Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors strategier kring omvårdnaden av patienter med missbruksproblem inom anestesiologisk omvårdnad.Bakgrund Anestesisjuksköterskan möter dagligen patienter med olika bakgrund, förutsättningar och behov. Personer med missbruksproblem har ofta andra fysiologiska och psykologiska faktorer som påverkar anestesin och den anestesiologiska omvårdnaden än personer utan liknade problem. Faktorer som spelar in är t.ex. ökad tolerans mot läkemedel, försämrad förmåga att bryta ner läkemedel i kroppen, ökad blödningsbenägenhet samt stress och oro hos patienterna. Anestesisjuksköterskans kunskap och förståelse för nämnda faktorer är av högsta vikt för att kunna utföra god och optimal anestesiologisk omvårdnad.Design Studien genomfördes med kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer.Metod Deltagarna valdes ut med ändamålsenligt urval. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med anestesisjuksköterskor på fem sjukhus i mellersta och norra Sverige. Intervjuerna skrevs ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat Tolv intervjuer genomfördes under hösten 2016. Analysen av materialet resulterade i tre kategorier med titlarna "Att ha handlingsberedskap", "Att kommunicera med patienten" och "Att vara säkerhetsmedveten". Kategorierna utgjordes av åtta subkategorier som fick benämningarna "Att vara beredd att anpassa doserna", "Att välja rätt läkemedel", "Att hantera blödningsrisk", "Att hantera sticksvårigheter", "Att etablera förtroende", "Att vara tydlig", "Att se till personalens säkerhet" och "Att se till patientens säkerhet".Slutsats Anestesisjuksköterskor är medvetna om de fysiologiska och psykologiska faktorer som påverkar anestesin hos patienter med missbruksproblem. De har en uttänkt strategi för planering av anestesin och för att förhindra att problem uppstår. Läkemedelsrelaterade åtgärder som dosanpassning och läkemedelsval var övervägande. Det var olika åsikter huruvida ett PM eller en generell rutin skulle öka säkerheten eller förbättra handläggandet av personer med missbruksproblemNyckelord: Anestesisjuksköterska; M / Purpose The aim of this study was to describe anaesthetic nurses' strategies for the nursing of patients with misuse dependency within anaesthetic care.Background Anaesthetic nurses daily meet patients with different backgrounds, conditions and needs. There are often different physiological and psychological factors that affect the anaesthesia and the anaesthetic care for persons with misuse problems than for persons without similar problems. These factors could be for example increased tolerance for drugs, impaired ability to digest drugs, increased bleeding tendency, stress and anxiety. The anaesthetic nurses' knowledge and understanding for earlier mentioned factors are of utmost importance for them to be able to perform a good and optimum anaesthetic care.Design The study was made with qualitative research design with semi-structured interviews.Methods The participants were chosen on a representative basis. The data collection consisted of semi-structured interviews with anaesthetic nurses in five hospitals in Sweden. The interviews were written down and analyzed using a qualitative content method.Results Twelve interviews were made during the autumn 2016. The analysis of the material resulted in three categories titled ”Having preparedness for action”, ”Communicating with the patient” and ”Being security conscious”. The categories consisted of eight subcategories that were titled ”Being prepared to adjust the doses”, ”Choosing the adequate medicine”, ”Managing bleeding tendency”, ”Handling difficulties with giving injections”, ”Establishing trust”, ”Being explicit”, ”Ensuring safety for the staff” and ”Ensuring safety for the patient”.Conclusion Anaesthetic nurses are aware of the physiological and psychological factors that affect the anaesthesia of patients with misuse dependency. They have conceived strategies for planning the anaesthesia and for preventing the emerging of problems. The predominant strategies contain drug related measures such as dose adjustment and selection of drugs. There are different opinions whether a PM or a general routine would increase the safety and improve the handling of patients with misuse dependency.Keywords: Anaesthetic nurse; Misuse; Strategies; Experiences

Bakgrund: Varje år drabbas omkring 100 000 patienter av vårdskador inom somatisk sjukvård i Sverige, förutom det lidande som det innebär för den enskilda individen medför det även ökade kostnader på både individ- och samhällsnivå. Det dominerande sättet att arbeta med patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård är genom avvikelserapportering och analysering av negativa händelser. Specialistsjuksköterskan inom anestesisjukvård är precis som all annan hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att rapportera när en avvikelse observerats. En strategi som kan användas för att koppla avvikelserapportering till förbättrad patientsäkerhet är att analysera avvikelser och koda händelserna till specifika områden. Genom att identifiera ett specifikt problem kan ett tvärvetenskapligt team därefter skapas för att granska de negativa händelserna kopplat till en specifik kategori, för att utifrån det resultatet utveckla förbättringar.  Syfte: Syftet var att beskriva och kartlägga innehållet i perioperativa avvikelserapporter på operationsavdelningen som berör patientsäkerheten, relaterade till anestesisjuksköterskans profession. Metod: En retrospektiv registerstudie med induktiv ansats. Datamaterialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och fjorton underkategorier framkom under analysförfarandet. I kategorin patientomhändertagande identifierades flest avvikelserapporter, följt av kommunikation, teknik och organisation. Slutsats: Studiens resultat visar att de avvikelserapporter på operationsavdelningen, som berört patientsäkerhet relaterade till anestesisjuksköterskans profession, som var vanligast förekommande, var relaterade till patientomhändertagande eller kommunikation. I patientomhändertagande var läkemedelsrelaterade avvikelserapporter en av de vanligast förekommande och i kategorin kommunikation var det kommunikationen mellan vårdpersonal som genererade flest avvikelserapporter. Utifrån resultatet ses att mer forskning och fler förbättringsåtgärder behöver göras för att öka patientsäkerheten. / Background: Every year around 100,000 patients suffer from care injuries in somatic health care in Sweden, in addition to the suffering it entails for the individual, it also entails increased costs at both individual and societal level. The dominant way of working with patient safety in healthcare is through incident reporting and analysis of negative events. The anesthetic care nurse, just like all other personnel is obliged to report when an incident is observed. One strategy that can be used to link incident reporting to improve patient safety is to analyze incidents and code the events to specific areas. By identifying a specific problem, a multidisciplinary team can then be created to review the negative events linked to a specific category, in order to develop improvements based on that result. Aim: The aim was to describe and map out the content of perioperative incident reports in the operating department that affect patient safety, related to the nurse anesthetist´s profession. Method: A retrospective registry study with an inductive approach. The data was analyzed using qualitative manifest content analysis. Results: Four categories and fourteen subcategories emerged during the analysis procedure. Most incident reports were identified in the category patient care, followed by communication, technology and organization. Conclusion: The results of this study show that the incident reports in the operating department, which affected patient safety related to the nurse anesthetist's profession, which were most common, were related to patient care or communication. In patient care, medication-related incident reports were among the most frequently occurring, and in the communication category, it was communication between healthcare staff that generated the most incident reports.

Operations- och anestesisjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tillsammans med olika yrkeskategorier under operation - en intervjustudie AbstraktBakgrund: I Socialstyrelsens rapport från 2019 identifierades drygt 13 000 vårdrelaterade skador mellan åren 2013–2018. Av dessa ledde 213 till dödsfall, varv av 53% av patienterna genomgått ett kirurgiskt ingrepp. Orsakerna till dödsfallen varierade mellan kirurgiska skador, vårdrelaterade infektioner och sviktande organ. Rapporten visade även att 39% av de vårdrelaterade dödsfall hade kunnat undvikas. Forskning visar att operationssalen är en särskild utsatt miljö för vårdskador eftersom det multiprofessionella teamet arbetar tillsammans under stor press och där patienten ofta är i ett sårbart och hjälplöst tillstånd. Teamarbetet mellan professionerna är därför viktigt för att kunna utföra en säker och effektiv kirurgi. Dock är brister i teamarbetet en av de vanligaste orsakerna till att komplikationer uppstår under operation.  Motiv: Forskning visar att ett gott samarbete mellan professionerna är grunden för en säker och effektiv kirurgi. Brister i teamarbetet har dock visat öka riskerna för komplikationer under operation, postoperativa vårdskador, mortalitet samt ökade vårdkostnader. Mycket av den rådande forskningen är inriktad på teamarbetet inom hela det operativa teamet och inte mycket från sjuksköterskans perspektiv. Denna studie kan resultera i ökad kunskap om operation och anestesisjuksköterskors erfarenheter av teamarbetet under operation och hur det påverkar deras arbetssituation.   Syfte: Att undersöka operations- och anestesisjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tillsammans med olika yrkeskategorier under operation  Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer med fyra operationssjuksköterskor och fyra anestesisjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Tre huvudkategorier: Sjuksköterskans erfarenheter av bra teamarbete, Sjuksköterskans erfarenheter av dåligt teamarbete och Teamets olika roller i operationssalen, och tio underkategorier baserat på deltagarnas erfaraneheter.  Konklusion: Studien visar att erfarenheter av bra teamarbete var relaterat till att ha förståelse för de olika professionerna, att ha en god kommunikation samt en god teamkänsla. Erfarenheterna av dåligt teamarbete var relaterat till för stark hierarki inne på salen, stress och att det berodde på personen man arbetade med. / Operating room nurses’ and anaesthetic nurses’ experience of working together with different professional categories during surgery – an interview study Abstract   Background: In the National Board of Health and Welfare's report from 2019, just over 13,000 care-related injuries were identified between the years 2013–2018. Of these, 213 led to deaths, of which 53% of patients underwent surgery. The causes of death varied between surgical injuries, healthcare-associated infections and failing organs. The report also showed that 39% of care-related deaths could have been avoided. Research shows that the operating room is a particularly vulnerable environment for healthcare injuries because the multi-professional team works together under great pressure and where the patient is often in a vulnerable and helpless state. The teamwork between the professionals is therefore important to be able to perform a safe and effective surgery. However, shortcomings in teamwork are one of the most common reasons why complications occur during surgery. Motive: Research shows that good collaboration between professionals is the basis for safe and effective surgery. However, shortcomings in teamwork have shown an increased risk of complications during surgery, postoperative care injuries, mortality and increased care costs. Much of the current research is focused on teamwork within the entire operative team and not much from the nurse's perspective. This study may result in increased knowledge about surgery and anesthesia nurses' experiences of teamwork during surgery and how it affects their work situation.  Aim: To examine operating room nurses´ and anaesthetic nurses´ experience of working together with different professional categories during surgery.  Methods: Individual semi-structured interviews with four surgical nurses and four anesthesia nurses. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis. Result: Three main categories: the Nurse's experiences of good teamwork, the Nurse's experiences of poor teamwork and The different roles of the team in the operationgroom, with ten subcategories arose based on the participants' experiences Conclusion: The study shows that experiences of good teamwork were related to having an understanding of the different professions, having good communication and a good team spirit. The experiences of bad teamwork was related to hierarchy inside the operating room, stress and personal issues depended on who they worked with depended on personal characters.

Bakgrund: Anestesi- och operationssjuksköterskor kommer under sitt arbete möta patienter med någon form av kognitiv nedsättning. Specialistsjuksköterskor inom den perioperativa miljön har en skyldighet att erbjuda individanpassad omvårdnad till patienter med kognitiv nedsättning. Den perioperativa dialogen är ett sätt för patienten och närstående att bli införstådda i vårdsituationen och för specialistsjuksköterskor ett verktyg för att få adekvat information om patientens önskemål. Syfte: Syftet var att beskriva anestesi- och operationssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med kognitiv nedsättning inom den perioperativa vården. Metod: I studien användes en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Sex anestesisjuksköterskor och fyra operationssjuksköterskor intervjuades och det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i tre kategorier. Dessa var: “samverkan i team”, “behov av resurser och hjälpmedel” och “behov av individanpassat bemötande och kommunikation”, samt 14 subkategorier. Konklusion: Studien visade att omhändertagande av patienter med kognitiv nedsättning inom den perioperativa miljön var en utmaning. Den perioperativa vården kan anpassas efter patientens särskilda behov genom närståendes delaktighet, ett professionellt samarbete i team samt ett personcentrerat förhållningssätt. / Background: Anesthesia- and operating nurses´ will encounter patients with some form of cognitive impairment during their work. Perioperative specialist nurses have a duty to provide individualized care for patients with cognitive impairment. The perioperative dialogue is a way for patients and their relatives to understand the health situation, and for specialist nurses, it serves as a tool to gather adequate information about the patient's preferences. Aim: The aim was to describe the experiences of anesthesia- and operating nurses´ in caring for patients with cognitive impairment within perioperative care. Method: A qualitative method with an inductive approach was used in the study. Six anesthesia nurses and four surgical nurses were interviewed, and the collected material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis process resulted in three categories: "team collaboration", "need for resources and aids" and "need for individualized approach and communication", along with 14 subcategories. Conclusion: The study revealed that caring for patients with cognitive impairment in the perioperative environment posed a challenge. The perioperative care can be adapted to the patient's specific needs through the involvement of close relatives, professional teamwork, and a person-centered approach.

Bakgrund: Under en operation förlorar patienter sitt medvetande och sin förmåga att upprätthålla sin egen andning. Här är anestesisjuksköterskan oumbärlig och har till uppgift att säkerställa ventilation samt oxygenering för patienten. För att identifiera den svåra luftvägen görs en luftvägsbedömning preoperativt och denna ligger till grund för vilka luftvägshjälpmedel som ska finna nära till hands. Att kunna identifiera, bedöma och förebygga risker vid en svår luftväg är en viktig egenskap för anestesisjuksköterskor. Syfte: Att belysa anestesisjuksköterskors upplevelser av att ställas inför en svår luftväg. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Åtta anestesisjuksköterskor intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades via en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom fyra kategorier: Förberedelser påverkar, Känslor i arbetet, Teamarbetets betydelse, Tekniska svårigheter samt att ett tema framträdde: Erfarenhet: en grundsten för trygghet. Konklusion: Konklusionen av denna studie belyser vikten av snabb och korrekt hantering när en anestesisjuksköterska ställs inför en svår luftväg under generell anestesi. För att förebygga de utmaningar som anestesisjuksköterskorna ställs inför krävs en utarbetad handlingsplan, stark kommunikation, effektivt teamarbete samt en god arbetsmiljö. / Background: Patients lose consciousness and their ability to maintain their own breathing during surgery. The anesthetic nurse is essential since they are responsible for ensuring the patient´s ventilation and oxygenation. To identify a potentially challenging airway a preoperative airway assessment is conducted, informing which airway aid should be readily available. The ability to identify, evaluate and minimize risks linked with challenging airways is an essential skill for an anesthetic nurse. Purpose: To illuminate the experiences of anesthesia nurses when confronted with a difficult airway. Method: A qualitative approach with an inductive methodology was employed. Eight anesthetic nurse participated in semi-structured interviews. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Results: Four categories emerged: Impact of preparation, Emotional aspects of work, Significance of teamwork, Technical challenges, with a recurring theme: Experience as a cornerstone for confidence. Conclusion: The conclusion of this study highlights how important it is to manage quickly and accurately when anesthetic nurses encounter difficult airways during general anesthesia. A well-prepared action plan, effective communication, teamwork and supportive work environment are essential in addressing the challenges faced by the anesthetic nurse.