Inledning: Salladsbarer är ett trendigt och lättillgängligt måltidsalternativ som finns i de flesta dagligvaruhandelsbutiker. Personal och konsumenter hanterar dagligen livsmedel och utrustning vid salladsbaren. Det saknas idag information och kunskap om hur personers beteende kring en salladsbar kan påverka livsmedelssäkerheten. Syfte: Undersöka risker med offentlig livsmedelshantering vid en salladsbar. Metod: Dolda observationer av personal och konsumenters riskbeteende. Hygienkontroll av portionsförpackningar. Bakterieprovtagningar av ytor i anknytning till salladsbaren följt av en artbestämning. Studiens intention är att ge en kvalitativ bild av de hygienutmaningar som livsmedelshantering i en offentlig miljö kan innebära. Resultat/Slutsats: Resultatet av observationerna visar att det sker ett flertal olika riskbeteende i anknytning till salladsbaren, framför allt bland konsumenter, vilket kan leda till korskontamination. Hygienkontrollen visade att medelvärdet av samtliga portionsförpackningar låg inom gränsvärdet för godkänd hygienstandard. Analysen av bakterieprover tagna från olika ytor kopplade till salladsbaren visade att det förekommer en hög variation av olika bakterier. Det finns en risk för bakteriespridning genom personers riskbeteende kopplade till salladsbaren. Risker kan förebyggas genom ökad kunskap och information om hygien och normer för beteende kring salladsbarer. / Introduction: Salad bars are a trendy and easily accessible meal option available in most grocery stores. Staff and consumers handle food and equipment at the salad bar daily. There is today no information and knowledge about how people's behavior around a salad bar can affect food safety. Purpose: To investigate risks with public food management at a salad bar. Method: Hidden observations of staff and consumer risk behavior. Hygiene control of portion packages. Bacterial sampling of surfaces associated with the salad bar followed by a species determination. The aim of the study is to provide a qualitative picture of the hygiene challenges that food management in a public environment may imply. Result/Conclusion: The results of the observations show that there are a variety of risk behaviors associated with the salad bar, especially among consumers, which can lead to cross contamination. The hygiene check showed that the average of all portion packages was within the limit of approved hygiene standards. The analysis of bacterial samples taken from different surfaces linked to the salad bar showed that there was a high variety of different bacteria. There is a risk of bacterial spread through people's risk behavior linked to the salad bar. Risks can be prevented through increased knowledge and information on hygiene and norms around salad bars.

Modeindustrin har en av de främsta och mest skadliga rollerna i den rådande vanvården av planeten, som gör sig ständigt påmind i olika samhälleliga forum. Uppkomsten av så kallad fast fashion har sedan millennieskiftet exempelvis bidragit till den ökande mängden utsläpp och avfall samt den alltmer akuta uttömningen av naturresurser. På grund av detta förespråkas övergången till en cirkulär klädmarknad.I denna uppsats utforskas fem konsumenters inställningar till fast fashion och hållbara alternativ, främst second hand-kläder. Semistrukturerade intervjuer genererar diskussioner om bland annat ansvar, påverkan, status och hygien. Dessa besvarar frågeställningarna om hur konsumenter förhåller sig till modeindustrin, samt vilka faktorer som de upplever styr deras konsumtion. Syftet med detta är att uppmärksamma hur samhällets hållbarhetsdiskurs kan påverka individers syn på sig själva och andra, samt deras möjligheter att konsumera hållbart.Resultaten påvisar en hög konsumentmedvetenhet om förhållandet mellan mode och hållbarhet, samt att respondenterna har ambitioner att konsumera med minimal miljöpåverkan. Strukturella motgångar påverkar dock hur väl de kan uppfylla sina aspirationer, och de upplever sig vilseledda av den greenwashing som genomsyrar klädmarknaden. Konsumenterna ser mode som identitetsbyggande och statusingivande, och den sociala kontexten verkar påverka hur kläder och konsumtionssätt uppfattas. Jämförelser mellan nyproducerade och begagnade kläder utmynnar i resonemang om hygienens symbolik, där betraktelsen av de sistnämnda som smutsiga tolkas som socialt konstruerad. Den huvudsakliga slutsatsen är att hållbar konsumtion möjliggörs av både strukturers och aktörers inverkan. De oskrivna kraven som ställs på konsumenter att handla hållbart kan dock upplevas som omöjliga att uppnå, och därför är omfattande institutionella förändringar nödvändiga för verkställelsen av en cirkulär modeindustri.

Bakgrund: Postoperativ sårinfektion är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna i Sverige och kostar samhället enorma summor varje år. Operationer på rörelseapparaten är förutom mindre kirurgiska ingrepp den vanligaste operationskategorin inom sluten vård. Som operationssjuksköterska har man ansvar över hygien i operationsteamet för att förebygga smittspridning och infektion. En del i detta arbete är att ge direktiv till operatören gällande hygien för att förebygga infektion. Huruvida operatören är följsam till dessa direktiv eller ej är därför centralt i det infektionspreventiva arbetet under ortopedkirurgiska ingrepp.  Motiv: Genom att belysa vikten av följsamhet gällande god hygien och sterilitet under kirurgiska ingrepp är målet att studien ska ge en ökad kunskap i ämnet samt göra att operationssjuksköterskor känner sig stärkta i sitt infektionspreventiva arbete. En ökad kunskap i ämnet kan bidra till färre postoperativa infektioner som både minskar det onödiga lidande och död som drabbar patienten samtidigt som det minskar de enorma kostnader som det medför. Syfte: Att belysa operationssjuksköterskans upplevelse av operatörens följsamhet till direktiv från operationssjuksköterskan gällande hygien under ortopedkirurgiska ingrepp.  Metod: Kvalitativ design där semistrukturerade intervjuer utfördes med tio operationssjuksköterskor som jobbade kliniskt på en ortopedisk operationsavdelning på ett universitetssjukhus i Sverige. Data analyserades med en deduktiv innehållsanalys. Resultat: Operationssjuksköterskorna hade varierande erfarenheter av operatörernas följsamhet till direktiv under ortopedkirurgiska ingrepp. Fyra huvudkategorier identifierades;`När följsamhet fungerar´, `När följsamhet brister´, `Kritiska situationer´ och `Förändring över tid´.  Konklusion: De hygienområden där följsamheten upplevdes som fungerande var vid byte av sterila handskar, byte av lamphandtag och när instrument blivit osterila. Förbättringsområden som identifierades var bristande kunskap hos operatörerna iiinom hygien, ett hierarkiskt synsätt hos operatören samt bristande följsamhet vid begränsning av antal personer på sal och dörröppningar. / Background: Postoperative infection is one of the most common healthcare-related infections in Sweden and causes major costs to society. Operations on the musculoskeletal are apart from minor surgical interventions the most common category of operations in inpatient care. As a surgical nurse, you are responsible for hygiene and asepsis in the operating team to prevent infection. Part of this work is to give directives to the surgeons regarding hygiene. Whether or not the surgeon complies with these directives is therefore central to the infection prevention work during orthopedic surgery.  Motive: By highlighting the importance of compliance regarding good hygiene and sterility during surgical procedures this study can provide increased knowledge on the subject and make surgical nurses feel empowered in their infection prevention work. Increased knowledge on the subject can contribute to fewer postoperative infections, reducing both the unnecessary suffering that affects the patient and the major cost that this entails. Aim: To investigate surgical nurses’ experiences of surgeons’ compliance to directives from the surgical nurse regarding hygiene during orthopedic surgery. Methods: Qualitative design with semi-structured interviews conducted with 10 surgical nurses who worked clinically in an orthopedic surgery department at a university hospital in Sweden. The data was analyzed with a deductive content analysis. Result: The surgical nurses had varying experiences of the surgeon's compliance to directives during orthopedic surgery. Four main categories could be identified; `When compliance works´, `When compliance fails´, `Critical situations´ and `Change over time´.  Conclusion: The hygiene areas where compliance was working were when changing sterile gloves, changing lamp handles and unsterile instruments. Improvement areas that were identified were the surgeon´s lack of knowledge about hygiene, a ivhierarchical approach and a lack of compliance when limiting the number of people in the operating room and door openings.

Vårdrelaterade infektioner kostar årligen 3,7 miljarder kronor och drabbar 10 % av dem som ligger inne för akut sjukvård. Det är därför viktigt med en god vård-hygien. Syftet med studien var att undersöka hur väl vårdpersonal följer Handbo-ken för hälso- och sjukvård då gäller handhygien, smycken, klädsel och hår. Data-insamlingen skedde med hjälp av en enkät som delades ut på en klinik. Resultatet analyserades sedan kvantitativt och visade att compliance var hög över lag men att den på vissa punkter behövde förbättras. Det var ca 19 % som ansåg att det gick bra att använda släta ringar och 74 % bytte kläder dagligen vilket motiverades med att det inte fanns tillräcklig tillgång på rena kläder. Det visade sig att det fanns små skillnader mellan de olika yrkeskategorierna samt mellan de olika av-delningarna. / Cross infections cost 3,7 milliards Swedish crowns a year and affect 10 % of the patients who are treated for an acute disease. This is why it is important with a satisfactory hygiene in hospital treatment. The aim of this study was to assess how well nursing staff adhered to prescribed hygiene routines concerning hand hy-giene, jewellery, clothing and hair. The collection of data was made by a ques-tionnaire that was handed out at one medical clinic. The result was analysed with a quantitative method. The study showed high compliance but also that certain points need to be improved. Approximately 19 % consider that it was acceptable to wear engagement rings at work and 74 % change clothes daily. The motivation was that the access to clean clothes was insufficient. There were small differences between different categories of work and between the different wards.

Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem och god handhygien är det främsta verktyget i kampen mot vårdrelaterade infektioner. Följsamhet till handhygien är globalt sett låg. Sjuksköterskans händer är den främsta källan för att sprida smitta därför är sjuksköterskans beteende vad gäller handhygien viktig. Sjuksköterskans avsikt att utföra handhygien kan förklaras av den inre dimensionen som enligt Theory of planned behaviour är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva vilka attityder, subjektiva normer och upplevda beteendekontroller som påverkar sjuksköterskans följsamhet av riktlinjer för handhygien. Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt och baserades på fjorton artiklar av kvantitativ- och kvalitativ metod som har sökts ur databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science. Resultat: Studiens resultat visade att det utifrån perspektivet av Theory of planned behaviour finns attityder, subjektiva normer och upplevda beteendekontroller som påverkar sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien. Sjuksköterskan upplevde att personligt skydd var en framträdande attityd som motiverade till handhygien. Under subjektiv norm så framträdde patienten, kollegor och förebilder som motiverande faktorer till att utföra handhygien och att känslan av att det är enkelt att utföra handhygien var den mest framträdande faktorn under upplevd beteendekontroll. Sammanfattning: Följsamhet till riktlinjer för handhygien är låg trots nationella insatser och kampanjer för att öka följsamheten. Resultatet visade att sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien främst påverkades av personligt skydd, patienten, kollegor, förebilder och känslan av att det är enkelt att utföra handhygien. Litteraturöversiktens resultat kan användas för att öka kunskapen om området och utveckla nya strategier för att öka sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien. / Background: Healthcare-associated infections are a global problem and good handhygiene is the main tool in the fight against healthcare- associated infections. Adherence to hand hygiene is globally low. The nurse’s hands are the main source of spreading infection, and because of that the nurse’s behavior towards hand hygiene is important. The nurse’s intention to perform hand hygiene can be explained by the internal dimension, who are, according to the Theory of planned behaviour, attitudes, subjective norms and perceived behavioural control. Aim: The aim of this literature review was to describe the attitudes, subjective norms and perceived behavioural controls that affect nurses’ adherence to guidelines for hand hygiene. Method: This study was conducted as a literature review and based on fourteen articles of quantitative and qualitative method from the databases PubMed, CINAHL and Web of Science. Results: The results of the literature review demonstrate that, from the perspective of the Theory of planned behaviour, there were attitudes, subjective norms and perceived behavioural controls that affected nurses’ adherence to guidelines for hand hygiene. Nurses felt that personal protection was an important attitude that motivated to hand hygiene. In subjective norm the patient, colleagues and role models emerged as motivating factors to perform hand hygiene and the feeling that it is easy to perform hand hygiene was the most prominent factor under perceived behavioural control. Summary: Adherence to guidelines for hand hygiene is low in spite of national efforts and campaigns to increase adherence. The results showed that nurses’ adherence to guidelines for hand hygiene was mainly influenced by personal protection, the patient, peers, role models and the feeling that it is easy to perform hand hygiene. The results of this literature review can be used to increase the knowledge in this area and develop new strategies to increase nurses’ adherence to guidelines for hand hygiene.

Background: The aim of palliative care is to keep the quality of life by integrating a person-centered care at the end of life. Palliative care and hospice care do not focus only on symptoms and medication. Self-esteem, dignity and support were major components for the patient at the end of life. Aim: The aim of this study was to describe how palliative care is given at a hospice in a developing country. Method: The used method was a qualitative participant observation study. The participants were health care staff at a hospice, they were chosen before the study began. The observation took place three times per week for six weeks. The researcher intertwined volunteering and observing at the same time. The data was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The study resulted in six categories: environment, nursing records, nursing care, infection control and meals. Conclusion: The conclusion was that nature and safety had a big impact on the environment. The health care staff worked as a team to fulfill their goals. / Bakgrund: Syftet med palliativ vård är att hålla välbefinnandet genom att integrera en personcentrerad vård i livets slutskede. Palliativ vård och hospicevård fokuserar inte bara på symptom och medicinering. Självkänsla, värdighet och stöd är viktiga komponenter för patienten i livets slutskede. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur palliativ vård ges på ett hospice i ett utvecklingsland. Metod: Den använda metoden var en kvalitativ deltagande observationsstudie. Deltagarna var vårdpersonal på ett hospice, de valdes innan studien började. Observationen ägde rum tre gånger per vecka i sex veckor. Forskarna sammanflätade volontärarbetet och observationen samtidigt. Uppgifterna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i sex kategorier: miljö, omvårdnads register, omvårdnad, infektionskontroll och måltider. Slutsats: Slutsatsen var att natur och säkerhet hade stor inverkan på miljön. Vårdpersonalen arbetade som ett team för att uppfylla sina mål.

Bakgrund: En beteendeförändring kan vara ett långt och komplext förlopp. Det finns olika beteendepåverkande metoder att ta till stöd vid en process till beteendeförändring där de har gemensamt att strategiskt arbeta med en patients beteendeförändring. Syfte: att studera vilket vetenskapligt stöd det finns för att användning av beteendepåverkande metoder inom tandvården ger resultat till förbättrade munhygienbeteenden och oral hälsa hos patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Dentistry & Oral Sciences Source, PubMed, CINAHL with fulltext samt PsycINFO. Resultat: Beteendepåverkande metoder som återfanns i litteraturstudien var health belief model, transteoretiska modellen, health action process approach, utbildningsprogram baserat på kognitiva beteendeprinciper på individ- samt gruppnivå, social kognitiva teorin, theory of planned behavior och theory of reasoned action. Begrepp som återfanns var känsla av sammanhang [KASAM], locus of control samt self-efficacy. Self-efficacy visade sig vara ett viktigt begrepp. Resultaten var motstridiga, det fanns både stödjande och icke stödjande resultat till förbättrade munhygienbeteenden samt gingivala förhållanden. Slutsats: Beteendepåverkande metoder i syfte att förbättra munhygienbeteende kan vara användbart i arbete med beteendeförändring. Self-efficacy är ett viktigt begrepp att beakta. Det finns behov av mer forskning som visar på evidens att beteendepåverkande metoder är effektiva inom tandvården.

Introduktion: Anestesiverksamhet betraktas enligt Socialstyrelsen som en högriskspecialitet med avseende på patientsäkerhet. Varje år skapar vårdrelaterade infektioner onödigt lidande för patienter, förlänger vårdtider och kostar samhället enorma summor. Med en god och säker vård med hög kvalitet kan anestesisjuksköterskor förbättra säkerhetsarbetet för patienten. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av faktorer som påverkar följsamheten till basala hygienrutiner i samband med anestesiinduktion. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Åtta anestesisjuksköterskor från tre olika sjukhus i Sverige medverkade i studien. Data samlades in med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudfaktorer: Stress och tidsbrist vid akuta situationer, operationssalens fysiska miljö, dåliga vanor, bristande feedback och patientens psykiska tillstånd. Slutsats: Det som framkom i studien var att hygienen brister av anledningar som går att förhindra och förbättra. För att motverka bristande hygienrutiner måste alla inom anestesiverksamheten arbeta tillsammans med hjälp av god kommunikation samt mot ett gemensamt mål. Anestesiverksamheten borde se dessa faktorer som en utav de mest primära och ha mer öppna dialoger tillsammans med medarbetarna för att identifiera liknande problem. / Introduction: Anesthetic healthcare are considered according to the National Board of Health and Welfare as a high risk specialist in patient safety. Health related infections create unnecessary suffering for patients, prolongs care times and cost the community huge amounts of money. With a good and safe healthcare of high quality, anesthetic nurses can improve the safety work for the patient. Aim: To highlight the anesthesia nurses experience of the factors that affects the compliance with basic hygiene routines associated with anesthesia induction. Method: The study has a qualitative approach. Eight anesthesia nurses from three different hospitals in Sweden participated in the study. Data was collected using qualitative semi-structured interviews and the interviews were analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in five main factors: stress and lack of time in acute situations, physical environment of the operating room, bad habits, lack of feedback and patients mental condition. Conclusion: The study found that hygiene is lacking for reasons that can be prevented and improved. In order to counter the lack of hygiene routines, all within the anesthetic healthcare units must work together with the help of good communication and towards a common goal. Anesthetic healthcare units should consider these factors as one of the most primary and have more open dialogues with employees to identify similar issues.

Introduktion: Det är väl känt världen över att god handhygien är en av de enskilt mest effektiva insatserna för att hindra smittspridning. Trots detta visar flera studier på låg följsamhet till denna viktiga företeelse och orsakerna för försummandet varierar. Syfte: Denna studie kartlägger kunskaper om basal hygien samt uppskattar hur följsamheten uppfattas av personal med ett vårdnära arbete inom kommunal vård och omsorg. Metod: Personalen fick i en tvärsnittsstudie svara på kunskapsfrågor om basala hygienrutiner och uppskatta sin egen följsamhet till dem i en webbaserad enkät. Prestationerna på varje fråga bedömdes individuellt i fyra svarskategorier. Respondenterna tilldelades sedan gruppen låg, mellan eller hög nivå på kunskapsblocket. Resultat: Studien visar att de allra flesta uppskattade sig ha bra eller mycket bra kunskaper i basal hygien, samt ha en hög följsamhet till rutinerna. Personalens egen uppfattning om följsamhet är dock högre än vad den senaste prevalensmätningen visar (73 % jämfört med 54 %). Respondenternas svar visade på tydliga kunskapsluckor. Nära hälften av respondenterna uppger till exempel felaktigt att handskar ska användas vid all patientkontakt. Samma resultat gäller för användning av visir. Det finns dock goda kunskaper om reglerna kring arbetskläders utformning och hantering. Det förekommer vidare en signifikant skillnad i kunskaperna mellan personal inom de olika boendeformerna särskilda boenden [SÄBO] och andra särskilda boenden som omfattas av lagen om stöd och service [LSS], (58 % respektive 44 % uppvisar en hög kunskapsnivå). Följsamheten uppges dessutom vara lägre på LSS, och de största hindren enligt personal verkar vara tidspress och placering av hygienmaterial. / Introduction: It is widely known that good hand hygiene is one of the single most effective efforts to prevent spread of infection. Despite this, several studies show low compliance to this important practice and causes vary. The aim: The study maps knowledge of and compliance to hygiene routines among health professionals at close-to-care jobs in municipal health care. Methods: Via a cross-sectional study the respondents answered questions of basic hygiene routines and compliance to them via a web-based questionnaire. Quiz answers were assessed over four levels per question and respondents were assigned one of three categories of understanding for the entire block of basic hygiene routine awareness. Results: The majority consider themselves having good or very good knowledge of basic hygiene and representing high level of compliance. However, compliance levels were perceived higher than the most recent prevalence survey conveyed (73% vs 54%). There is an apparent knowledge gap around hygiene routines. Around half of the participants for example reported unjustified use of gloves and visors during all contact with patients. There is, however, good perception of routines around design and handling of workwear. Furthermore, level of knowledge was quite different for health professionals employed in nursing homes [SÄBO] versus those employed in group homes for persons with certain functionals impairments [LSS, Swedish entitlement law] (58% and 44% were assigned to a high level of knowledge respectively). Compliance was also lower in LSS, and the major obstacles according to the employees seems to be time constraints and placement of hygiene material.

Healthcare associated infections (HCAI) are a major problem in healthcare today. Preterm infants have problems keeping their body temperature within normal boundaries due to heat-loss. They therefore need special care that is administered with the help of incubators, which help minimise the heat loss via convection. Within neonatology the incubator has been identified as one of the contributing factors to HCAI due to the warm and humid environment, making it easy to spread nosocomial flora. To assess if the incubator is a factor in the spreading of HCAI this project has focused on ATP+AMP (total ATP) luminescence measurements to find areas in the incubator that are likely to contribute to the spread of HCAI and suggesting solutions to some of these. Adenosine triphosphate (ATP) is found in both organic debris and bacteria and is therefore a good indicator of a problem area due to organic debris acting as nutrients. Only the incubator box of the Giraffe® OmniBed® incubator was studied. The cleaning process was observed on multiple occasions and together with interviews resulted in a number of 29 hypothesised problem areas, on or within the incubator box, that were measured before and after cleaning. The results show that incubators collect a substantial amount of total ATP during its use. Measurements also show that parts that are cleaned by a disinfector are cleaner than those parts that are cleaned manually. Areas on the main compartment became more contaminated after cleaning which further indicated that the design of the incubator needs improving. It was also concluded that there often was residue from soap left on the surface of the main compartment resulting in inhibition of the total ATP luminescence reaction. This resulted in unrealistic low values due to the inclusion of foam and soap in the sample and as a result 45 out of 570 measurements were excluded. Caution is advised when using the Kikkoman total ATP luminescence method, especially on the main body (chassis) of the incubator. A steam vapour cleaner and flask cleanser brush could be used to better reach and clean areas such as cavities and around the bed heating element. The use of the steam vapour cleaner could also diminish or eliminate the use of surface disinfectant that causes red irritated eyes and dizziness in the cleaning staff. The functionality of the incubator was found to be excellent but major improvements can be made in the incubator design to make the cleaning of the incubator easier. / Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett stort problem inom vården idag. För tidigt födda barn (prematurer) har problem att hålla sin kroppstemperatur inom normala gränser på grund av ökad värmeförlust. De behöver därför särskild vård som ges med hjälp av kuvöser, vilka bidrar till att minimera värmeförluster som sker via konvektion. Kuvösen som används inom neonatologin har identifierats som en av de bidragande faktorerna till VRI på grund av den varma och fuktiga miljön,  vilken gör det lätt för mikroorganismer att föröka sig. För att bedöma i vilken utsträckning kuvösen är en faktor i spridningen av VRI har detta examensarbete genomfört ATP+AMP (total ATP) luminiscens-mätningar för att på så vis möjliggöra identifieringen av problemområden i kuvösen samt presentera lösningar till en del av dessa. ATP återfinns i både organisk materia och bakterier och är därför en bra indikator på ett problemområde på grund av att organisk materia agerar som näringsämne för bakterier. Enbart kuvösboxen tillhörande Giraffe® OmniBed® kuvösen testades i denna studie. Rengöringsprocessen av kuvösen observerades vid ett flertal tillfällen. Tillsammans med intervjuer resulterade detta i 29 förmodade problemområden belägna på eller inne i kuvösboxen. Dessa ställen mättes före och efter rengöring. Studien utfördes på neonatalavdelningen på Karolinska sjukhuset i Solna. Mätningar visade att delar som rengörs med en diskdesinfektor är mindre kontaminerade än de delar som rengörs manuellt. Flertalet områden på karossen blev mer kontaminerade efter rengöring vilket indikerade att utformningen av kuvösen behöver förbättras. Det var ofta tvålrester kvar på ytan av karossen, vilket resulterade i hämning av total ATP luminiscens-reaktion. Detta ledde till orealistiskt låga värden och att 45 av 570 mätningar exkluderades. Försiktighet bör iakttas vid användning av total ATP luminiscens-metoden, med Kikkomans LuciPac Pen, då sannolikheten för tvålrester ökar vid mätningar på karossen i kuvösen.  En ångrengörare och flaskborste skulle kunna användas för att bättre nå och rengöra problemområden, såsom hålrum och runt värmeelementet i botten av chassit. Dessa redskap behöver dock utvärderas i framtida studier. Användningen av ångrengörare kan också minska eller eliminera användningen av ytdesinfektion, som orsakar röda irriterande ögon och yrsel hos städpersonal, om effektiviteten uppmätts hålla sjukhusets krav på renhet. Funktionaliteten hos kuvösen fanns vara utmärkt, men förbättringar behövs i utformningen av kuvösen för att möjligöra effektivare, lättare och bättre rengöring.