This master thesis aims to enhance the understanding of innovation processes at the early stages of development and grant praxeological perspective on exploratory projects. Firstly, it provides a bibliographic overview of the previously conducted research within the Innovation Studies field. It discusses innovation systems, institutions and networks, examines the linkage between innovation and knowledge and defines the specificities of the Natural Resource-Based Industries, which constitutes the context of the present study. Then, an analysis on the most popular, within academia and industry, innovation tracking methodologies, their strengths and weaknesses is carried out. The output seeks to contribute with knowledge and assess the available systems. The thesis is anchored in an embedded case study at an Original Equipment Manufacturer (OEM) of heavy machinery for NRBIs and aims to identify the company’s challenges and activities in relation to innovation, as well as possible correlation between them. For this purpose, the research bridges theoretical models on exploratory projects, ambidexterity, Design Thinking (DT) and conceptualization of entrepreneurial management. Findings show that (i) Stevenson’s model of conceptualization of Entrepreneurial Management can be adapted and applied effectively to Innovation Management, (ii) the relationship between exploratory and New Product Development (NPD) projects is more of a parallel, interdependent and overlapping nature rather than linear and sequential and (iii) there is a linkage between the identified challenges and activities. The latter shall (a) serve as a starting point for scholars to carry out further research in the field of Innovation Studies and (b) navigate practitioners through tracking and accelerating innovation at the early stages of development. / Denna masteruppsats syftar till att förbättra för innovationsprocesser i de tidiga utvecklingsstadierna och ge en praxeologisk synvinkel på utforskande projekt. Först ges en bibliografisk översikt över tidigare forskning inom innovationsstudier. Den diskuterar innovationsystem, institutioner och nätverk, undersöker kopplingen mellan innovation och kunskap och definierar särdragen för naturresursbaserade industrier, vilket utgör kontexten för den aktuella studien. Därefter genomförs en analys av de mest populära innovationsuppföljningsmetoderna inom både akademi och industri, deras styrkor och svagheter. Resultatet syftar till att bidra med kunskap och utvärdera tillgängliga system. Uppsatsen är förankrad i en ingående fallstudie hos en originalutrustningstillverkare (OEM) av tunga maskiner för naturresursbaserade industrier och syftar till att identifiera företagets utmaningar och aktiviteter i relation till innovation, samt eventuella samband mellan dem. För detta ändamål kopplar forskningen samman teoretiska modeller om utforskande projekt, ambidextri, Design Thinking (DT) och konceptualisering av entreprenöriellt ledarskap. Resultaten visar att (i) Stevensons modell för konceptualisering av entreprenöriellt ledarskap kan anpassas och tillämpas effektivt på innovationsledning, (ii) relationen mellan utforskande projekt och utveckling av nya produkter (NPD) är mer av en parallell, ömsesidigt beroende och överlappande karaktär snarare än linjär och sekventiell, och (iii) det finns ett samband mellan de identifierade utmaningarna och aktiviteterna. Det senare ska (a) utgöra en utgångspunkt för forskare att genomföra ytterligare forskning inom innovationsstudier och (b) hjälpa praktiker att följa och påskynda innovation i de tidiga utvecklingsstadierna.

Several tools and practices have been developed in the innovation management field to support individuals and organizations in their innovation journeys. It is of high interest to understand how the actions and decisions of people affect the innovation process, both on a micro and macro level. The actions of individuals, teams, and upper management in organizations directly or indirectly affect innovation. It becomes interesting to understand such behaviors. The aim of this master’s thesis is to explore and compile a list of human behaviors that drive innovation on three levels: individual, team, and organization. This qualitative study was conducted in Sweden using semi-structured interviews with experienced professionals in the innovation management field. The research also includes defining and understanding key terms that are necessary for exploring and identifying innovation behaviors and offers analogies to support this understanding. An extensive literature review is used to find the initial set of innovation behaviors, and the analysis is developed. The key findings of this research reveal innovation behaviors in 11 categories of individual innovation behaviors, 5 categories of team innovation behaviors, and 6 categories of organizational innovation behaviors. Each category is developed in detail and a list of innovation behaviors is prepared. The implications of this thesis are twofold. Firstly, an extensive theoretical base is developed to understand innovation behaviors in a unified framework. Several new innovation behaviors are identified in empirical results that were not found in the scientific literature. This thesis also provides an actionable base for ‘how to innovate’ questions. Secondly, the results can be used by professionals on a practical level. Individuals, teams, and organizations can educate themselves about innovation behaviors and adopt them during their innovation projects. The upper management in companies can use these innovation behaviors to develop a culture that is supportive of innovation and take innovation-abling actions for their organizations. Innovation professionals can use these behaviors as a tool to support their teams in taking better actions for innovation. Furthermore, researchers can advance the understanding of factors influencing innovation and develop advanced tools and practices as a guide to innovation. / Flera verktyg och metoder för innovation har utvecklats för att stödja individer och organisationer. Det är av stort intresse att förstå hur människors handlingar och beslut påverkar innovationsprocessen. Handlingar från individer, team och högsta ledning i organisationer påverkar direkt eller indirekt innovation. Det är av intresse att förstå sådana beteenden. Syftet med detta examensarbete är att utforska och sammanställa en lista över mänskliga beteenden som driver innovation på tre nivåer: individ, team och organisation. En kvalitativ studie genomfördes i Sverige med hjälp av semistrukturerade intervjuer med erfarna praktiker inom innovationsledningsområdet. Forskningen inkluderar också att definiera och förstå nyckeltermer som är nödvändiga för att utforska och identifiera innovationsbeteenden och erbjuder analogier för att stödja denna förståelse. En omfattande litteraturgenomgång har genomförts för att hitta den initiala uppsättningen av innovationsbeteenden, och analysen av de empiriska resultaten har vidare utvecklat denna. De viktigaste resultaten av denna forskning visar på innovationsbeteenden i 11 kategorier av individuella innovationsbeteenden, 5 kategorier av teaminnovationsbeteenden och 6 kategorier av organisatoriska innovationsbeteenden. Varje kategori har redogjorts för i detalj och en lista över innovationsbeteenden presenterats. Implikationerna av detta examensarbete är tvåfaldiga. För det första utvecklas en omfattande teoretisk bas för att förstå innovationsbeteenden i ett enhetligt ramverk. Flera nya innovationsbeteenden identifierades i de empiriska resultaten som inte återfanns i den vetenskapliga litteraturen. Resultaten ger också en handlingsbar bas för "hur man innoverar"-frågor. För det andra kan resultaten användas i praktiken. Individer, team och organisationer kan utbilda sig själva om innovationsbeteenden och anamma dem i sina innovationsprojekt. Den högsta ledningen i företag kan använda dessa innovationsbeteenden för att utveckla en kultur som stödjer innovation och vidta innovationsfrämjande åtgärder för sina organisationer. Innovationsledare kan använda listan med innovationbeteenden som ett verktyg för att stödja sina team i att vidta bättre åtgärder för innovation. Dessutom kan forskare främja förståelsen av faktorer som påverkar innovation och utveckla avancerade vertyg och metoder som vägledning för innovation.

Product development is more complex than ever. Industries all over the world face intensified competition, forcing firms to improve their innovation performance. This involves integrating software development to a greater extent. As an effort to cope with such progression, agile project management methodologies have been adopted. These include methodologies that are tailored to fit large organisations, made to enhance communication and speed up decision-making. Moreover, such methodologies allocate time for joint planning sessions (such as Program Increment Planning) to foster coordination between teams. The need for extensive coordinating capabilities increases with firm size and product complexity, meaning that large, multinational manufacturers with integrated software- and hardware development face the greatest challenges. With difficult coordination challenges comes a demand for prominent organisational coordination capabilities. This includes capabilities to identify dependencies between agile teams in time, to avoid delays, budget overruns, and quality issues. Hence, firms must adopt sufficient project management procedures, as well as shape organisational artefacts, processes, and culture to maximise their organisational coordination capabilities. In this project, these artefacts, processes, and the organisational culture were defined as factors. Furthermore, the project aimed at (1) – identifying factors that positively contribute to organisations’ capabilities to find inter-team dependencies, and (2) – investigating how to favour those identified factors. The research was conducted at Volvo Car Corporation, a Swedish car manufacturer that undergoes a transition towards being a large-scale agile organisation. Theories concerning coordination, communication, and knowledge management were jointly deployed to construct a state-of-the-art theoretical framework. Thereafter, the conceptual model was the guiding lens for collecting and analysing empirical evidence. Consequently, this project was able to assess 26 factors for identifying inter-team dependencies. Furthermore, several of these factors are proven to be interconnected as they fuel each other and exist in symbiosis. Thus, this project advocates that large-scale agile organisations must understand these factors and their connection to each other — that is when incorporating coordination mechanisms to better identify inter-team dependencies.