Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskor upplevelser av stressorer i ar-betet. Beskrivande design med kvalitativ ansats tillämpades. Semistrukturerande intervjuer genomfördes med tolv operationssjuksköterskor vid ett sjukhus i Sverige. Manifest och latent innehållsanalys användes vid analys av intervjuerna. Resultatet ledde fram till följande huvud-tema; Tiden ska hållas till varje pris. De två subteman som växte fram ur kategorierna var; Stora operationsprogram med liten personalstyrka och Otrygghet och brist på förståelse i det höga tempot. Med ett operationsprogram som stod i fokus och brist på personal arbetade operationssjuksköterskorna, under tidspress under arbetspassen. Med övertid och ett ständigt justerande av personal och patienter, lyckades personalen att genomföra operationsprogram-met. Brist på tid för kontroll av medicinsk teknisk utrustning och medicinsk teknisk utrustning som slutade att fungera under operationen, upplevdes som mycket stressande. Ett dåligt samarbete med ett flertal operatörer och arbetet på sterilcentralen gjorde att operationssjuk-sköterskorna upplevde stress. / The purpose of this study was to describe theatre nurses experiences of stressors at work. Descriptive design with qualitative approach was applied. Semi structured interviews were conducted with twelve theatre nurses at a hospital in Sweden. Manifest and latent content analysis was used for analysis of the interviews.The result led to the following main themes; The time must be kept at all costs. The two subthemes which grow out of the categories were; Major operations program with a small staff and Insecurity and lack of understanding on the high tempo. With an operations program that was in focus and lack of staff worked theatre nurses under time pressure during the working hours. With overtime and constant adjustment of staff and patients, managed staff to carry out the operation program. Lack of time for the control of medical devices and medical equipment that had ceased to function during surgery, was experienced as very stressful. Poor cooperation with several surgeons and work in sterile center made the theatre nurses experienced stress.

<p><strong>Introduktion:</strong> Svårigheter för vårdgivarna att hålla vårdgarantin var utgångspunkten för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Västra Götalandsregionen när de startade Genombrottsprojektet, ”Bättre flyt i opererande verksamheter”, det första som endast omfattade opererande verksamheter. Femton team från operationsavdelningar från hela landet deltog. Projektet pågick under år 2008. Alla team skulle uppnå resultatmålen att minst 90 % av patienterna opererades på första utlovade operationsdag och att 100 % av operationerna skulle starta på utsatt tid. Dessutom formulerade teamen egna processmål och balanserade mål. <strong>Syftet</strong> med studien var att beskriva teamdeltagarnas uppfattningar om att arbeta med genombrottsmetoden i opererande verksamheter. <strong>Metod:</strong> En totalundersökning där samtliga teamdeltagare i projektet (n=95) fick en webbenkät omfattande områdena resultat- och processmål, din arbetsplats, resultat och reflektioner. <strong>Resultat: </strong>Enkäten besvarades av 55</p><p>(58 %) teamdeltagare. Trettien redovisade att de nådde sina resultatmål under projekttiden. Processmålet operationsstart på utsatt tid nåddes helt eller delvis av 45 teamdeltagare och 32 lyckades minska bytestiderna. Tjugoen teamdeltagare uppgav att flera patienter per dag kunde opereras och 14 redovisade att de höll vårdgarantin efter projekttiden. De flesta teamdeltagarna ansåg att förankringen av projektet i personalgruppen fungerade bra, liksom stödet från handledarna. Att få tillräckligt med tid för möten, bemanningen på avdelningen och ledningens engagemang fungerade sämre. Avsaknad av ledningens stöd ledde till minskad motivation för förbättringsarbete.<strong> </strong>Teamdeltagarna ansåg vidare att Genombrottsmetoden var strukturerad och pedagogisk. Den gav helhetssyn på processer och reducerade dubbelarbete. Arbetsmiljön blev bättre. <strong>Konklusion:</strong> Teamdeltagarna ansåg att Genombrottsmetoden är användbar för att förbättra patientflödet och vårdkvaliteten på en operationsavdelning.</p> / <p><strong>Introduction:</strong> Difficulties for the caregivers to keep the national health care guarantee was the starting point for the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR) and The Västra Götaland Region when they started the project “Better flow in operating theatres”, based on the Breakthrough Series Model. Fifteen teams from operating theatres from the whole country participated. The project went on in 2008. All teams should achieve the result goals that at least 90 % of the patients should be operated on the day they were promised and 100 % of the operations should start in right time. In addition process goals and balanced goals were formulated by the teams. <strong>Purpose: </strong>The purpose of the study was to describe the team participants’ opinions about working with the Breakthrough Series Model in operating theatres. <strong>Method</strong>: All team participants (n=95) in the project received a<strong> </strong>questionnaire consisting of result- and process goals, your working place, results and reflections.</p><p><strong>Results: </strong>Fifty-five (58 %) of the team participants answered the questionnaire. Thirty-one of them achieved their result goals during the project time. Forty-five of the team participants achieved the process goal “operation start in right time” and 32 succeeded in decreasing turnover time. Twenty one of the team participants described that throughput increased and 14 were able to keep the national health care guarantee after the project time.  Most of the team participants considered that the support from the staff worked well, as well as the support from the supervisors. On the other hand there was not enough time for meetings, not enough staffing and the management commitment was not so good. The motivation for improvement work decreased due to lack of management support. The team participants considered the Breakthrough Series Model as systematic and educational. They also attained a comprehensive view of processes and reduced their work load. The work environment became better. <strong>Conclusion: </strong>The team<strong> </strong>participants thought that the Break through Series Model is a useful method for improving patient throughput and quality of care in an operating theatre.</p>

Introduktion: Svårigheter för vårdgivarna att hålla vårdgarantin var utgångspunkten för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Västra Götalandsregionen när de startade Genombrottsprojektet, ”Bättre flyt i opererande verksamheter”, det första som endast omfattade opererande verksamheter. Femton team från operationsavdelningar från hela landet deltog. Projektet pågick under år 2008. Alla team skulle uppnå resultatmålen att minst 90 % av patienterna opererades på första utlovade operationsdag och att 100 % av operationerna skulle starta på utsatt tid. Dessutom formulerade teamen egna processmål och balanserade mål. Syftet med studien var att beskriva teamdeltagarnas uppfattningar om att arbeta med genombrottsmetoden i opererande verksamheter. Metod: En totalundersökning där samtliga teamdeltagare i projektet (n=95) fick en webbenkät omfattande områdena resultat- och processmål, din arbetsplats, resultat och reflektioner. Resultat: Enkäten besvarades av 55 (58 %) teamdeltagare. Trettien redovisade att de nådde sina resultatmål under projekttiden. Processmålet operationsstart på utsatt tid nåddes helt eller delvis av 45 teamdeltagare och 32 lyckades minska bytestiderna. Tjugoen teamdeltagare uppgav att flera patienter per dag kunde opereras och 14 redovisade att de höll vårdgarantin efter projekttiden. De flesta teamdeltagarna ansåg att förankringen av projektet i personalgruppen fungerade bra, liksom stödet från handledarna. Att få tillräckligt med tid för möten, bemanningen på avdelningen och ledningens engagemang fungerade sämre. Avsaknad av ledningens stöd ledde till minskad motivation för förbättringsarbete. Teamdeltagarna ansåg vidare att Genombrottsmetoden var strukturerad och pedagogisk. Den gav helhetssyn på processer och reducerade dubbelarbete. Arbetsmiljön blev bättre. Konklusion: Teamdeltagarna ansåg att Genombrottsmetoden är användbar för att förbättra patientflödet och vårdkvaliteten på en operationsavdelning. / Introduction: Difficulties for the caregivers to keep the national health care guarantee was the starting point for the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR) and The Västra Götaland Region when they started the project “Better flow in operating theatres”, based on the Breakthrough Series Model. Fifteen teams from operating theatres from the whole country participated. The project went on in 2008. All teams should achieve the result goals that at least 90 % of the patients should be operated on the day they were promised and 100 % of the operations should start in right time. In addition process goals and balanced goals were formulated by the teams. Purpose: The purpose of the study was to describe the team participants’ opinions about working with the Breakthrough Series Model in operating theatres. Method: All team participants (n=95) in the project received a questionnaire consisting of result- and process goals, your working place, results and reflections. Results: Fifty-five (58 %) of the team participants answered the questionnaire. Thirty-one of them achieved their result goals during the project time. Forty-five of the team participants achieved the process goal “operation start in right time” and 32 succeeded in decreasing turnover time. Twenty one of the team participants described that throughput increased and 14 were able to keep the national health care guarantee after the project time.  Most of the team participants considered that the support from the staff worked well, as well as the support from the supervisors. On the other hand there was not enough time for meetings, not enough staffing and the management commitment was not so good. The motivation for improvement work decreased due to lack of management support. The team participants considered the Breakthrough Series Model as systematic and educational. They also attained a comprehensive view of processes and reduced their work load. The work environment became better. Conclusion: The team participants thought that the Break through Series Model is a useful method for improving patient throughput and quality of care in an operating theatre.

Introduktion Patientsäkerhet är en viktig del i arbetet med att upprätthålla en god kvalitet inom hälso- och sjukvården och inte minst inom riskfyllda områden som anestesi- och operationssjukvård. Operationsprocessen kan stödjas genom användandet av ett kliniskt informationssystem, ett så kallat operationsplaneringssystem. Vad som dock inte finns väl beskrivet är hur ett sådant här informationssystem skulle kunna bidra till en säkrare vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva processen och vilken betydelse ett operationsplaneringssystem hade för patientsäkerheten på en operationsavdelning utifrån personalens perspektiv. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes och analyserades med riktad innehållsanalys enligt Hsieh &amp; Shannon. Tjugosex intervjuer genomfördes utifrån nio olika befattningar relaterade till operationsprocessen på tre olika sjukhus i mellersta och södra Sverige Resultat: Processen av kirurgska ingrepp bestod av tre olika faser; planering, genomförande och uppföljning. Extern planering hanterades av kirurgisk avdelning eller mottagning. Den interna planeringen hanterades av operationsavdelningen och för att kunna fullfölja planeringen genomfördes en interorganisationell planering. Faktorer att ta hänsyn till under den första fasen var ändringar och bristande planering. Den verkställda planeringen utgjorde arbetsunderlaget vid genomförandet av operationerna. Uppföljningen var mestadels produktionsinriktad och patientrelaterad vårduppföljning saknades. Patientsäkerhet handlade om två saker, perspektiv och betydelse. Patientsäkerhetsperspektivet beskrevs utifrån patient-, organisations- och medarbetareperspektiv. Betydelsen av ett operationsplaneringssystem för patientsäkerheten var relaterad till information, kontrollfunktioner, organisation och förändringar. Konklusion: Patientsäkerheten garanterades av den personal som arbetade i operationsprocessen och inte av operationsplaneringssystemen. Utveckling av säkerhetsfunktioner i operationsplaneringssystemen skulle kunna bidra till ökad patientsäkerhet. / Introduction: Patient safety is an important part in the performance of good quality in healthcare and particularly in critical areas like anesthesia and surgery. The process of surgery can be supported by an operating room information system, but there is no adequate description of how a system like this will support a safer care of the patient. Purpose: The aim of the present study is to describe the process and importance of an operating room information system for the patient safety in operating rooms from the perspective of employees. Method: An empirical study with a qualitative onset was implemented and analyzed using directed content analysis according to Hseih &amp; Shannon. Twenty six interviews were performed from nine different positions during the process of surgery in three different hospitals in mid- and southern Sweden. Results: Operating room management included planning, surgery and evaluation. Extern planning was handled by the surgery ward or reception and intern planning by the surgery department. To complete the process there was an inter-department coordination and planning. Changes and insufficient planning had to be taken into account during this process of planning surgery. Executed planning functioned as the working document during the day of surgery. Evaluation was considered as mostly production-oriented and patient-related evaluation was missing. Two areas emerge from patient safety, perspective and significance. The importance of an operating room information system related to patient safety was information, safety controls, organization and changes. Conclusion: Patient safety was guaranteed by employees who worked in the process of surgery and not by the operating room information systems. Development of safety functions in operating room information system may improve patient safety.

Bakgrund: Anestesisjuksköterska är ett avancerat yrke som ställer höga krav på kompetens och självständighet. Forskning visar att nyexaminerade anestesisjuksköterskor upplever stress och otrygghet i sin nya profession. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur nyexaminerade anestesisjuksköterskor upplever sin första tid på en operationsavdelning. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Totalt tio anestesisjuksköterskor, från två medelstora och ett litet sjukhus i Mellansverige, inkluderades i studien. Studien har använt ett ändamålsenligt urval. Genom semi-strukturerade intervjuer med utgångspunkt från samlades data in. Data har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Ur anestesisjuksköterskornas beskrivningar framkom fyra huvudkategorier; den nya professionen, personlig utveckling, erfarenhet och organisatoriska faktorer och totalt tio subkategorier; att vara ny anestesisjuksköterska, att uppleva ansvar, att ha prestationskrav, känna tilltro till egen förmåga, att känna arbetsglädje, att utvecklas, brist på erfarenhet, erfarenhet skapar trygghet, brist på stöd från organisationen samt stöd från organisationen. Studien visar att anestesisjuksköterskorna upplevde sin första tid på en operationsavdelning som påfrestande men även som intressant och utvecklande. Nya arbetsuppgifter och stort ansvar upplevdes som betungande i början. Bristen på erfarenhet var stundtals påfrestande men stöd från kollegier bidrog till att majoriteten av anestesisjuksköterskorna upplevde trygghet. Då bristande stöd ökade deras upplevelse av otrygghet och ensamhet, framkom en önskan om mentorskap och mer handledning under anestesisjuksköterskornas första tid. Slutsats: Föreliggande studie beskriver nyexaminerade anestesisjuksköterskors upplevelse och resultatet visar att stress och en känsla av ensamhet präglade den första tiden. Bristande erfarenhet kunde vara påfrestande men med stöd från kollegier upplevde de en ökad trygghet. Resultatet visar att det fanns en önskan om mer stöd i form av mentorskap och handledning under anestesisjuksköterskornas första tid. Överlag ger studien en ökad förståelse för hur nyexaminerade anestesisjuksköterskor upplever sin första tid. / Background: To be a Nurse Anesthetist is advanced and involves high demands for competence and independence. Research has shown that newly graduated nurse anesthetists experience stress and insecurity in their new profession. Aim: The study was aimed to describe how newly graduated nurse anesthetists experience their first time at a surgical ward. Method: Descriptive design with qualitative approach. A total of ten nurse anesthetists from two middle-sized and one small hospital in Sweden were included in the study. Purposive sampling has been used. The data were collected by semi-structured interviews with help from an interview guide. The data have been analyzed with a qualitative content analysis. Findings: The nurse anesthetist’s descriptions in the interviews were sorted in to four main categories and ten subcategories. The main categories were; The new profession, Personal development, Experience, and Organizational elements. The subcategories were: Newly graduated nurse anesthetist’s, To have responsibility, Performance anxiety, Belief in own ability, Job satisfaction, To progress, Lack of experience, Experience creates security, Lack of support from the organization and Support from the organization. The nurse anesthetists describe their first period at the surgical ward as demanding but also interesting and stimulating. New assignments and the large responsibility were described as burdensome at first. The lack of experience was at times hard to deal with but the support from the organization increased their feelings of security. In the study, nurse anesthetists’ wanted more support in the form of mentorship and coaching, as lack of support increased their feelings of insecurity and loneliness. Conclusion: The study describes how newly graduated nurse anesthetists’ experience feelings of stress and loneliness during their first period in a surgical ward. Lack of experience was demanding at first but with support from colleagues their feelings of security increased. The results show that newly graduated nurse anesthetists’ wanted more support in the form of mentorship and coaching. The study provides a deeper understanding of how newly graduated nurse anesthetists’ experience their first period in a surgical ward.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan bedriver avancerad omvårdnad i en högteknologisk miljö. Att vara novis i ett komplext yrke kan vara svårt och utmanande men ofta sker en succesiv progression i yrkesrollen. Forskning visar att arbetsmiljön påverkar de nyutexaminerades erfarenheter av den första tiden inom yrket. För att skapa förutsättningar för att nyutexaminerade anestesisjuksköterskor ska utvecklas och trivas i yrket behövs en förståelse för hur den första tiden i yrket erfars. Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade anestesisjuksköterskors erfarenheter av att vara ny på en operationsavdelning. Metod: Data samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio deltagare från tre olika sjukhus. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur datamaterialet framkom fyra huvudteman; att träda in i en ny profession, förutsättningar för en trygg start, att erfara stress och att växa i sin yrkesroll. Totalt identifierades tolv subteman. Konklusion: För att kunna uppnå en lärande miljö det är viktigt att kollegorna är stöttande och förstående samt ger nyutexaminerade utrymme att vara noviser. Genom att tillhandahålla en bredvidgång som är klinikbunden ges utrymme för lärande ochprogression i yrket. Nyutexaminerade är i behov av gott om tid för att kunna bedriva en säker vård. / Background: The nurse anesthetist conducts advanced nursing in a high technological environment. Being a novice in a complex profession can be difficult and challenging but often there is a successive progression in the professional role. Studies show that the work environment affects newly graduate’s experiences of the first period in the profession. To create conditions for newly graduated nurse anesthetists to evolve and thrive, an understanding of their first time in the profession is necessary. The aim: The aim of this study was to describe the newly graduated nurse anesthetist’s experiences of being new in surgical ward. Method: Data was collected through qualitative semi structured interviews with nineparticipants from three different hospitals. Data material was analyzed with a qualitative content analysis.Results: Four main themes emerged from the data material; entering a new profession, circumstances for success, experiencing stress and to grow in their profession. In total twelve sub-themes where identified. Conclusion: to achieve a learning environment colleagues need to be supportive and understanding as well as giving the newly graduated space to be a novice. By providing an introduction that is clinic based, space is provided for learning and progress in the profession. Newly graduated is in need of plenty of time to provide safe care.

Bakgrund: Varje år drabbas omkring 100 000 patienter av vårdskador inom somatisk sjukvård i Sverige, förutom det lidande som det innebär för den enskilda individen medför det även ökade kostnader på både individ- och samhällsnivå. Det dominerande sättet att arbeta med patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård är genom avvikelserapportering och analysering av negativa händelser. Specialistsjuksköterskan inom anestesisjukvård är precis som all annan hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att rapportera när en avvikelse observerats. En strategi som kan användas för att koppla avvikelserapportering till förbättrad patientsäkerhet är att analysera avvikelser och koda händelserna till specifika områden. Genom att identifiera ett specifikt problem kan ett tvärvetenskapligt team därefter skapas för att granska de negativa händelserna kopplat till en specifik kategori, för att utifrån det resultatet utveckla förbättringar.  Syfte: Syftet var att beskriva och kartlägga innehållet i perioperativa avvikelserapporter på operationsavdelningen som berör patientsäkerheten, relaterade till anestesisjuksköterskans profession. Metod: En retrospektiv registerstudie med induktiv ansats. Datamaterialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och fjorton underkategorier framkom under analysförfarandet. I kategorin patientomhändertagande identifierades flest avvikelserapporter, följt av kommunikation, teknik och organisation. Slutsats: Studiens resultat visar att de avvikelserapporter på operationsavdelningen, som berört patientsäkerhet relaterade till anestesisjuksköterskans profession, som var vanligast förekommande, var relaterade till patientomhändertagande eller kommunikation. I patientomhändertagande var läkemedelsrelaterade avvikelserapporter en av de vanligast förekommande och i kategorin kommunikation var det kommunikationen mellan vårdpersonal som genererade flest avvikelserapporter. Utifrån resultatet ses att mer forskning och fler förbättringsåtgärder behöver göras för att öka patientsäkerheten. / Background: Every year around 100,000 patients suffer from care injuries in somatic health care in Sweden, in addition to the suffering it entails for the individual, it also entails increased costs at both individual and societal level. The dominant way of working with patient safety in healthcare is through incident reporting and analysis of negative events. The anesthetic care nurse, just like all other personnel is obliged to report when an incident is observed. One strategy that can be used to link incident reporting to improve patient safety is to analyze incidents and code the events to specific areas. By identifying a specific problem, a multidisciplinary team can then be created to review the negative events linked to a specific category, in order to develop improvements based on that result. Aim: The aim was to describe and map out the content of perioperative incident reports in the operating department that affect patient safety, related to the nurse anesthetist´s profession. Method: A retrospective registry study with an inductive approach. The data was analyzed using qualitative manifest content analysis. Results: Four categories and fourteen subcategories emerged during the analysis procedure. Most incident reports were identified in the category patient care, followed by communication, technology and organization. Conclusion: The results of this study show that the incident reports in the operating department, which affected patient safety related to the nurse anesthetist's profession, which were most common, were related to patient care or communication. In patient care, medication-related incident reports were among the most frequently occurring, and in the communication category, it was communication between healthcare staff that generated the most incident reports.

Introduktion: Det råder brist på operationssjuksköterskor nationellt vilket har lett till stängda operationssalar och långa vårdköer. Med detta examensarbete vill författarna skildra sjuksköterskors perspektiv och ge en djupare kunskap i deras syn på operationssjuksköterskans profession, och vad som skulle kunna öka deras intresse för att söka till specialistsjuksköterskeutbildningen mot operationssjukvård. Syfte: ​​Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om operationssjuksköterskans profession.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor med grundutbildade sjuksköterskor i åtta gruppintervjuer med sammanlagt 17 deltagare. Data analyserade enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier, med totalt fyra underkategorier. Den första huvudkategorin blev tvetydig kunskap som råder om operationssjuksköterskans profession med tillhörande underkategorier specifikt ansvar utifrån specialistkompetens samt otydlig kunskap och fysiskt krävande arbete. Den andra huvudkategorin blev öka intresse för specialistsjuksköterskeutbildning inriktning mot operationssjukvård, med underkategorierna bra anställningsvillkor och ha nära till utbildningsort samt synliggöra operationssjuksköterskans profession. Konklusion: Studiens resultat visade att operationssjuksköterskans profession inte är helt känd för alla sjuksköterskor. Det fanns olika uppfattningar som mer eller mindre stämmer in på vad operationssjuksköterskans kompetens innebär. I resultatet framkom även förslag på faktorer som skulle kunna öka sjuksköterskors intresse för operationssjukvård. / Introduction: There is a shortage of surgical nurses nationally, which has led to closed operating theaters and long medical care queues. With this degree project, the researchers want to portray nurses' perspectives and provide a deeper knowledge of their view of the operating theatre nurse's profession and what could increase their interest in applying for specialist nursing training against surgical care. Purpose: The purpose of the study was to describe nurses' perception of the operating theatre nurse's profession.  Method: A qualitative interview study with semi-structured questions with basic nurses in eight group interviews and a total of 17 participants. Data analyzed according to qualitative content analysis. Results: The results revealed two main categories, with a total of four subcategories. The first main category was ambiguous knowledge that prevails about the surgical nurse's profession with associated subcategories of specific responsibilities based on specialist competence as well as unclear knowledge and physically demanding work. The second main category was to increase interest in specialist nursing training focusing on surgical care, with the subcategories of good employment conditions and being close to the place of training and making the surgical nurse's profession visible. Conclusion: The results of the study showed that the profession of operating theatre nurse is not completely known to all nurses. There were different perceptions that are more or less correct in what the surgical nurse's competence entails. The results also revealed suggestions for factors that could increase nurses' interest in surgical care.

Introduktion: Hypotermi är en av de vanligaste komplikationerna till anestesi. Konsekvenserna av hypotermi är bland annat rubbningar på koagulationen med ökad blödningsrisk, sårinfektioner och kardiella komplikationer. Patienter har beskrivit hypotermi som den värsta upplevelsen under sjukhusvistelsen och värderar det högre än den kirurgiska smärtan. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av att förebygga hypotermi i samband med anestesi Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Tio anestesisjuksköterskor, verksamma på en operationsavdelning i Västra Götalands län och Region Västernorrland medverkade i studien. Sjukhusen som inkluderades i studien liknade varandra till storlek och i vilken typ av ingrepp som utfördes där. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes för att samla data och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och visar att förebyggandet av hypotermi är viktigt enligt anestesisjuksköterskor och att medvetenheten kring hypotermi och hur det förebyggs har ökat. Samtidigt beskrevs att mer skulle kunna göras. Anestesisjuksköterskorna upplevde att det finns bra rutiner som ökar tryggheten i förebyggandet av hypotermi. Det beskrevs dock som svårt att hinna hålla sig uppdaterad och vara på framkant i det senaste kring forskning. För att öka förutsättningarna och för att kunna vidareutveckla personalgruppen, i hypotermiförebyggande åtgärder, behövs ett ansvarsområde kring hypotermi. Slutsats: Kunskap, erfarenhet, forskning och samarbete i operationslaget är grundläggande förutsättningar för att hypotermi ska förebyggas på bästa sätt. Anestesisjuksköterskorna upplever inte hypotermi som något vardagsproblem, men menar att mer skulle kunna göras. Det behövs mer forskning på hur stor nytta ett särskilt ansvarsområde inom hypotermiprevention skulle utgöra. / Background: Hypothermia is one of the most common complications of anesthesia. The consequences of hypothermia include disorders of coagulation with increased risk of bleeding, wound infections and cardiac complications. Patients have described hypothermia as the worst experience during hospitalization and value it higher than the surgical pain. Aim: The aim of this study was to describe the anesthesia nurse's experience in preventing hypothermia associated with anesthesia. Method: The study has a qualitative approach. Ten anesthesia nurses, active in an operations department in Västra Götaland county and the region of Västernorrland, participated in the study. The hospitals included in the study were similar in size and what type of surgery performed there. Qualitative semi- structured interviews were used to gather data and the interviews were analyzed with a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories and shows that prevention of hypothermia is important according to the anesthesia nurses and that awareness about hypothermia and its prevention has increased. At the same time, it was described that more could be done. The anesthetic nurses felt that there are good practices that increase safety in the prevention of hypothermia. However, it was described as difficult to keep themselves up to date of the latest research. In order to increase the prerequisites and to further develop the staff group, in hypothermia prevention, a person responsible for hypothermia prevention is needed. Conclusion: Knowledge, experience, research and collaboration in the operations team are fundamental factors for preventing hypothermia in the patient, in the best possible way. The anesthetic nurses do not experience hypothermia as a daily problem but mean that more could be done, within that area. More research is needed regarding the usefulness of a person responsible for hypothermia prevention would represent.

Att genomgå ett kirurgiskt ingrepp är förenat med risk för komplikationer. WHO har utarbetat en checklista för säker kirurgi som används av operationspersonal för att minska risken för komplikationer. Patientsäkerhet finns med som en av grundpelarna i kompetensbeskrivningen för anestesisjuksköterskor, och i enlighet med denna ska anestesisjuksköterskan arbeta på ett patientsäkert sätt och uppmärksamma arbetsrelaterade risker. Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskors upplevelser av att använda ”Checklista för säker kirurgi” i sitt dagliga arbete. En kvalitativ studie genomfördes där datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med sju anestesisjuksköterskor. Analys av data gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: Att vården blir tryggare genom en heltäckande bild, Att praktiska skäl medför att anestesisjuksköterskor tar stort ansvar för genomförandet av checklistan, Att göra avsteg men med checklistan i huvudet och Att alla i teamet måste vara delaktiga och ta ansvar. Slutsatser som kan dras är att mer fokus på utbildning av checklistan för samtliga berörda professioner skulle kunna generera ökad följsamhet vid användning av checklistan, ökad förståelse för varandras yrkesområden samt ökad sammanhållningen i teamet. Det bör läggas mer fokus på såväl modifiering av checklistan som kan användas vid akuta situationer som på åtgärder som främjar kommunikationen och kulturen på operationssalen. Vidare studier bör göras om varför avsteg görs och hur detta kan motverkas så att patientsäkerheten kan upprätthållas. / Having a surgical procedure is associated with risk of complications. WHO has prepared a checklist for safe surgery used by surgical staff to reduce the risk of complications. Patient safety is included as one of the cornerstones in the competence description for anesthesia nurses, and in accordance with this, the anesthesia nurse should work in a patient-safe manner and pay attention to work-related risks. The aim of the study was to examine anesthesia nurses' experiences of using the "Safe Surgery Checklist" in their daily work.A qualitative study was conducted in which seven anesthesia nurses participated. Data was analyzed using qualitative content analysis, which resulted in four categories: Care becomes safer through a comprehensive picture; Anesthesia nurses take great responsibility for the implementation of the checklist due to practical reasons; Making deviations but with the checklist in mind; and Everyone in the team must be involved and take responsibility. Conclusions that can be drawn are that more focus are needed on the education of all professions involved, which could generate increased compliance when using the checklist, increased understanding of each other’s occupations and increase cohesion in the team. Also, there should be more focus on modification of the checklist that can be used in emergency situations and on measures that promote communication and culture in the operating room. Further studies should be done on why deviations are made and how this can be counteracted so that patient safety can be maintained.