The field of innovation management has gained extensive knowledge; however, there has been a tendency to study its various aspects in isolation rather than with a systems perspective, resulting in a potential oversight of interconnections between important aspects. While systems perspectives have been employed in organization and management research for over half a century, systems perspectives have more recently gained relevance in innovation management research. A sign of the growing relevance is the creation of an international guidance standard for innovation management systems, ISO 56002, published in 2019. Research indicates that implementing innovation management systems, with or without using a standard, has facilitated the transition from ad hoc practices to more integrated ones. Thus, it is interesting to investigate how systems approaches influence innovation capabilities. Furthermore, managing radical and incremental innovation may require different approaches, which presents challenges, particularly for large companies that prioritize projects typically involving incremental innovation. Consequently, studying how incremental and radical innovation are influenced when managing both types within the same system becomes relevant. In this study, the concept of systemicity was used to describe how systemic a system is through three system dimensions comprehensiveness, coherence and correspondence, which overlap with those commonly used in literature to describe and define a system. The purpose of the study was to gain a better understanding of innovation management from a systems perspective by investigating how different systemic dimensions influence and relate to innovation capabilities, analysing these capabilities from a systems perspective, exploring hindrances and opportunities with a systems approach, and investigating the relationship between these systemic dimensions and incremental and radical innovation capabilities respectively. The study was part of a research project with the overarching aim to investigate important future development trends and evaluate the innovation capabilities of the Swedish metallic materials industryto use as a basis to develop strategies for how the industry can support the transition towards sustainability. A multiple-case study of two companies within the metallic materials industry was conducted using an abductive approach, including a literature study, data collection, coding, and analysis. Semi-structured interviews were employed, where interview questions were based on the ISO 56002 standard and its seven system elements. The analysis involved within-case and cross-case analysis. The findings from the study imply that having capabilities related to all seven system elements seem to be important for an organization's overall innovation capability, highlighting the significance of comprehensiveness. The interconnections between elements highlight the significance of coherence, and establishing correspondence between capabilities and goals enhances innovation capability. While exhibiting comprehensiveness, coherence, and correspondence is beneficial, the suitable level of systemicity remains uncertain. Further research is needed to determine the balance between systemicity and flexibility for effective support of innovation capabilities. Furthermore, in relation to managing incremental and radical innovation together, the study indicates the importance of considering systemicity to identify opportunities and hindrances when managing both types in the same system. The analysis of comprehensiveness highlights the need for distinct management approaches and capabilities for each innovation type. The analysis of coherence emphasizes the importance of considering interdependencies between system elements to avoid obstacles resulting from interdependencies being overlooked. The analysis of correspondence suggests separate goal setting for incremental and radical innovation due to their distinct objectives and outcomes. Based on the method and findings, a tentative framework was developed for analysis and evaluation of innovation management systemicity. / Trots att det finns mycket kunskap om innovationsledning har det funnits en tendens att studera olika aspekter inom området separat snarare än med ett systemperspektiv, vilket har resulterat i att viktiga samband mellan olika aspekter potentiellt har förbisetts. Systemperspektiv har använts i över 50 år inom organisationsforskning men har på senare år fått ökad relevans inom forskningen om innovationsledning. Ett tecken på denna ökande relevans är skapandet av en internationell vägledande standard för innovationsledningssystem, ISO 56002, som publicerades 2019. Forskning har visat att implementering av innovationsledningssystem genom att använda en standard eller inte, har underlättat för organisationer att övergå från ad hoc till mer integrerade innovationsledningsmetoder. Därför är det intressant att studera hur innovationsförmåga påverkas av att ta en systemansats till innovationsledning. Vidare kan hantering av radikal och inkrementell innovation kräva olika tillvägagångssätt, vilket skapar utmaningar, särskilt för stora företag eftersom de prioriterar projekt som oftast inkluderar inkrementell innovation. Därför är det relevant att studera hur inkrementell respektive radikal innovation påverkas av att hanteras inom samma system. I denna studie används begreppet systemiskhet (eng: systemicity) för att beskriva hur systemiskt ett system är genom tre systemdimensioner: omfattning (eng: comprehensiveness), sammankoppling (eng: coherence) och överrensstämmelse (eng: correspondence), vilka överlappar med dimensioner som vanligtvis används i litteraturen för att beskriva och definiera ett system. Syftet med studien var att få en bättre förståelse för innovationsledning ur ett systemperspektiv genom att undersöka hur olika systemdimensioner påverkar och relaterar till innovationsförmåga, analysera dessa förmågor ur ett systemperspektiv, utforska hinder och möjligheter med en systemansats, samt undersöka förhållandet mellan dessa systemdimensioner och inkrementell respektive radikal innovationsförmåga. Studien ingick i ett forskningsprojekt med det övergripande syftet att undersöka viktiga framtida utvecklingstrender och utvärdera den svenska metallindustrins innovationsförmåga för att använda som grund för att ta fram strategier för hur industrin kan stödja omställningen mot hållbarhet. En flerfallsstudie av två företag inom metallindustrin genomfördes med en abduktiv metod, inklusive en litteraturstudie, datainsamling, kodning och analys. Semistrukturerade intervjuer användes, där intervjufrågorna baserades på ISO 56002 och dess sju systemelement. Analysen gjordes i två steg genom att först analysera varje företag för sig och sedan jämföra de två fallen med varandra. Resultaten visar på vikten av att ha förmågor relaterade till alla sju systemelementen för en organisations övergripande innovationsförmåga, vilket lyfter fram betydelsen av dimensionen omfattning. Sammankopplingarna mellan element framhäver betydelsen av systemdimensionen sammankoppling, och att etablera överensstämmelse mellan förmågor och mål förbättrar innovationsförmågan. Även om studien pekar på att det är fördelaktigt för en organisation att uppvisa omfattning, sammankoppling och överrensstämmelse i sitt arbete med innovationsledning, kan resultaten inte användas för att dra slutsatser om vilken nivå av systemiskhet som är lämplig. Därför behövs ytterligare forskning för att fastställa balansen mellan systemiskhet och flexibilitet för att effektivt stödja innovationsförmåga. I relation till att hantera inkrementell och radikal innovation tillsammans, visar studien på vikten av att ta systemiskhet i beaktning för att identifiera möjligheter och hinder vid hantering av båda typerna av innovation i samma system. Analysen av omfattning belyser behovet av olika hantering och olika innovationsförmågor i relation till varje innovationstyp. Analysen av sammankoppling betonar vikten av att studera beroenden mellan systemelement för att undvika att hinder som uppstår av kopplingarna blir förbisedda. Analysen av överrensstämmelse föreslår separata målsättningar för inkrementell och radikal innovation på grund av deras distinkta mål och resultat. Baserat på metoden och resultaten har ett tentativt ramverk tagits fram i syfte att användas för analys och utvärdering av systemiskhet i innovationsledning.