Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2007. / Härtill 6 uppsatser.

Den här studien ger en djupgående utforskning av hur olika offentliga organisationer engagerar sig i innovationsledning, och beskriver de specifika utmaningar de står inför och de strategier de använder för att navigera i dessa frågor.  Forskningen lägger stor vikt vid de systematiska aspekterna av innovationsledning inom den offentliga sektorn och undersöker kritiska faktorer som resursallokering, kompetensutveckling och kompetens att hantera innovation. Studien syftar till att belysa de mångfacetterade utmaningar som möter i processen för systematisk innovationsledning och erbjuder en övergripande titt på hur dessa utmaningar hanteras och mildras. Dessutom fördjupar den i olika verktyg och metoder som offentliga organisationer använder för att ta itu med och övervinna dessa hinder. Genom att erbjuda insikter i den praktiska hanteringen av utmaningar inom innovationsledning, vill denna studie bidra till en djupare förståelse för effektiva metoder och lösningar som kan förbättra innovation inom offentliga organisationer.

Innovation management is considered a critical part of the survival of organizations, not least for small and medium-sized enterprises which accounts for the largest share in Swedish business. Despite the positive effects that innovation can bring, there is little research on how systematic innovation management looks in small and medium-sized enterprises.  Purpose: This study aims to contribute to the area of innovation management within small and medium-sized enterprises, by starting a discussion of their pre-conditions to adopt a systematic approach.  Theory: The study does not consider previous theories. However, a phenomenographic approach has influenced the course of the study. To better understand the phenomenon (systematic innovation in small and medium-sized enterprises) we collected perceptions of the sub-areas that constitute an innovation management system. Their basic understandings and variations in their perceptions contributed to an increased understanding of the phenomenon. Method: A total of three external innovation experts and four representatives of small and medium-sized enterprises contributed with data through dialogue-based interviews. The using of a standard for innovation management systems (ISO 56002: 2019) established a mutual understanding of the phenomenon in the conversations with the respondents. While conducting the interviews we analyzed the material where descriptive categories were formed that illustrate differences in how the respondents perceive the phenomenon, their varying ways of delimiting and attributing meaning to the phenomenon.  Results: The outcome of the study consists of the relations between the descriptive categories. The identified descriptive categories attribute meaning to the phenomenon in the following ways; (Descriptive category 1) presupposes knowledge of the individual's value and influence on the process, (Descriptive category 2) presupposes reduced demands on structure and the scope of systematization, (Descriptive category 3) presupposes pressure from external or internal actors. The results show that small and medium-sized enterprises are highly dependent on commitment from management and that the organization has the ability to use these pre-conditions as driving forces for innovation management. / Innovationsledning har på senare tid betraktats som en kritisk del för organisationers överlevnad, inte minst för små och medelstora företag vilka står för den största andelen i svenskt näringsliv. Trots de positiva effekter innovation kan medföra finns det väldigt lite forskning på hur innovationsledning ter sig inom små och medelstora företag. Syfte: Att bidra till området genom att starta en diskussion om vilka förutsättningar små och medelstora företag har att göra innovationsarbetet till en systematisk process. Teori: Studien tar inte hänsyn till tidigare teorier på området. Däremot har fenomenografiska utgångspunkter präglat studiens förlopp. För att komma åt små och medelstora företags förutsättningar att bedriva innovationsledning systematiskt söktes förstå de uppfattningar företagen själva har av det som utgör ett innovations-ledningssystem. Därmed låg intresset i att komma åt grundläggande förståelser och variationer bland dessa, som i sin tur bidrog till en ökad förståelse av fenomenet i sin helhet. Metod: Totalt har tre externa innovationsexperter och fyra representanter från små och medelstora företag bidragit till studiens insamlade information genom dialogbaserade intervjuer. Med hjälp av en befintlig standard för ett innovationsledningssystem (ISO 56002:2019) tillskrevs meningsinnehåll till fenomeneti samtalet med respondenterna. Parallellt med intervjuernas genomförande analyserades innehållet. Under analysen formades beskrivningskategorier som illustrerar skillnader i hur respondenterna uppfattar fenomenet samt deras varierande sätt att avgränsa det. Resultat: Utfallsrummet utgörs av relationen mellan beskrivningskategorierna och kan ses som studiens resultat. De identifierade beskrivningskategorierna tillskriver mening till fenomenet på följande vis; (Beskrivningskategori 1) förutsätter kännedom om individens värde och påverkan på processen, (Beskrivningskategori 2) förutsätter sänkta krav på struktur och systematiseringens omfattning, (Beskrivningskategori 3) förutsätter påtryckningar från externa eller interna aktörer. Utfallsrummet i sin tur visar på att små och medelstora företag är högst beroende av att ledning och organisation i sin helhet kan se och utnyttja dessa förutsättningar som drivkrafter för systematisk innovationsledning.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2008.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2009.

Titel: Innovate or Stagnate! – Open innovation in manufacturing small and medium-sized businesses in Småland. The purpose of the study is that, from a leadership perspective (innovation management), create a better understanding of open innovation in manufacturing small and medium-sized enterprises. The study therefore intends to contribute to the understanding of how open innovation processes leads to greater innovation in manufacturing small and medium sized businesses. We have used a qualitative research method and adopted an abductive approach. We made interpretations and created meaning based on our research results. Our theoretical framework is based primarily on Chesbroughs (2003) research on open innovation. Based on this model, we have selected a number of other theories, which we perceived as prerequisites for small and medium sized companies in open innovation processes. Hence, we have chosen innovation management and cooperation and networking. We interviewed the leaders in manufacturing small and medium-sized enterprises. We have used two groups where one group represents leaders in the manufacturing industry in Torsås (group 1). Group 2 is represented by companies working with open innovation or know what open innovation is. There are several factors that affect an open innovation process in small and medium enterprises in the manufacturing sector. The leader has a vital role in this context. If the leader implements an open innovation model in the development processes, this helps companies become more innovative. Open innovation can be used as a model for small and medium-sized enterprisesin the manufacturing industry to create increased innovation. By understanding how innovation management affects and how the leader can work with cooperation and networking, good conditions for adoption of an open innovation model is created. Leadership is everything in an open innovation process, which also affects how the organization looks at innovation. Due to a favorable profile or a job for a favorable profile will alsostrengthen the power of innovation.

Titel: Ökad innovationsledningsförmåga genom partnerskap i offentlig sektor.-En studie om hur partnerskapet LOFT kan stödja kommunledningar i deras utveckling mot ökadinnovationsförmåga och tillämpning av innovationsledning.Forskningsfrågor: F1. Hur fungerar innovationspedagogiken inom ramarna för LOFT?F2. Vilka eventuella möjligheter och utmaningar finns med att utöka partnerskapet LOFT för att ökainnovationsförmågan inom offentlig sektor i Sverige?Syfte: Syftet med studien är att undersöka eventuella möjligheter och utmaningar med att användapartnerskapet LOFTs innovationspedagogik i samtliga 290 kommuner i Sverige, för att på så sätt kunnaåstadkomma innovationsförmåga och tillämpning av innovationsledning i Sveriges alla kommuner.Metod: Studiens riktning, forskningsfrågor och syfte har tagits fram genom samproduktion med studiensuppdragsgivare RISE. Med utgångspunkt i forskningsfrågorna antogs sedan en fallstudiedesign för attstudera partnerskapet LOFT. Den kvalitativa metoden föll sig således naturligt och en abduktiv ansats hartillämpats. Data har samlats in genom observationer, semistrukturerade intervjuer och reflekterandeprojektdagbok. Triangulering har tillämpats för att kontrollera resultat och därmed höja trovärdigheten förstudien och dess resultat.Slutsats: Innovationspedagogiken inom ramarna för LOFT utgår från partnerskapskommunerna och derasbehov. Innovationspedagogiken och partnerskapet utgör en struktur som ger kommuner möjlighet arbetalångsiktigt med innovationsledning. Innovationspedagogiken omfattar stödjande insatser, nätverk,kunskapshöjande insatser, kreativt klimat och bidrar till lärande i den egna organisationen.Innovationspedagogiken bygger även på en grundtanke om att skapa en psykologiskt tillåtande och tryggmiljö, där partnerskapskommunerna vågar testa, dela med sig av utmaningar tillsammans med andra ochdra lärdomar för att utvecklas.Innovationspedagogiken inom ramarna för LOFT utgör ett väl utvecklat koncept. Möjligheter att designaoch paketera detta koncept för att på så sätt tillgängliggöra det för flera kommuner har identifierats. Enutmaning som identifierats kopplat till uppskalning av partnerskapet är att det kommer ställas krav på attutöka det team som idag utgör ledningen av LOFT med fler personer för att kunna ha kvar den stödjandefunktionen och fortsätta leverera värde. Vid en uppskalning innebär det att en ny testbädd bör utvecklas iform av “LOFT 2.0”, där den successiva uppskalningen kommer kunna ske. Att ta fram läromedel skullekunna möjliggöra för att nå ut till fler kommuner samt få igång arbetet i den egna organisationen tidigare,då det inte ställer samma typ av krav på resurser från LOFT.Även en rad olika utmaningar har identifierats kopplat till uppskalningen. Hur bibehålls delarna av detrelationella och stödjande partnerskapet som finns idag? Pedagogiken tar idag sin utgångspunkt i denpsykologiskt tillåtande och trygga miljön, vilket är något som inte får gå förlorat. Även utmaningar kringden finansiella delen, både ur ett partnerskapskommun- och projektägarperspektiv. Också det egna arbetetpå hemmaplan, som ställer krav på kommunens vilja, driv och passion för förändring. En uppskalningkräver att samtliga kommuner besitter förmåga och vilja att implementera ett innovationsledningssystem.Stödet som LOFT ger respektive partnerskapskommun grundar sig i genomlysningar gjorda i den enskildakommunen. Ett omfattande arbete som kräver resurser om det ska kunna genomföras på samma sätt i ett större partnerskap. Något som bör undersökas vidare. Vilken typ av organisering kan stötta och bibehålladessa viktiga pusselbitar av innovationspedagogiken som LOFT utvecklat? / Title: Increased innovation management through partnerships in the public sector.-A study about how the partnership LOFT can support municipal management in their developmenttowards increased innovation capacity and application of innovation management.Research questions: RQ1. How does innovation pedagogy work within the framework of LOFT?RQ2. What possible opportunities and challenges are there in expanding the LOFT partnership to increaseinnovation capacity within the public sector in Sweden?Purpose: The purpose of the study is to investigate possible opportunities and challenges with using thepartnership LOFT's innovation pedagogy in all 290 municipalities in Sweden, in order to be able to achieveinnovation capacity and application of innovation management in all of Sweden's municipalities.Method: The study's direction, research questions and purpose have been developed through co-production with the study's client, RISE. Based on the research questions, a case study design was thenadopted to study the partnership LOFT. The qualitative method thus came naturally, and an abductiveapproach has been applied. Data has been collected through observations, semi-structured interviews, andreflective project diaries. Triangulation has been applied to check results and thereby increase thecredibility of the study and its results.Conclusion: The innovation pedagogy within the framework of LOFT is based on the partnershipmunicipalities and their needs. The innovation pedagogy and the partnership form a structure that givesmunicipalities the opportunity to work long-term with innovation management. The innovation pedagogyincludes supporting efforts, networks, knowledge-raising efforts, creative climate and contributes tolearning in the own organization. The innovation pedagogy is also based on a basic idea of creating apsychologically permissive and safe environment, where the partnership municipalities dare to test, sharechallenges together with others and learn lessons to develop.The innovation pedagogy within the framework of LOFT is a well-developed concept. Opportunities todesign and package this concept in order to make it available to several municipalities have beenidentified. A challenge identified in connection with scaling up the partnership is that there will bedemands to expand the team that currently makes up the management of LOFT with more people to retainthe supporting function and continue to deliver value. In the case of a scale-up, this means that a new testbed should be developed in the form of "LOFT 2.0", where the successive scale-up will be able to takeplace. Developing teaching materials could make it possible to reach out to more municipalities and getwork started in the own organization earlier, as it does not place the same type of demands on resourcesfrom LOFT.Several different challenges have also been identified linked to the scale-up. How are the elements of therelational and supportive partnership that exist today maintained? Pedagogy today takes its starting pointin the psychologically permissive and safe environment, which is something that must not be lost. Alsochallenges around the financial part, both from a partnership municipality and project owner perspective.Also, the own work at home, which places demands on the municipality's will, drive and passion forchange. Scaling up requires that all municipalities possess the ability and willingness to implement aninnovation management system. The support that LOFT provides to the respective partnership  municipality is based on reviews carried out in the individual municipality. Extensive work that requiresresources if it is to be carried out in the same way in a larger partnership. Something that should beinvestigated further. What type of organization can support and maintain these important puzzle pieces ofthe innovation pedagogy that LOFT developed?

The field of innovation management has gained extensive knowledge; however, there has been a tendency to study its various aspects in isolation rather than with a systems perspective, resulting in a potential oversight of interconnections between important aspects. While systems perspectives have been employed in organization and management research for over half a century, systems perspectives have more recently gained relevance in innovation management research. A sign of the growing relevance is the creation of an international guidance standard for innovation management systems, ISO 56002, published in 2019. Research indicates that implementing innovation management systems, with or without using a standard, has facilitated the transition from ad hoc practices to more integrated ones. Thus, it is interesting to investigate how systems approaches influence innovation capabilities. Furthermore, managing radical and incremental innovation may require different approaches, which presents challenges, particularly for large companies that prioritize projects typically involving incremental innovation. Consequently, studying how incremental and radical innovation are influenced when managing both types within the same system becomes relevant. In this study, the concept of systemicity was used to describe how systemic a system is through three system dimensions comprehensiveness, coherence and correspondence, which overlap with those commonly used in literature to describe and define a system. The purpose of the study was to gain a better understanding of innovation management from a systems perspective by investigating how different systemic dimensions influence and relate to innovation capabilities, analysing these capabilities from a systems perspective, exploring hindrances and opportunities with a systems approach, and investigating the relationship between these systemic dimensions and incremental and radical innovation capabilities respectively. The study was part of a research project with the overarching aim to investigate important future development trends and evaluate the innovation capabilities of the Swedish metallic materials industryto use as a basis to develop strategies for how the industry can support the transition towards sustainability. A multiple-case study of two companies within the metallic materials industry was conducted using an abductive approach, including a literature study, data collection, coding, and analysis. Semi-structured interviews were employed, where interview questions were based on the ISO 56002 standard and its seven system elements. The analysis involved within-case and cross-case analysis. The findings from the study imply that having capabilities related to all seven system elements seem to be important for an organization's overall innovation capability, highlighting the significance of comprehensiveness. The interconnections between elements highlight the significance of coherence, and establishing correspondence between capabilities and goals enhances innovation capability. While exhibiting comprehensiveness, coherence, and correspondence is beneficial, the suitable level of systemicity remains uncertain. Further research is needed to determine the balance between systemicity and flexibility for effective support of innovation capabilities. Furthermore, in relation to managing incremental and radical innovation together, the study indicates the importance of considering systemicity to identify opportunities and hindrances when managing both types in the same system. The analysis of comprehensiveness highlights the need for distinct management approaches and capabilities for each innovation type. The analysis of coherence emphasizes the importance of considering interdependencies between system elements to avoid obstacles resulting from interdependencies being overlooked. The analysis of correspondence suggests separate goal setting for incremental and radical innovation due to their distinct objectives and outcomes. Based on the method and findings, a tentative framework was developed for analysis and evaluation of innovation management systemicity. / Trots att det finns mycket kunskap om innovationsledning har det funnits en tendens att studera olika aspekter inom området separat snarare än med ett systemperspektiv, vilket har resulterat i att viktiga samband mellan olika aspekter potentiellt har förbisetts. Systemperspektiv har använts i över 50 år inom organisationsforskning men har på senare år fått ökad relevans inom forskningen om innovationsledning. Ett tecken på denna ökande relevans är skapandet av en internationell vägledande standard för innovationsledningssystem, ISO 56002, som publicerades 2019. Forskning har visat att implementering av innovationsledningssystem genom att använda en standard eller inte, har underlättat för organisationer att övergå från ad hoc till mer integrerade innovationsledningsmetoder. Därför är det intressant att studera hur innovationsförmåga påverkas av att ta en systemansats till innovationsledning. Vidare kan hantering av radikal och inkrementell innovation kräva olika tillvägagångssätt, vilket skapar utmaningar, särskilt för stora företag eftersom de prioriterar projekt som oftast inkluderar inkrementell innovation. Därför är det relevant att studera hur inkrementell respektive radikal innovation påverkas av att hanteras inom samma system. I denna studie används begreppet systemiskhet (eng: systemicity) för att beskriva hur systemiskt ett system är genom tre systemdimensioner: omfattning (eng: comprehensiveness), sammankoppling (eng: coherence) och överrensstämmelse (eng: correspondence), vilka överlappar med dimensioner som vanligtvis används i litteraturen för att beskriva och definiera ett system. Syftet med studien var att få en bättre förståelse för innovationsledning ur ett systemperspektiv genom att undersöka hur olika systemdimensioner påverkar och relaterar till innovationsförmåga, analysera dessa förmågor ur ett systemperspektiv, utforska hinder och möjligheter med en systemansats, samt undersöka förhållandet mellan dessa systemdimensioner och inkrementell respektive radikal innovationsförmåga. Studien ingick i ett forskningsprojekt med det övergripande syftet att undersöka viktiga framtida utvecklingstrender och utvärdera den svenska metallindustrins innovationsförmåga för att använda som grund för att ta fram strategier för hur industrin kan stödja omställningen mot hållbarhet. En flerfallsstudie av två företag inom metallindustrin genomfördes med en abduktiv metod, inklusive en litteraturstudie, datainsamling, kodning och analys. Semistrukturerade intervjuer användes, där intervjufrågorna baserades på ISO 56002 och dess sju systemelement. Analysen gjordes i två steg genom att först analysera varje företag för sig och sedan jämföra de två fallen med varandra. Resultaten visar på vikten av att ha förmågor relaterade till alla sju systemelementen för en organisations övergripande innovationsförmåga, vilket lyfter fram betydelsen av dimensionen omfattning. Sammankopplingarna mellan element framhäver betydelsen av systemdimensionen sammankoppling, och att etablera överensstämmelse mellan förmågor och mål förbättrar innovationsförmågan. Även om studien pekar på att det är fördelaktigt för en organisation att uppvisa omfattning, sammankoppling och överrensstämmelse i sitt arbete med innovationsledning, kan resultaten inte användas för att dra slutsatser om vilken nivå av systemiskhet som är lämplig. Därför behövs ytterligare forskning för att fastställa balansen mellan systemiskhet och flexibilitet för att effektivt stödja innovationsförmåga. I relation till att hantera inkrementell och radikal innovation tillsammans, visar studien på vikten av att ta systemiskhet i beaktning för att identifiera möjligheter och hinder vid hantering av båda typerna av innovation i samma system. Analysen av omfattning belyser behovet av olika hantering och olika innovationsförmågor i relation till varje innovationstyp. Analysen av sammankoppling betonar vikten av att studera beroenden mellan systemelement för att undvika att hinder som uppstår av kopplingarna blir förbisedda. Analysen av överrensstämmelse föreslår separata målsättningar för inkrementell och radikal innovation på grund av deras distinkta mål och resultat. Baserat på metoden och resultaten har ett tentativt ramverk tagits fram i syfte att användas för analys och utvärdering av systemiskhet i innovationsledning.

In complex and fast-paced times, management of innovation is suggested to explain the success of an organization, making managing innovation an important topic in strategy, organization and innovation literature. At the same time, the demand for customized solutions is increasing and the customers are becoming more important. A current example of an industry under transformational pressure experiencing this is the materials manufacturing and packaging industry, which this study addresses.  The combined need of increased research within the areas of innovation capabilities, innovation in a low-to-medium technology context and customization makes it difficult to know what innovation strategy to use in order to support customization. Therefore, the purpose of this thesis is to investigate how the process of product innovation in a fast-changing market can be managed in order to support customization. Data were collected through a qualitative single case study approach, where semi-structured interviews were conducted within the meal kit and online grocery industry, as well as from different areas within the packaging solutions division within a large incumbent materials and packaging manufacturing company.  The findings indicate that the more a manufacturing provider is able to integrate and coexist an innovation with individual customer's values and needs, the greater is the prospect for adoption. Involving customers also works to better handle fast changing markets and react to changing customer needs. There are possibilities for a manufacturing firm to charge premium prices for customized solutions if the perceived relative advantage is strong enough. Furthermore, the findings in this study indicate the importance of involving the production in an early stage of the product innovation process to ensure that the product is producible and diminish the risk that a new product will be unprofitable. Also, increasing the dialogue between the different functions could enable the organization to work proactively with complementing the current product portfolio with profitable products and counteract the negative consequences of customization. / I komplexa tider med snabba förändringar föreslås innovationsledning kunna förklara framgång för en organisation. Detta gör innovation till ett viktigt ämne inom strategi- , organisations- och innovationslitteratur. Samtidigt ökar efterfrågan på kundanpassade lösningar och kunderna blir allt viktigare. Ett aktuellt exempel på en industri under transformationstryck som upplever detta är materialtillverknings- och förpackningsindustrin, vilken denna studie behandlar.  Det kombinerade behovet av ökad forskning inom områdena innovationsförmåga, innovation för låg-till medelteknologiska företag samt kundanpassning gör det svårt att veta vilken innovationsstrategi som ska användas för att stödja kundanpassade lösningar. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur processen för produktinnovation i en snabbt föränderlig marknad kan hanteras för att stödja erbjudandet av kundanpassning. Data samlades in genom en kvalitativ fallstudie, där intervjuer genomfördes inom matkasse och den digitala livsmedelsindustrin samt från olika områden inom förpackningslösningsdivisionen inom ett stort tillverkningsföretag för material och förpackningar.  Resultaten visar att ju mer en tillverkare kan integrera och samexistera en innovation med enskilda kunders värderingar och behov, desto större är möjligheterna för användning av dessa lösningar. Att involvera kunder fungerar också för att bättre hantera föränderliga marknader och reagera på förändrade kundbehov. Det finns möjligheter för ett tillverkningsföretag att ta ut premiumpriser för skräddarsydda lösningar, om den upplevda relativa fördelen är tillräckligt stark. Vidare visar resultaten i denna studie vikten av att involvera produktionen i ett tidigt skede av produktinnovationsprocessen för att säkerställa att produkten är producerad och minska risken för att en ny produkt blir olönsam. Att öka dialogen mellan de olika funktionerna kan också göra det möjligt för organisationen att arbeta proaktivt med att komplettera den nuvarande produktportföljen med lönsamma produkter och motverka de negativa effekterna av kundanpassade lösningar.

The overall aim of this thesis was to identify and analyze good innovation management practices in Sweden’s most innovative large companies, excluding governmentally owned organizations. Out of 500 large organizations in Sweden, the top 25 most innovative companies have been ranked based upon over 7,000 printed press articles from 2018 available through Retriever Media. The companies are ranked by their innovations score which is calculated by the number of articles a company is mentioned in, adjusted to the company size, and multiplied with the mean sentiment score. The top 25 companies from the ranking was compared with 25 reference companies, active within the same industry based on the Swedish Standard Industrial Classification (SNI) number, that received a lower innovation score. Good innovation management practices were analyzed based on 14 qualitative interviews in 12 of the top 15 ranked companies and a quantitative survey responded by 20 top ranked and 17 reference companies. The interviews were semi structured with open ended questions to identify used practices, and the reasoning behind them. Spearman’s correlation method has been used to investigate if there was any correlation between the company’s innovation score, the mean performance score, and the mean importance score rated by respondents. The company case studies provide authentic examples on how and when different methods and concepts are used within industry. However, while theoretical frameworks often are strictly defined and described in solitary, the interviews have shown that when used within industry, it is rather the opposite. In many of the interviewed companies, frameworks and methods are modified, combined and constantly evolving. Aspects that the interviewees have expressed as important for an innovative company are: Innovation and change should be iterative, decentralized and started in small scale while receiving full support from top management. Examples of identified practices are: The innovation vision is used in the decision-making process for new ideas. Keywords connected to innovation are used for guiding new aspirations. There is an overall aim to become industry or/and digital leaders. Although the interviewed companies had similar innovation management practices, they were usually modified to fit within the company’s own organization and industry. The interviews contributed with interesting collection of practices within their authentic setting from which other companies could draw inspiration from. Lastly, a handbook was created describing how to conduct the innovation ranking annually, including a description of how to use the software as well as the required script of code. / Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att identifiera och analysera hur ett antal stora och framgångsrika bolag bedriver innovationsledning. Av 500 svenska företag har de 25 mest innovativa rankats baserat på hur företagen framställts i över 7000 tryckta artiklar under 2018. I artiklarna som tagits fram via Retriever Media har företagen poängsatts efter antalet artiklar som de omnämnts i, korrigerat efter företagens storlek, multiplicerat med artiklarnas genomsnittliga sentimentvärde. De 25 högst rankade företagen jämfördes sedan med 25 referensföretag aktiva inom samma bransch enligt standarden för svensk näringsindelning (SNI). God innovationsledningspraxis identifierades och analyserades genom 14 intervjuer med 12 av de 15 högst rankade företagen, samt en enkätstudie som besvarades av 20 av de 25 högst rankade företagen och 17 av referensbolagen. Intervjuerna var semi strukturerade med öppna frågor för att identifiera den innovationsledningspraxis som företagen använder sig av samt bakomliggande resonemang. Spearmans rangkorrelation användes för att identifiera eventuella korrelationer mellan företagens innovationsrankning och hur företaget presterar med avseende på olika innovationsaspekter samt hur viktiga dessa aspekter anses. Analysen av innovationsledningspraxis resulterade i praktiska exempel på hur och när olika metoder, verktyg och strategier användes inom företagen. Managementteorier som kan uppfattas som strikta i litteraturen visade sig kombineras, modifieras och utvecklas i flera av de intervjuade företagen. Aspekter som företagen lyfte fram som viktiga var att innovation och förändring behöver ske iterativt, decentraliseras och startas småskaligt med full uppbackning av företagsledningen. Några av de olika sätt att framgångsrikt leda innovation som identifierats är att: Det finns en vision för hur för företaget ska jobba med innovation och denna vision ligger till grund för mycket av den beslutsfattande processen när det kommer till nya idéer. Nyckelord kopplade till olika innovationsmål används frekvent för att leda forskning och utveckling i rätt riktning. Det finns även ett övergripande mål om att bli det ledande företaget inom olika områden och näringsgrenar. Även om många av de intervjuade företagen hade liknande innovationsledningspraxis så var denna ofta modifierade för att passa det enskilda bolaget eller branschen. De intervjuade företagen bidrog med en stor mängd intressanta metoder och insikter som andra företag kan inspireras och dra nytta av för att förbättra sin innovationsledningsförmåga. Slutligen sammanställdes en handbok för att genomföra en innovationsrankning, inklusive hur man använder de programvaror som krävs samt all nödvändig kod för att möjliggöra en återkommande rankning av innovativa företag.