Bakgrund: En beteendeförändring kan vara ett långt och komplext förlopp. Det finns olika beteendepåverkande metoder att ta till stöd vid en process till beteendeförändring där de har gemensamt att strategiskt arbeta med en patients beteendeförändring. Syfte: att studera vilket vetenskapligt stöd det finns för att användning av beteendepåverkande metoder inom tandvården ger resultat till förbättrade munhygienbeteenden och oral hälsa hos patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Dentistry & Oral Sciences Source, PubMed, CINAHL with fulltext samt PsycINFO. Resultat: Beteendepåverkande metoder som återfanns i litteraturstudien var health belief model, transteoretiska modellen, health action process approach, utbildningsprogram baserat på kognitiva beteendeprinciper på individ- samt gruppnivå, social kognitiva teorin, theory of planned behavior och theory of reasoned action. Begrepp som återfanns var känsla av sammanhang [KASAM], locus of control samt self-efficacy. Self-efficacy visade sig vara ett viktigt begrepp. Resultaten var motstridiga, det fanns både stödjande och icke stödjande resultat till förbättrade munhygienbeteenden samt gingivala förhållanden. Slutsats: Beteendepåverkande metoder i syfte att förbättra munhygienbeteende kan vara användbart i arbete med beteendeförändring. Self-efficacy är ett viktigt begrepp att beakta. Det finns behov av mer forskning som visar på evidens att beteendepåverkande metoder är effektiva inom tandvården.