadas. Estudos com o objetivo de aprimorar as características dos materiais para uma aplicação a longo prazo devem ser ainda realizados, visando a viabilidade de uso dos materiais reembasadores. / The aim of this study was to evaluate the physical properties of denture liners after immersion in a sodium perborate´s solution. In all the tests, both materials, Kooliner and Elite soft, were divided into the groups G1 (control): immersion in artificial saliva at 37°C and G2 (experimental): daily immersions in a sodium perborates´s solution (Corega Tabs) for five minutes. Thirty specimens (diameter of 15 mm and thickness of 3 mm) were obtained for the tests of water sorption, solubility, color change and hardness. Each material was processed according to the manufacturer´s directions in metallic moulds prepared for this purpose and compressed by two glass plates. Water sorption and solubility were evaluated after 120 of immersion. Color change was evaluated after specimens´ finishing, after thirty and sixty days of immersion. Kruskal Wallis (P<0,05) indicated that the immersion in sodium perborate (G1=1,43; G2=1,63) did not interfere in the water sorption values. Sodium perborate promoted significative raise in the Elite soft´s water sorption (G1=0,29; G2=0,51). Comparing the materials, Kooliner had the biggest means in both groups. In the solubility test, ANOVA (P<0,05), using two variation factors, indicated signifficant difference between groups and materials. Kooliner (0,168) and Group 1 (0,137) presented the biggest solubility means when compared with Elite soft (0,089) and Group 2 (0,110). Both materials changed between 30 (Kooliner: G1=3,63, G2=2,87; Elite soft: G1=6,27, G2=6,01) and 120 (Kooliner: G1=4,21, G2=3,94; Elite soft: G1=8,54, G2=9,23) days of immersion in the color test (Anova, P<0,05). To the Kooliner´s hardness, the ANOVA with two variation factors, indicated signifficant differece only for the time of immersion (grupo: G1=6,63; G2=7,27 e tempo: T0=5,24; T30=7,28; T60=8,34). Comparing the means (Tukey=0,87) a signifficant raise (P<0,05) of the hardness was observed between all the periods evaluated. Specimens of the experimental group of Elite soft (49,18) showed a raise (P<0,05) in the hardness when compared to the control group (48,72). The test of Tukey (0,76) indicated significant difference (P<0,05) in the time of immersion between the three means (T0=46,45; T30=49,63; T60=50,74). Sodium perborate did not influence significantly the properties evaluated in this study. Between the materials, Kooliner presented the best stability. But both materials have different compositions and behave in different ways clinically. The period of immersion is a very important factor in the physical properties of the materials; and all of them presented signifficant differences during this period. Studies with the intention of improving the materials´ properties for a long term use should be tried to make viable the use of denture liners.

<p>The aim of this study was to describe and compare nurses, district nurses and physicians approach to the hygiene guidelines. The data collection was conducted with a questionnaire within four hospital units and nine primary care units in a Swedish county during spring and early summer of 2009. A total of 186 healthcare workers returned the questionnaire, 86 from hospital units and 100 from primary care units. The main result of the study shows that the healthcare workers from both hospital and primary care didn´t estimate all, by the authors chosen, routines equally. A significant difference found between the units was that hospital personnel estimated the importance of not to wear private clothes during work higher than personnel from primary care. Also, they more rarely departed from the routines regarding to disinfect their hands after physical contact, not to wear jewelry or a watch on their hands or arms and not to wear private clothes during work hours. Nurses/district nurses from hospital and primary care units estimated the importance of following the guidelines to be higher than the physicians did from both units. They also estimated higher on the majority of the moments regarding compliance. This study shows the need of continued studies within this subject because of the lack of studies regarding healthcare workers approach to the guidelines and what effect it can have on improving compliance.</p>

<p><strong>Syfte.<em> </em></strong>Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom hälso- och sjukvård. Dessa infektioner drabbar patienten och dess anhöriga samt bidrar till stora kostnader för samhället. Studier har visat att god följsamhet till de basala hygienrutinerna är ett effektivt sätt att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Syftet med denna studie var att studera två mottagningars följsamhet till basala hygienrutiner, varav den ena deltar i kvalitetsprojektet VRISS – Vårdrelaterade Infektioner Ska Stoppas. Syftet var även att jämföra mottagningen som deltar i VRISS-projektet med den som inte deltagit, för att undersöka om det förekommer någon skillnad mellan dem.</p><p><strong>Metod<em>. </em></strong>Sjukvårdspersonal i tjänst på en mottagning som deltar, samt på en mottagning som inte deltar i VRISS-projektet observerades gällande följsamhet till basala hygienrutiner. Observationstillfällena gjordes under en veckas tid på varje mottagning.</p><p><strong>Resultat.<em> </em></strong>Den mottagning som deltar i VRISS-projektet hade högre följsamhet gällande spritning av händer samt helt korrekt utförande i alla tre stegen. Ingen signifikant skillnad mellan mottagningarna avseende följsamhet till någon annan studievariabel förekom.</p><p><strong>Slutsats.<em> </em></strong>Den mottagning som deltar i VRISS-projektet visar på en bättre följsamhet av bland annat spritning av händer än den mottagning som inte deltagit. För att uppnå följsamhet till 100 procent krävs utbildningsprogram som kontinuerligt uppmanar och påminner personalen om riktlinjerna för de basala hygienrutinerna och deras effekt mot vårdrelaterade infektioner.</p> / <p><strong>Aim</strong><strong>.</strong> Hospital-related infections are a major problem in healthcare. These infections occur among patients and their relatives, contributing to high costs for society. Studies have shown that good adherence to basic hygiene routines are an effective way to reduce the incidence of the infections. The purpose of this study was to examine adherence to basic hygiene routines among healthcare staff, and compare a healthcare reception which was included in the VRISS-project (healthcare-related infections shall be stopped) with a reception that did not participate, in order to investigate whether there is any difference in the adherence to basic hygiene routines between them.</p><p><strong>Method</strong><strong>.</strong> Healthcare staff at service within a healthcare reception that participated, and a reception that did not participate in the VRISS-project was observed. Data observations were accounted during a week within each reception.</p><p><strong>Results</strong><strong>.</strong> The healthcare reception involved in the VRISS-project had a higher compliance current shelling of hands and accomplish to the routines properly in all three steps. No difference between the receptions in adherence to any other of the variable that were studied was shown.</p><p><strong>Conclusion.</strong> The healthcare reception that participates in the VRISS-project shows a higher adherence to the basic hygiene routines including shelling of hands. Although, for a higher compliance, training is required to continually remind the healthcare staff about the guidelines for basic hygiene routines and its impact on hospital-related infections.</p>

The aim of this study was to describe and compare nurses, district nurses and physicians approach to the hygiene guidelines. The data collection was conducted with a questionnaire within four hospital units and nine primary care units in a Swedish county during spring and early summer of 2009. A total of 186 healthcare workers returned the questionnaire, 86 from hospital units and 100 from primary care units. The main result of the study shows that the healthcare workers from both hospital and primary care didn´t estimate all, by the authors chosen, routines equally. A significant difference found between the units was that hospital personnel estimated the importance of not to wear private clothes during work higher than personnel from primary care. Also, they more rarely departed from the routines regarding to disinfect their hands after physical contact, not to wear jewelry or a watch on their hands or arms and not to wear private clothes during work hours. Nurses/district nurses from hospital and primary care units estimated the importance of following the guidelines to be higher than the physicians did from both units. They also estimated higher on the majority of the moments regarding compliance. This study shows the need of continued studies within this subject because of the lack of studies regarding healthcare workers approach to the guidelines and what effect it can have on improving compliance.

Hygien spelar en viktig roll inom hälso- och sjukvården och i arbetet att förebygga smittspridning. Nightingale är en föregångare som talade om effekterna av korrekt handhygien och ren vårdmiljö. I svensk sjuksköterskeutbildning har hygien en central del, som det diskuteras mycket kring. Hälsoorganisationer över hela världen har utarbetat olika riktlinjer kring hygienens betydelse i vården, ändå visar tidigare forskning på brister i följsamhet. Syftet med studien var att belysa sjukhusmiljön med avseende på vårdhygien vid ett sjukhus i Tanzania. En kvalitativ metod med deltagande observationer valdes. Datainsamlingen pågick under fyra veckor, där studenter från en sjuksköterskeskola observerades. Studien diskuterar möjligheter och hinder för vårdhygien, där resultatet presenteras i sju olika teman. Resultatet visar att kunskapen om vårdhygien var stor bland studenterna i Tanzania, men resurser var ett stort problem. Även om kunskap och rutiner fanns, efterföljdes dessa på varierande sätt, i den kultur och tradition som finns i Tanzania. / Hygiene has a very important role within healthcare and the prevention of spreading diseases. Nightingale was among the first who talked about the effect of proper hand hygiene and a clean environment. Hygiene has a central part within the education at nursing schools in Sweden and is well discussed. Healthcare organizations all over the world have developed different guidelines about the importance of hygiene within healthcare, but research still indicates poor compliance. The aim of this study was to illustrate hygiene within healthcare at a hospital in Tanzania. A qualitative method with an observational study was chosen. The data collection was made during four weeks, observing students from a nursing school in Tanzania. This study discusses the potentials and the disadvantages of hygiene within healthcare. The result is presented in seven different themes and indicates good knowledge about hygiene among the Tanzanian students, but poor resources and lack of supplies caused a big problem. It appeared that the healthcare and how the hygiene was managed within the culture and tradition, which existed in Tanzania, have differences even though knowledge and routines exists.

Syfte: Att genom vetenskaplig litteratur beskriva vilka metoder och instrument somanvänds inom hälso- och sjukvård för att mäta följsamheten tillhygienföreskrifter.Metod: Föreliggande studie har genomförts som en litteraturöversikt. Artiklar söktes viaCinahl, PubMed och Web Of Science.Resultat: Resultatet grundar sig på 14 artiklar. Fem kategorier av metoder beskrevs, medtio tillhörande instrument. I tio av studierna användes manuell observation sommätmetod. Två studier tog upp provtagning på ytor (ATP-mätning) för attutvärdera städrutiner. Även elektronisk observation, självskattning samt intervjubeskrevs. Instrumenten som beskrevs var fyra typer av observationsformulär, tvåtyper av ATP-mätare, två typer av enheter som registrerar elektroniska signaler,ett intervjuformulär samt ett självskattningsformulär.Slutsats: Att mäta följsamheten till hygienregler behöver inte vara svårt eller kostsamt,men kan hjälpa oss i arbetet mot en högre patientsäkerhet. Mätningar kan ge ossen bild av våra svaga punkter i följsamhet till hygienregler. I och med attsynliggöra svagheterna kan vi också arbeta med att förbättra dem.

Bakgrund: Basala hygienrutiner ska enligt Socialstyrelsen tillämpas för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI är ett hot mot patientsäkerheten och kan medföra ökat lidande för patienten och ökade kostnader för samhället. Syfte: Att undersöka följsamhet till basala hygienrutiner inom ambulanssjukvård i ett antal utvalda omvårdnadssituationer. Metod: En deskriptiv kvantitativ studie där data inhämtades genom strukturerad observation. Bekvämlighetsurval tillämpades och totalt 68 observationer gjordes på två ambulansstationer inom samma landsting. Huvudresultat: Följsamhet till basala hygienrutiner varierade, med högst följsamhet till rutinen om kort eller uppsatt hår (87%) samt till användning av handskar (87%). Lägst följsamhet observerades till rutinen om handdesinfektion före patientnära arbete eller användning av handskar (1%). Inte vid någon observation (0%) visades följsamhet till samtliga sju basala hygienrutiner som undersöktes. Slutsats: Att brister av varierande grad fanns i följsamhet till basala hygienrutiner. Särskilt stor förbättringspotential visade de basala hygienrutinerna gällande handdesinfektion före och efter patientnära arbete eller användning av handskar. Bristerna i följsamhet till basala hygienrutiner kan leda till brister i patientsäkerhet i form av en risk att patienter drabbas av VRI och ökat lidande. Orsakerna till resultatet kan troligtvis ligga både på individnivå och organisationsnivå vilket gör det särskilt angeläget att resultatet diskuteras i berörda verksamheter samt fortsatta studier. / Background: According to the Swedish National Board of Health and Welfare, compliance to hygiene routines is important to prevent healthcare-associated infections (HCAI). HCAI are a threat to patient safety and may increase patient suffering and costs for the society. Aim: To describe compliance to hygiene routines within ambulance care in a number of given situations. Method: A descriptive quantitative study with data collection through structured observation. Convenience sampling was used and 68 observations in total were made on two ambulance stations. Main result: Varying compliance to hygiene routines was found, with highest compliance to the routine stating that hair should be short or up (87%) and the routine about use of gloves (87%). The lowest compliance was found to the routine about hand disinfection before patient contact or glove use (1%). No observation showed compliance to all seven hygiene routines covered by the study. Conclusion: That compliance with hygiene routines has shortcomings, especially regarding hand disinfection, which may lead to weak patient safety through a risk of HCAI and patient suffering. The shortcomings are probably grounded both on an individual and an organisational level which makes discussion of the subject in affected organisations and further studies important.

Syfte. Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom hälso- och sjukvård. Dessa infektioner drabbar patienten och dess anhöriga samt bidrar till stora kostnader för samhället. Studier har visat att god följsamhet till de basala hygienrutinerna är ett effektivt sätt att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Syftet med denna studie var att studera två mottagningars följsamhet till basala hygienrutiner, varav den ena deltar i kvalitetsprojektet VRISS – Vårdrelaterade Infektioner Ska Stoppas. Syftet var även att jämföra mottagningen som deltar i VRISS-projektet med den som inte deltagit, för att undersöka om det förekommer någon skillnad mellan dem. Metod. Sjukvårdspersonal i tjänst på en mottagning som deltar, samt på en mottagning som inte deltar i VRISS-projektet observerades gällande följsamhet till basala hygienrutiner. Observationstillfällena gjordes under en veckas tid på varje mottagning. Resultat. Den mottagning som deltar i VRISS-projektet hade högre följsamhet gällande spritning av händer samt helt korrekt utförande i alla tre stegen. Ingen signifikant skillnad mellan mottagningarna avseende följsamhet till någon annan studievariabel förekom. Slutsats. Den mottagning som deltar i VRISS-projektet visar på en bättre följsamhet av bland annat spritning av händer än den mottagning som inte deltagit. För att uppnå följsamhet till 100 procent krävs utbildningsprogram som kontinuerligt uppmanar och påminner personalen om riktlinjerna för de basala hygienrutinerna och deras effekt mot vårdrelaterade infektioner. / Aim. Hospital-related infections are a major problem in healthcare. These infections occur among patients and their relatives, contributing to high costs for society. Studies have shown that good adherence to basic hygiene routines are an effective way to reduce the incidence of the infections. The purpose of this study was to examine adherence to basic hygiene routines among healthcare staff, and compare a healthcare reception which was included in the VRISS-project (healthcare-related infections shall be stopped) with a reception that did not participate, in order to investigate whether there is any difference in the adherence to basic hygiene routines between them. Method. Healthcare staff at service within a healthcare reception that participated, and a reception that did not participate in the VRISS-project was observed. Data observations were accounted during a week within each reception. Results. The healthcare reception involved in the VRISS-project had a higher compliance current shelling of hands and accomplish to the routines properly in all three steps. No difference between the receptions in adherence to any other of the variable that were studied was shown. Conclusion. The healthcare reception that participates in the VRISS-project shows a higher adherence to the basic hygiene routines including shelling of hands. Although, for a higher compliance, training is required to continually remind the healthcare staff about the guidelines for basic hygiene routines and its impact on hospital-related infections.

Bakgrund: : Vårdrelaterade infektioner är kostsamma för vården och orsakar lidande förpatienten. Operationspersonal har en viktig uppgift att förebygga smittspridning och följahygienrutiner. Dessa är bland andra att använda rätt arbetskläder, arbeta aseptiskt och enligtbasala hygienrutiner samt att bibehålla steriliteten. Syfte: Syftet med studien var att observeraföljsamheten till aseptik och basala hygienrutiner på operationssal vid allmänkirurgiskt ingreppvid två sjukhus i Mellansverige. Metod: Studien var en observationsstudie med kvantitativansats. Observationerna genomfördes utifrån ett observationsprotokoll. Ingreppen somobserverades var av allmänkirurgisk karaktär och totalt tio observationer utfördes.Yrkeskategorier som ingår i operationsteamet observerades i olika arbetsmoment, såsomarbetskläder, insättning av PVK, preoperativ huddesinfektion och steril drapering. Följsamhetentill de olika momenten beräknades i procent. Resultat: Totalt tio observationer genomfördes. Dearbetsmoment som hade bäst följsamhet var arbetskläder, insättning av PVK, preoperativhuddesinfektion och steril drapering. I alla arbetsmoment som observerades var handdesinfektionden underkategori som hade sämst följsamhet. Slutsats: I samtliga av de sex arbetsmoment somobserverades i studien fanns brister gällande följsamhet till aseptik och basala hygienrutiner trotsatt vissa moment, såsom preoperativ huddesinfektion och steril drapering av operationsområdet,hade hög följsamhet. / Background: Hospital acquired infections are costly for health care and causes distress for thepatient. Operational staff have an important role in preventing the spread of infection and followhygiene procedures. These include using the proper work clothes, work aseptically and accordingto basic hygiene and to maintain sterility. Aim: The aim of the study was to observe adherence toaseptic technique and basic hygiene procedures in the operating theater for general surgery attwo hospitals in central Sweden. Method: The study was an observational study withquantitative approach. The observations were carried out on the basis of an observation protocol.The surgical intervention that were observed was of a general surgical nature and a total of tenobservations were performed. Professional categories included in the operating team wereobserved in different tasks, such as work clothes, insertion of PVK, preoperative skindisinfection and sterile draping. Adherence to the various elements was calculated in percent.Result: A total of ten observations were made. The observed tasks that had the best adherencewere working clothes, insertion of PVK, preoperative skin disinfection and sterile draping. Handdisinfection was the subcategory that had the lowest adherence of all observed tasks.Conclusion: In each of the six tasks that were observed in the study there were deficienciesregarding adherence to aseptic technique and basic hygiene despite some tasks, such aspreoperative skin disinfection and sterile draping of the surgical field, which had high adherence.

Bakgrund: Inom förskolan finns det många aktivitetersom utsätter både barnoch personal för risken att bli drabbad av smittsam sjukdom. Detta påverkar inte bara deras hälsa utan även spridningen av infektioner i samhället. Barn i förskola löper två till tre gånger högre risk för att få infektioner än barn som inte vistas på förskola. Tidigare studier visart.ex. att enkla förändringar på förskolan som skrivna riktlinjer för hygienrutiner, följsamhet till hand-och blöjbyteshygien och utbildning av personal och föräldrarkan minska sjukfrånvaron och risken förspridning av smitta. Syfte: 1) Att kartlägga grundläggande kunskaper hos förskolans personal,om hur sjukdomar sprids och hur man kan minska smittspridning. 2) Att undersöka inställningen hos föräldrartill de befintliga hygienrutinerna i förskolan. Metod: 123personal och 104 föräldrar från förskolor inom Kiruna kommun, Sverige svarade på en webb -baserad enkät. Resultat: Resultatet visade på avsaknad avfortbildning, för få skriftliga rutiner, bristande kunskap om hur smitta sprids och begränsad vetskap om informationskällor angående smittsamma sjukdomar. Föräldrar önskar mer information om de hygienrutiner som finns och personal önskar mer kunskap hur de kan informera föräldragruppen. Tillgång till material som handskar, handsprit och pappershanddukar för att kunna följa rekommenderade hygienrutiner fanns på alla förskolor. Både personal och barn reser mycket utanför Sverige, vilket tillsammans med de identifierade bristerna på förskoskolorna bidrar till ökad risk för spridning av smitta. Konklusion:Personalen på förskolorna är inte sjukvårdsutbildade och deras främsta uppgift är att bedriva pedagogisk verksamhet.Trots detta måste förskolor erbjuda en god omsorg till alla barn oavsett hälsostatus. Egenkontroll och dokumentation av förskolans hygienarbete är ett lagstadgat krav och avsaknad av rutiner är en allvarlig brist. Det är av vikt att fokusera på riktlinjer som kan förbättra hygienarbetet. Kan personal och föräldrar hjälpa till att minska risken för smittsamma sjukdomar är det av stor betydelse. För detta krävs god kunskap, samarbetepå olika nivåer, ändamålsenliga lokaler och rätt utrustning / Background: Activities in preschool expose children, staff members, and society at large to com-municable diseases. The risk of infection among preschool children is 2-to 3-fold higher compared to children cared for at home.Recent studies show that simple changes in preschool e.g.written hy-giene guidelines,-and adherence to recommended hygiene practices for changing diapers, improved hand-washing technique, and parental education can prevent infection-based illness and decrease the spread of communicable diseases. Aims: This study aimed to (i)survey the knowledge of preschool staff regarding the spread and pre-ventionof contagious diseases and (ii) investigate the attitude of parents toward current guidelines in preschools. Methods: 123 staff members and 104 parents at preschools in Kiruna,Sweden completed an inter-net-based questionnaire. Results: Our results identified a lack of continuing education for staff members, the absence of writ-ten guidelines at preschools, inadequate understanding of how infection is spreads, and limited knowledge of information sources for communicable diseases. Parents wanted information about current hygiene guidelines, whereas the staff members requested more education to help them better inform parents about the guidelines.The supply of protective gloves, alcohol-based handdisinfect-ants,and paper towels was available at all preschools in accordance with the recommended hygiene practices. We also determined that it was common to travel abroad both among the staff members and the children which, together with the other identified shortcomings at the preschools contributes to an increased risk of spreading infections. Conclusion: Because preschool staff members mainly perform pedagogical activities, they currently lack formal education about health care. However, preschools must offer excellent care to all chil-dren, regardless of health status.Although government regulations require preschools to control hy-giene internally, including documentation, the absence of routines and guidelines is serious. There-fore, preschools should focus on guidelines that improve hygiene. Importantly, preschool staff can both work to prevent communicable diseases.This requires skilled staff, collaboration on different levels, and suitable and well-equipped facilities / <p>978-91-86739-59-1</p>