Thermoregulation is considered a top priority in neonatology due to the fact that relative to adults, neonates have a morphological susceptibility to excessive heat exchange with the environment, and exhibit limited physiological/behavioural responses to thermal strain. Consequently, the environmental conditions in which they are nursed must be tightly regulated to maintain body temperature stable. Neonatal intensive care units (NICU) use radiant warmers (RW) to thermally manage many newborns. However, recent evidence suggests that RW induce intermittent bouts of thermal strain that could adversely affect patients. This warrants further investigation of neonatal heat balance and the pertinent factors affecting it. Conducting an exhaustive audit of heat exchanges affecting the body during standard care under a RW could yield important information that would lead to the improvement of clinical practice in NICUs. The present thesis focuses on neonatal thermoregulatory responses, various body heat exchange mechanisms and processes during standard care under RW.

Thermoregulation is considered a top priority in neonatology due to the fact that relative to adults, neonates have a morphological susceptibility to excessive heat exchange with the environment, and exhibit limited physiological/behavioural responses to thermal strain. Consequently, the environmental conditions in which they are nursed must be tightly regulated to maintain body temperature stable. Neonatal intensive care units (NICU) use radiant warmers (RW) to thermally manage many newborns. However, recent evidence suggests that RW induce intermittent bouts of thermal strain that could adversely affect patients. This warrants further investigation of neonatal heat balance and the pertinent factors affecting it. Conducting an exhaustive audit of heat exchanges affecting the body during standard care under a RW could yield important information that would lead to the improvement of clinical practice in NICUs. The present thesis focuses on neonatal thermoregulatory responses, various body heat exchange mechanisms and processes during standard care under RW.

Thermoregulation is considered a top priority in neonatology due to the fact that relative to adults, neonates have a morphological susceptibility to excessive heat exchange with the environment, and exhibit limited physiological/behavioural responses to thermal strain. Consequently, the environmental conditions in which they are nursed must be tightly regulated to maintain body temperature stable. Neonatal intensive care units (NICU) use radiant warmers (RW) to thermally manage many newborns. However, recent evidence suggests that RW induce intermittent bouts of thermal strain that could adversely affect patients. This warrants further investigation of neonatal heat balance and the pertinent factors affecting it. Conducting an exhaustive audit of heat exchanges affecting the body during standard care under a RW could yield important information that would lead to the improvement of clinical practice in NICUs. The present thesis focuses on neonatal thermoregulatory responses, various body heat exchange mechanisms and processes during standard care under RW.

Healthcare associated infections (HCAI) are a major problem in healthcare today. Preterm infants have problems keeping their body temperature within normal boundaries due to heat-loss. They therefore need special care that is administered with the help of incubators, which help minimise the heat loss via convection. Within neonatology the incubator has been identified as one of the contributing factors to HCAI due to the warm and humid environment, making it easy to spread nosocomial flora. To assess if the incubator is a factor in the spreading of HCAI this project has focused on ATP+AMP (total ATP) luminescence measurements to find areas in the incubator that are likely to contribute to the spread of HCAI and suggesting solutions to some of these. Adenosine triphosphate (ATP) is found in both organic debris and bacteria and is therefore a good indicator of a problem area due to organic debris acting as nutrients. Only the incubator box of the Giraffe® OmniBed® incubator was studied. The cleaning process was observed on multiple occasions and together with interviews resulted in a number of 29 hypothesised problem areas, on or within the incubator box, that were measured before and after cleaning. The results show that incubators collect a substantial amount of total ATP during its use. Measurements also show that parts that are cleaned by a disinfector are cleaner than those parts that are cleaned manually. Areas on the main compartment became more contaminated after cleaning which further indicated that the design of the incubator needs improving. It was also concluded that there often was residue from soap left on the surface of the main compartment resulting in inhibition of the total ATP luminescence reaction. This resulted in unrealistic low values due to the inclusion of foam and soap in the sample and as a result 45 out of 570 measurements were excluded. Caution is advised when using the Kikkoman total ATP luminescence method, especially on the main body (chassis) of the incubator. A steam vapour cleaner and flask cleanser brush could be used to better reach and clean areas such as cavities and around the bed heating element. The use of the steam vapour cleaner could also diminish or eliminate the use of surface disinfectant that causes red irritated eyes and dizziness in the cleaning staff. The functionality of the incubator was found to be excellent but major improvements can be made in the incubator design to make the cleaning of the incubator easier. / Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett stort problem inom vården idag. För tidigt födda barn (prematurer) har problem att hålla sin kroppstemperatur inom normala gränser på grund av ökad värmeförlust. De behöver därför särskild vård som ges med hjälp av kuvöser, vilka bidrar till att minimera värmeförluster som sker via konvektion. Kuvösen som används inom neonatologin har identifierats som en av de bidragande faktorerna till VRI på grund av den varma och fuktiga miljön,  vilken gör det lätt för mikroorganismer att föröka sig. För att bedöma i vilken utsträckning kuvösen är en faktor i spridningen av VRI har detta examensarbete genomfört ATP+AMP (total ATP) luminiscens-mätningar för att på så vis möjliggöra identifieringen av problemområden i kuvösen samt presentera lösningar till en del av dessa. ATP återfinns i både organisk materia och bakterier och är därför en bra indikator på ett problemområde på grund av att organisk materia agerar som näringsämne för bakterier. Enbart kuvösboxen tillhörande Giraffe® OmniBed® kuvösen testades i denna studie. Rengöringsprocessen av kuvösen observerades vid ett flertal tillfällen. Tillsammans med intervjuer resulterade detta i 29 förmodade problemområden belägna på eller inne i kuvösboxen. Dessa ställen mättes före och efter rengöring. Studien utfördes på neonatalavdelningen på Karolinska sjukhuset i Solna. Mätningar visade att delar som rengörs med en diskdesinfektor är mindre kontaminerade än de delar som rengörs manuellt. Flertalet områden på karossen blev mer kontaminerade efter rengöring vilket indikerade att utformningen av kuvösen behöver förbättras. Det var ofta tvålrester kvar på ytan av karossen, vilket resulterade i hämning av total ATP luminiscens-reaktion. Detta ledde till orealistiskt låga värden och att 45 av 570 mätningar exkluderades. Försiktighet bör iakttas vid användning av total ATP luminiscens-metoden, med Kikkomans LuciPac Pen, då sannolikheten för tvålrester ökar vid mätningar på karossen i kuvösen.  En ångrengörare och flaskborste skulle kunna användas för att bättre nå och rengöra problemområden, såsom hålrum och runt värmeelementet i botten av chassit. Dessa redskap behöver dock utvärderas i framtida studier. Användningen av ångrengörare kan också minska eller eliminera användningen av ytdesinfektion, som orsakar röda irriterande ögon och yrsel hos städpersonal, om effektiviteten uppmätts hålla sjukhusets krav på renhet. Funktionaliteten hos kuvösen fanns vara utmärkt, men förbättringar behövs i utformningen av kuvösen för att möjligöra effektivare, lättare och bättre rengöring.

När byggnader projekteras används klimatfiler från 1981-2010 för att dimensionera konstruktionen och energisystemet. Detta leder till att byggnader dimensioneras för ett klimat som varit och inte ett framtida klimat. SMHI har tagit fram olika klimatscenarier för framtiden som beskriver möjliga utvecklingar klimatet kan ta beroende på fortsatt utsläpp av växthusgaser. Dessa scenarier kallas för RCP (Representative Concentration Pathways). I denna studie används två olika klimatscenarier, RCP4,5 och RCP8,5. Siffran i namnet står för den strålningsdriving som förväntas uppnås år 2100. I RCP4,5 kommer medelårstemperaturen öka med 3 °C fram till år 2100 jämfört med referensperioden 1961-1990.  För samma tidsperiod sker en ökning på 5 °C enligt RCP8,5.  Ett flerbostadshus certifierad enligt Miljöbyggnad 2.2 nivå silver placerat i Vallentuna i Stockholms län används i denna studie som referensbyggnad. Byggnaden simuleras i programmet IDA ICE där den utsätts för RCP4,5 och RCP8,5. Resultatet visar att byggnaden inte skulle klara av kraven för Miljöbyggnad 2.2 gällande termiskt klimat sommar i något av de två klimatscenarierna. De operativa temperaturerna blir för höga i byggnaden utan att tillsätta komfortkyla.  Byggnaden ändras för att se vilka faktorer som kan förbättra resultatet gällande det termiska klimatet. Resultatet visar att värmelagringsförmåga hos byggmaterial och solavskärmning har störst påverkan på det termiska klimatet.  I studien gjordes flertal olika kombinationer av byggnadsutformningar. Enbart kombinationen av en tung stomme av betong tillsammans med fönster med lägre g-värde klarar kraven för Miljöbyggnad 2.2 i RCP4,5 och RCP8,5 utan komfortkyla. Kombinationen får lägst energianvändning i RCP8,5 av de olika kombinationerna som testats i studien.  En kombination av tung stomme av KL-trä med lågt U-värde, fönster med lägre g-värde och komfortkyla får lägst energianvändning i grundklimatet och RCP4,5 av de olika kombinationerna som testats i studien trots användningen av komfortkyla.  Frågan om vilket alternativ som är bäst ur ett hållbarhetsperspektiv är svårt att svara på. Det finns många aspekter som behöver tas i hänsyn till som byggnadens totala klimatavtryck både i tillverkning och användning. Oavsett val av konstruktion är det viktigt att projektera för att komfortkyla och solavskärmning skall kunna appliceras när ett varmare klimat råder. / When buildings are designed climate files from 1981 to 2010 are used to construct the building and its energy system. This leads to building being designed to a climate that has been and not to a future warmer climate that will come. SMHI has developed different climate scenarios for the future that describe different paths the climate can take depending on continued emissions of greenhouse gas. This climate scenarios are called RCP (Representative Concentration Pathways) In this study two of the climate scenarios, RCP4,5 and RCP8,5 are used. The number in the name stands for the radiation forcing that is expected in the year 2100.  In RCP4,5 the mean average air temperature will increase with 3 °C until year 2100 compared to the reference period 1961-1990. In the same time period RCP8,5 will increase with 5 °C.  An apartment building certified according to Miljöbyggnad 2.2 level silver placed in Vallentuna, Stockholms län is used as a reference building. The building is simulated through the simulation software program IDA ICE where it´s exposed to RCP4,5 and RCP8,5. The results demonstrate that the reference building would not meet Miljöbyggnad 2.2 requirement in the indicator about thermal comfort during summer. The operative temperature in the building is too high unless comfort cooling is used.  The design of the building changes to see what factors can improve the results regarding the thermal comfort. The results demonstrate that thermal conductivity and solar shading has the greatest impact on thermal comfort.  In this study several combinations of different building designs were made. Only the combination of a concrete frame with windows with low g-value met the requirement of Miljöbyggnad 2.2 regarding the thermal comfort during summer without using comfort cooling in RCP4,5 and RCP8,5. The combination had the lowest energy demand in RCP8,5 of all the combinations tested in the study.  A combination of cross laminated wood frame with low U-value, windows with low g-value and comfort cooling had the lowest energy demand in the original climate file and RCP4,5 despite the use of comfort cooling.  The questing about which building construction is the best from a sustainable perspective is difficult to answer. To answer that question the building´s total climate footprint in both production and use must be calculated. Regardless of the choice of building construction it is important to have in mind when designing a building that comfort cooling and solar shading should be easily applied when a warmer climate will prevail.