<p>”Det finns idag dubbelt så många konstnärer än tidigare” , vilket enligt Dan Wolgers säkerligen har påverkat den mer liberala synen på företagande och marknadskommunikation bland den yngre generationen konstnärer. Att det är ett annat klimat än tidigare är de flesta överens om och frågan är hur detta klimat har skapat möjligheter eller hinder för konstnären att verka i företagsvärlden. Uppsatsens fokus ligger på konstnärens förmåga att kommunicera, vilket även har visat sig vara den starkaste länken mellan konstnär och företagare.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer av bl.a. konstnärerna Ernst Billgren och Dan Wolgers för att undersöka hur deras värderingar och erfarenheter överensstämmer med det teoretiska fältet inom marknadskommunikation och konst.</p><p>Vi har kunnat utläsa ett visst motstånd mot dessa företagsekonomiska intressen och det tydliga glappet mellan konst och marknadsföring gör att det uppstår ett hinder för konstnärer som vill använda sig av marknadskommunikation. Dock har vi, som många forskare, sett tecken på uppluckring av de äldre negativa attityderna till företagande, men att konstnären bör vara uppmärksam på att inte hamna i fel fack, vilket kan ske genom att konst massproduceras, i ett försök att nå ut till fler, men att den konstnärliga auran då går förlorad och verket blir mindre värdefullt i konstnärlig bemärkelse.</p><p>Vi ser möjligheter för konstnärer i form av ömsesidiga utbyten med företagsvärlden, då företagen har ett ökat behov av estetik, kreativitet och konstnärliga mervärden och konstnären vill kommunicera sin konst på marknaden samt kunna försörja sig på sin verksamhet. Uppenbarligen behövs det mer sådana samarbeten då konstnärer, som har blivit allt fler i Sverige, har svårt att både synas i mängden och försörja sig på sitt skapande.</p><p>Galleristen innebär en möjlighet för konstnären att kommunicera med marknaden. Det kan vara ett sätt för konstnären att överlåta den ekonomiska verksamheten till någon annan och därmed slippa svara för den.</p><p>Däremot har det framkommit att det finns en problematik med kravet på att konsten alltid ska uttrycka något ”nytt”. Anpassning till trender har visat sig vara ett problem i samma grad som anpassning till marknaden, vilket har framkommit genom en jämförelse mellan galleristers och konstnärers värderingar. En konstnär hävdar att konsten i sig inte är beroende av nyskapande, däremot av originalitet, medan en gallerist menar att han alltid söker efter nyskapande då han väljer konst till sitt galleri.</p>

”Det finns idag dubbelt så många konstnärer än tidigare” , vilket enligt Dan Wolgers säkerligen har påverkat den mer liberala synen på företagande och marknadskommunikation bland den yngre generationen konstnärer. Att det är ett annat klimat än tidigare är de flesta överens om och frågan är hur detta klimat har skapat möjligheter eller hinder för konstnären att verka i företagsvärlden. Uppsatsens fokus ligger på konstnärens förmåga att kommunicera, vilket även har visat sig vara den starkaste länken mellan konstnär och företagare. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer av bl.a. konstnärerna Ernst Billgren och Dan Wolgers för att undersöka hur deras värderingar och erfarenheter överensstämmer med det teoretiska fältet inom marknadskommunikation och konst. Vi har kunnat utläsa ett visst motstånd mot dessa företagsekonomiska intressen och det tydliga glappet mellan konst och marknadsföring gör att det uppstår ett hinder för konstnärer som vill använda sig av marknadskommunikation. Dock har vi, som många forskare, sett tecken på uppluckring av de äldre negativa attityderna till företagande, men att konstnären bör vara uppmärksam på att inte hamna i fel fack, vilket kan ske genom att konst massproduceras, i ett försök att nå ut till fler, men att den konstnärliga auran då går förlorad och verket blir mindre värdefullt i konstnärlig bemärkelse. Vi ser möjligheter för konstnärer i form av ömsesidiga utbyten med företagsvärlden, då företagen har ett ökat behov av estetik, kreativitet och konstnärliga mervärden och konstnären vill kommunicera sin konst på marknaden samt kunna försörja sig på sin verksamhet. Uppenbarligen behövs det mer sådana samarbeten då konstnärer, som har blivit allt fler i Sverige, har svårt att både synas i mängden och försörja sig på sitt skapande. Galleristen innebär en möjlighet för konstnären att kommunicera med marknaden. Det kan vara ett sätt för konstnären att överlåta den ekonomiska verksamheten till någon annan och därmed slippa svara för den. Däremot har det framkommit att det finns en problematik med kravet på att konsten alltid ska uttrycka något ”nytt”. Anpassning till trender har visat sig vara ett problem i samma grad som anpassning till marknaden, vilket har framkommit genom en jämförelse mellan galleristers och konstnärers värderingar. En konstnär hävdar att konsten i sig inte är beroende av nyskapande, däremot av originalitet, medan en gallerist menar att han alltid söker efter nyskapande då han väljer konst till sitt galleri.

Modeindustrin har en av de främsta och mest skadliga rollerna i den rådande vanvården av planeten, som gör sig ständigt påmind i olika samhälleliga forum. Uppkomsten av så kallad fast fashion har sedan millennieskiftet exempelvis bidragit till den ökande mängden utsläpp och avfall samt den alltmer akuta uttömningen av naturresurser. På grund av detta förespråkas övergången till en cirkulär klädmarknad.I denna uppsats utforskas fem konsumenters inställningar till fast fashion och hållbara alternativ, främst second hand-kläder. Semistrukturerade intervjuer genererar diskussioner om bland annat ansvar, påverkan, status och hygien. Dessa besvarar frågeställningarna om hur konsumenter förhåller sig till modeindustrin, samt vilka faktorer som de upplever styr deras konsumtion. Syftet med detta är att uppmärksamma hur samhällets hållbarhetsdiskurs kan påverka individers syn på sig själva och andra, samt deras möjligheter att konsumera hållbart.Resultaten påvisar en hög konsumentmedvetenhet om förhållandet mellan mode och hållbarhet, samt att respondenterna har ambitioner att konsumera med minimal miljöpåverkan. Strukturella motgångar påverkar dock hur väl de kan uppfylla sina aspirationer, och de upplever sig vilseledda av den greenwashing som genomsyrar klädmarknaden. Konsumenterna ser mode som identitetsbyggande och statusingivande, och den sociala kontexten verkar påverka hur kläder och konsumtionssätt uppfattas. Jämförelser mellan nyproducerade och begagnade kläder utmynnar i resonemang om hygienens symbolik, där betraktelsen av de sistnämnda som smutsiga tolkas som socialt konstruerad. Den huvudsakliga slutsatsen är att hållbar konsumtion möjliggörs av både strukturers och aktörers inverkan. De oskrivna kraven som ställs på konsumenter att handla hållbart kan dock upplevas som omöjliga att uppnå, och därför är omfattande institutionella förändringar nödvändiga för verkställelsen av en cirkulär modeindustri.

In complex and fast-paced times, management of innovation is suggested to explain the success of an organization, making managing innovation an important topic in strategy, organization and innovation literature. At the same time, the demand for customized solutions is increasing and the customers are becoming more important. A current example of an industry under transformational pressure experiencing this is the materials manufacturing and packaging industry, which this study addresses.  The combined need of increased research within the areas of innovation capabilities, innovation in a low-to-medium technology context and customization makes it difficult to know what innovation strategy to use in order to support customization. Therefore, the purpose of this thesis is to investigate how the process of product innovation in a fast-changing market can be managed in order to support customization. Data were collected through a qualitative single case study approach, where semi-structured interviews were conducted within the meal kit and online grocery industry, as well as from different areas within the packaging solutions division within a large incumbent materials and packaging manufacturing company.  The findings indicate that the more a manufacturing provider is able to integrate and coexist an innovation with individual customer's values and needs, the greater is the prospect for adoption. Involving customers also works to better handle fast changing markets and react to changing customer needs. There are possibilities for a manufacturing firm to charge premium prices for customized solutions if the perceived relative advantage is strong enough. Furthermore, the findings in this study indicate the importance of involving the production in an early stage of the product innovation process to ensure that the product is producible and diminish the risk that a new product will be unprofitable. Also, increasing the dialogue between the different functions could enable the organization to work proactively with complementing the current product portfolio with profitable products and counteract the negative consequences of customization. / I komplexa tider med snabba förändringar föreslås innovationsledning kunna förklara framgång för en organisation. Detta gör innovation till ett viktigt ämne inom strategi- , organisations- och innovationslitteratur. Samtidigt ökar efterfrågan på kundanpassade lösningar och kunderna blir allt viktigare. Ett aktuellt exempel på en industri under transformationstryck som upplever detta är materialtillverknings- och förpackningsindustrin, vilken denna studie behandlar.  Det kombinerade behovet av ökad forskning inom områdena innovationsförmåga, innovation för låg-till medelteknologiska företag samt kundanpassning gör det svårt att veta vilken innovationsstrategi som ska användas för att stödja kundanpassade lösningar. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur processen för produktinnovation i en snabbt föränderlig marknad kan hanteras för att stödja erbjudandet av kundanpassning. Data samlades in genom en kvalitativ fallstudie, där intervjuer genomfördes inom matkasse och den digitala livsmedelsindustrin samt från olika områden inom förpackningslösningsdivisionen inom ett stort tillverkningsföretag för material och förpackningar.  Resultaten visar att ju mer en tillverkare kan integrera och samexistera en innovation med enskilda kunders värderingar och behov, desto större är möjligheterna för användning av dessa lösningar. Att involvera kunder fungerar också för att bättre hantera föränderliga marknader och reagera på förändrade kundbehov. Det finns möjligheter för ett tillverkningsföretag att ta ut premiumpriser för skräddarsydda lösningar, om den upplevda relativa fördelen är tillräckligt stark. Vidare visar resultaten i denna studie vikten av att involvera produktionen i ett tidigt skede av produktinnovationsprocessen för att säkerställa att produkten är producerad och minska risken för att en ny produkt blir olönsam. Att öka dialogen mellan de olika funktionerna kan också göra det möjligt för organisationen att arbeta proaktivt med att komplettera den nuvarande produktportföljen med lönsamma produkter och motverka de negativa effekterna av kundanpassade lösningar.

The intent of this paper is to study the growing trend of depicting the female body in interior design and the creators behind them. The naked female body is a recurring subject in western european art, often depicted as an object of desire in line with the conventions and ideas of the time. A rising interest in interior design along with feminisms body positivity movement has led to a wide range of products on the market depicting the female body. However these products may not always be aligned with feminist values and could instead be seen as objectifying and upholding old art traditions. By looking at different categories of producers, the study analyzes the creators intention and how this affects the meaning and interpretation of the piece. The analysis is done using feminism, marxism, and semiotic theory as theoretical frameworks. Smaller creators operating on instagram, have used the naked female body as an expression against patriarchal views with an intention to portray the female body as naked instead of nude for the male gaze. The intention is clear as well as the presence  of the creator in the handmade objects. In contrast, for big companies that massproduce through factory manufacturing the intention gets lost and the hands that create are left anonymous. This results in a different interpretation of the female body and a higher risk of objectification.