Introduktion: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är idag ett omfattande problem runt om i Europa och sjukvården står idag och i framtiden inför nya utmaningar. God hygien är avgörande för att motverka VRI, men trots det är beteendet för handhygien (HH) bristfälligt. Syfte: Att beskriva förebyggande åtgärder som kan förhindra att vårdrelaterade infektioner uppstår. Metod: Den här litteraturstudien har baserats på Polit och Becks (2012) nio-stegs-modell. Till litteratursökningen användes CINAHL och PubMed som databaser. Tio artiklar kvarstod efter en kvalitetsgranskning där fyra teman uppkom. Resultat: Miljöanpassning, aktivt ledarskap, kunskapsförbättring och repetitiva åtgärder var de teman studien grundade sitt resultat på. Miljöanpassning i form av isolering och rengöring av ytor hade en direkt förebyggande effekt på VRI. Kunskapsförbättring och repetitiva åtgärder som fungerar som påminnelser, tillsammans med ett aktivt ledarskap med goda förebilder var de bästa åtgärderna för att öka sjukvårdspersonalens följsamhet och gott beteende gällande HH, och därmed minska VRI. Slutsats: De viktigaste åtgärderna mot VRI visade sig vara utbildning, varierande påminnelser, återkoppling och aktivt samt engagerat ledarskap med goda förebilder inom teamet. Snabb isolering och rengöring vid specifik smitta visade sig också motverka att VRI uppstår.

Bakgrund: Manlig omskärelse är vanligt förekommande inom flera religioner och folkslag. På grund av invandringen har manlig omskärelse blivit vanligare även i Sverige, vilket har medfört att landsting och kommuner numera fått laglig rätt att utföra ingreppet när det finns behov eller förfrågningar om det. Medicinska besvär i underlivet kan även leda till att ingreppet utförs som behandling. Syftet: var att beskriva mäns uppfattningar av att vara omskurna. Metod: En kvalitativ intervjustudie som baserades på sex intervjuer med omskurna män. Analysen av materialet följde Graneheim och Lundmans (2004) manifesta innehållsanalys. Resultat: Religionen var den främsta orsaken som angavs som skäl till varför manlig omskärelse utfördes. Informanterna framförde bättre hygien i underlivet och behagligare samlag samt större känsla av samhörighet vilket ledde till välbefinnande oberoende på orsak till ingreppet. Uppfattningar om mindre risk för infektioner och könssjukdomar fanns men är inte vetenskapligt bevisade. Resultatet visade på uppfattningar om att det är lämpligast att utföra ingreppet så tidigt som möjligt, främst under de första månaderna efter ett barns födelse. Slutsatser: Majoriteten av informanterna hade inga negativa uppfattningar om omskärelse. Ingreppet förknippades starkt till minskad risk för infektioner samt god hygien och sexualitet. Männens uppfattning var att utföra ingreppet på spädbarn för att undvika minnen av rädsla och smärta.

Beroende på arbetsplats kan sårvård vara ett dagligt återkommande moment i vårdarbetet. Syftet med studien var att beskriva omvårdnaden vid kroniska sår. Sårvård förekommer i olika vårdande sammanhang och olika vårdmiljöer, därav kom syftet även att belysa likheter och skillnader runt sårbehandling i olika vårdmiljöer. En kvalitativ metod användes med berättelser som datainsamlingsmetod. Resultatet bygger på nio berättelser från vårdare inom hemsjukvården och åtta vårdare med speciell utbildning inom sår/sårvård. Resultatet redovisas i form av fyra teman; Möta patienter med sår, Anpassa sårbehandlingen efter förutsättningarna i vårdmiljön, Bedömning och dokumentation av sårläkningsprocessen och Rutiner kring sårbehandling. I sårvården innefattas både mötet med patienten och den omgivande miljön där sårvården utförs, vilken är både en vårdmiljö och samtidigt arbetsmiljö. Sårvården är komplex med många utmaningar beroende på situation och patient. Även om syftet med sårvård är att behandla sår, finns alltid en patient som skall vårdas.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka operationspersonalens följsamhet till rekommenderade och lokala föreskrifter av hygienrutiner inom ortopedioperation på Centraloperation på Östersunds sjukhus. Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie och genomfördes med hjälp av ett observationsprotokoll. Observationerna utgjordes av höft- och knäplastiker och den sammanlagda mängden observationer var tio stycken. Varje yrkeskategori i operationsteamet observerades utifrån olika moment, såsom arbetskläder, läkemedelsberedning, huddesinfektion och sterildrapering. Följsamheten till hygienrutinerna i de olika momenten beräknades i procent och delades in i tre grupper: 100 % fullständig följsamhet, 99-75 % delvis följsamhet och <75 % bristfällig följsamhet. Resultat: Efter tio genomförda observationer visade resultatet att de moment som hade flest observerade fall av fullständig följsamhet till gällande hygien- och arbetsrutiner var Sterildrapering och Huddesinfektion medan de moment som hade lägst följsamhet var Under pågående operation och PVK. I de två sistnämna momenten var utebliven desinfektion av händerna den främsta orsaken till den låga följsamheten. Slutsats: Trots att moment som Huddesinfektion och Sterildrapering uppvisades fullständigföljsamhet i vissa fall så förekom det brister i samtliga av de elva momenten som observerades.

Ökning av multiresistenta bakterier som MRSA och ESBL kan ses i Sverige. För att förebygga att dessa mikroorganismer sprids är det viktigt att basala hygienrutiner följs samt att personalen har kunskap om MRSA och ESBL.   Studiens syfte var att se vilken kunskap det fanns hos läkare och sjuksköterskor inom primärvården, gällande MRSA och ESBL, samt att undersöka följsamhet hos personalen gällande hygienrutiner. En tvärsnittsstudie gjordes där tre vårdcentraler valdes ut. 45 enkäter delades ut totalt. Fyra personer valde att inte delta.   Skiftande kunskaper kunde ses gällande smittspridning, mikrobiologiska egenskaper och behandling av bärarskap av MRSA och ESBL.   Kunskaper om hygienförebyggande åtgärder var goda och deltagarna svarade att engångsförkläde ska användas vid patientnära vård samt att noggrann handhygien ska utföras för att minska smittspridningen. Trots kunskap om vikten av noggrann handhygien var det cirka 25 % av deltagarna som utförde handdesinfektionen felaktigt. För övrigt var följsamheten god.   Studiens slutsats är att kunskaper i hygienförebyggande åtgärder samt följsamhet av basala hygienrutiner är relativt goda.

<p>Beroende på arbetsplats kan sårvård vara ett dagligt återkommande moment i vårdarbetet. Syftet med studien var att beskriva omvårdnaden vid kroniska sår. Sårvård förekommer i olika vårdande sammanhang och olika vårdmiljöer, därav kom syftet även att belysa likheter och skillnader runt sårbehandling i olika vårdmiljöer. En kvalitativ metod användes med berättelser som datainsamlingsmetod. Resultatet bygger på nio berättelser från vårdare inom hemsjukvården och åtta vårdare med speciell utbildning inom sår/sårvård.</p><p>Resultatet redovisas i form av fyra teman; Möta patienter med sår, Anpassa sårbehandlingen efter förutsättningarna i vårdmiljön, Bedömning och dokumentation av sårläkningsprocessen och Rutiner kring sårbehandling. I sårvården innefattas både mötet med patienten och den omgivande miljön där sårvården utförs, vilken är både en vårdmiljö och samtidigt arbetsmiljö. Sårvården är komplex med många utmaningar beroende på situation och patient. Även om syftet med sårvård är att behandla sår, finns alltid en patient som skall vårdas.</p>

Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus är en bakterie som är resistent mot flera sorters antibiotika samtidigt, även kallat multiresistenta. Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus smittar på olika sätt; genom direkt kontaktsmitta, indirekt kontaktsmitta samt via livsmedel. Det ingår i sjuksköterskans professionella ansvar att arbeta mot en säker vård genom att förebygga sjukdom och med denna studie identifieras preventiva åtgärder sjuksköterskor kan genomföra för att begränsa vidare spridning av Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus. Syfte: Syftet var att beskriva preventiva åtgärder som sjuksköterskor kan genomföra för att begränsa smittspridning av Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus och därmed främja säker vård. Metod: Metoden var litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cumulative index to nursing and allied health litterature och PubMed. Totalt inkluderades 18 artiklar som presenterades i en integrerad innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom huvudtemat preventiva åtgärder för att begränsa smittspridning av Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus. Ur detta kunde underteman urskiljas vilka visade att korrekt handhygien, användande av handskar och engångsförkläden samt adekvat utbildning var effektiva preventiva åtgärder. Slutsats: Slutsatsen blev att ökad följsamhet till hygienrutiner, samt mer omfattande utbildning i vårdhygien, ledde till minskad incidens av Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus. Även utbildning rörande följsamhet till samt rätt utförande av handhygien är en effektiv preventiv åtgärd.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner är en av de vanligaste vårdskadorna internationellt och medför ett lidande för patienten. Preoperativ handtvätt och handdesinfektion är en av många preventiva åtgärder som vidtas i syfte att arbeta förebyggande mot postoperativa sårinfektioner inom operationssjukvård. Tidigare publicerad forskning rapporterar att operationsteamets följsamhet till basala hygienrutiner kan variera. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors och kirurgers genomförande av morgonens första preoperativa handtvätt och handdesinfektion.Metod: En empirisk studie med induktiv ansats genomfördes. Författarna inspirerades av grounded theory som metod och samlade in data genom ostrukturerade observationer. Totalt genomfördes 17 observationer och dessa dokumenterades med fältanteckningar som analyserades med konstant jämförande analys. Insamlad data analyserades i tre steg där data kodades till begrepp med gemensamma egenskaper för kategorier. Kärnkategorin var den gemensamma nämnaren för kategorierna. Resultat: Kärnkategorin ansvarstagande baseras på underkategorierna utförandet, medvetenhet och ouppmärksamhet. Resultatet visar tydligt att operationssjuksköterskor och kirurger tar ett stort ansvarstagande gällande preoperativ handtvätt och handdesinfektion. Majoriteten av deltagarna följde rekommenderade riktlinjer vid utförandet, men resultatet visade att variationer förekommer. Medvetenhet syntes framförallt vid deltagarnas noggrannhet och systematiska arbete. Ouppmärksamhet resulterade i spill och nedstänkta kläder. Slutsats: Studiens resultat har genererat en ökad kunskap om hur operationssjuksköterskor och kirurger genomför morgonens preoperativa handtvätt och handdesinfektion. Studien visade ett ansvarstagande för utförandet och resultatet visade vikten av att momenten utförs med en medvetenhet om alla steg. Medvetenhet kräver uppmärksamhet, men miljön vid tvättstället kan resultera i att operationssjuksköterskan och kirurgen fördelar sin uppmärksamhet vilket kan påverka följsamheten. / Background: Surgical site infections are one of the most common healthcare injuries and can cause suffering for the patient. Preoperative handwashing and hand disinfection is one of many actions to prevent surgical site infections. Previously published research reports that surgical staff's adherence to hygiene routines can vary. Objective: The aim was to describe operating room nurses’ and surgeons’ implementation of the morning’s first preoperative handwashing and hand disinfection.Method: The design was an empirical study with an inductive approach. The method was inspired by grounded theory and data was collected throughout unstructured observations. A total of 17 observations were performed, documented with field notes and analyzed with continuously comparative analysis. The codes were analyzed into concepts with common characteristics for the category. The core category is the common denominator of the categories. Result: The analysis emerged the core category taking responsibility and the categories implementation, awareness and inadvertence. The results showed that the participants took responsibility regarding preoperative handwashing and hand disinfection. Most participants followed recommended guidelines during surgical handwash, but variations occur. Awareness was seen in the accuracy and systematic work, while inadvertence resulted in spillage on clothes. Conclusion: The results have generated increased knowledge about how operating room nurses and surgeons carry out the morning's preoperative hand washing and hand disinfection. The study showed an acceptance of responsibility for the execution and the importance of carrying out the procedure with awareness. Awareness requires attention, but the environment can cause surgical staff to divide their attention, which can affect compliance.

No description available.

<p><p>This thesis is performed as a summarizing project for the mechanical engineering education at School of Engineering in Jönköping. All knowledge necessary to complete this thesis was gathered from previous courses and education.</p><p>This project was to develop a new product for the company TR Equipment AB in Tranås. The new product is going to be based on an already existing product, TR 1700. TR 1700 is a bathtub equipped with a height adjustable function. This product is used in retirement homes and in the care of disabled people. The height adjustable function limits the stress needed to lift and assist the bather when using the product. This gives a better work situation for the caretaker. Our goal is a functional and attractive product designed and built with existing parts available from TR Equipments other products. If the timeframe allowed the method of DFM/DFA (Design For Manufacturing/Design For Assembly), be applied so that the company could start production on the product as soon as possible.</p><p>An analysis of different competitors in the same market was conducted. Result showed that the most of the competitors were foreign. The main market for this product is outside Sweden.</p><p>Specifications for the new product were drawn up, the new product should have a lift to transport the user in and out of the bathtub. Different concepts were generated and one dominant design was chosen for further development.</p><p>The next step was to choose the final design, from the new sketches made from the chosen design from the first round. Color is very essential for a product and the group decided to implement the red color found in TR Equipments previous products but in a new, more distinct way to highlight important functions, safety features and logotypes.</p><p>Ideas and solutions concerning the attachment of the chair into the lifting arm, and the design and function of the arm itself, has been included in the report. The thesis is for the most part focused on the design element of the product.</p><p>After working through all the steps and methods of product development a functional product with a clean, hygienic and practical design was constructed.</p></p> / <p>Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom ämnesområdet maskinteknik produktutveckling och design. Där kunskaper inhämtade från tidigare kurser använts för genomförandet av arbetet.</p><p>Uppdraget är att vidareutveckla en produkt åt företaget TR Equipment AB i Tranås.</p><p>Produkten TR 1700 är ett höj- och sänkbart badkar som används på bland annat äldreboenden för att vårdpersonalen ska minska den fysiska belastningen i sitt arbete. Den nyutvecklade lyften i kombination med badkaret behövs för att öka säkerheten samt ytterligare minska den fysiska belastningen för vårdpersonalen. Målet var att göra en attraktiv och funktionell produkt och i största möjliga mån använda de komponenter som redan finns i TR Equipments sortiment..</p><p>En konkurrentanalys visade att det finns ett antal konkurrenter, största delen utländska då det är den tänkta marknaden.</p><p>En kravspecifikation ställdes upp efter att funktionsanalysen gjorts. Den nya produkten kommer inte endast omfatta ett badkar utan även en personlyft för att transportera användaren i och ur badkaret. Med utgång från badkaret TR 1700 genererades ett antal koncept varav en grunddesign valdes ut för vidareutveckling.</p><p>Efter ytterligare ett urval bestämdes den slutgiltiga utformningen. Färgvalet på produkten var det steget som följde. Att tydligt ta vara på och visa accentfärgen i viktiga detaljer på den nya produkten blev slutsatsen.</p><p>Idéer och lösningar kring upphängning av stolen i lyftarmen, och hur denna lyftarm i sin tur ska se ut och fungera, har tagits med i rapporten. Rapporten i sin helhet är dock mest fokuserad på utformningen.</p><p>Genom att gå igenom alla dessa steg skapades en funktionell produkt med ett enkelt, hygieniskt och utförande.</p>