Vid tillverkning av produkter avsedda för medicinalt bruk är det viktigt att minska mängden av korskontaminering som kan överföras från tillverkningen av en produkt till en annan. Genom att utföra en rengöringsvalidering utvärderar man rengöringsprocessens effektivitet och fastställer vad som behöver göras för att hålla sig inom de nivåer som krävs. I detta examensarbete planeras och genomförs en förstudie till en rengöringsvalidering av det produktionssystem där handdesinfektionsmedlet AHD 2000 tillverkas. Inledningsvis genomfördes en genomgång av produktionssystemet och ett antal så kallade kritiska punkter valdes ut. Dessa punkter är områden där rengöringsprocessens effektivitet bedöms kunna variera. För att mäta effektiviteten genomfördes tre olika tester: svabbtest, sköljtest och en visuell kontroll. För svabb- och sköljtestet analyserades provernas totala organiska innehåll (TOC) och dess förbrukning av kemiskt bundet syre (COD). Erhållna analysresultat jämfördes med beräknade gränsnivåer, dvs. nivåer som kan accepteras för de två testerna. Dessa gränsnivåer är beräknade baserat på en generell nivå som vanligtvis ligger på mellan 10-500 ppm av tillverkad batch. För den visuella kontrollen gjordes en fysisk inspektion för att bedöma synliga spår av produktrester. Resultatet för svabbtestet visade att alla provsvar vid respektive kritiska punkt låg under den beräknade gränsnivån vilket betyder att kriteriet för svabbtestet är uppnått. För sköljtestet hamnade provresultaten något över den beräknade gränsnivån men har trots det bedömts vara inom rimliga gränser. Vid den visuella kontrollen noterades inga synliga spår och detta kriterium var alltså uppfyllt. Slutsatsen är alltså att alla tre kriterier för validering av rengöringsprocessen är uppfyllda vilket betyder att rengöringsprocessen är tillräckligt effektiv för att avlägsna spår av tidigare tillverkad produkt. / When manufacturing products for medicinal use it is essential to reduce the level of cross-contamination. By carrying out a cleaning validation study the effectiveness of the cleaning process is evaluated to see what needs to be done to reach the criteria that are demanded. The main purpose of this thesis has been to plan and execute a pilot study for a cleaning validation of the production system where AHD 2000, a hand disinfection product, is being produced. A physical inspection of the production system was undertaken and several so called critical areas where pointed out where it is possible that the cleaning process varies in its effectiveness. To evaluate its effectiveness three different sampling methods was undertaken; a swab test, a rinsing test and a visual inspection. To evaluate these tests, analysis of the samples from the swab test and rinse test was studied where the level of total organic carbon (TOC) and chemical oxygen demand (COD) of the samples where measured. Acceptance criteria for the two sampling methods were calculated in order to know which levels of maximum carry over from a previous product that could be accepted. The accepted limits are based on a general limit, usually these limits are in the range 10-500 ppm of a previously manufactured batch. For the visual inspection a physical exam of the critical points was performed where signs of visible residue were noted. The results from the swab test for all critical areas were below the acceptance criteria and thus the criteria for the swab test was accepted. As for the rinsing test the results were slightly above the acceptance criteria but were regarded as acceptable. The visual inspection showed no signs of visible traces of product. Based on the results, the three criteria are therefore satisfied and the cleaning process was regarded to be effective enough to remove traces from a previously produced product.

Sammanfattning  Bakgrund. Bland dagens elever och unga vuxna har det framkommit bristande kunskaper kring hygien. Kunskapsbrister kring hygien kan leda till sjukdom, allergi och en större spridning av virus, vilka i sin tur kan medföra samhällskostnader i form av sjukfrånvaro och sjukhuskostnader. Skolan har en viktig roll att utbilda unga om god hygien. Syfte. Syftet med studien var att undersöka hur sex stycken behöriga lärare i ämnet hem- och konsumentkunskap upplevde undervisning kring hygien.  Metod. För att samla in data använde vi oss av semi-strukturerade intervjuer, fyra via telefonsamtal och två via personliga möten. Intervjuerna analyserades individuellt följt av gemensam diskussion. Koderna sorterades och sammanställdes under varsin forskningsfråga som omformulerades till forskningsområden och som sedan blev till rubriker i resultatet. Resultat. I resultatet framkom det att lärarna upplevde tidsbrist för det komplexa innehållet som ämnet innefattade. Det centrala innehållet angående hygien upplevdes vagt men området uppfattades ändå viktigt och undervisades återkommande under hela läsåret. Lärarna upplevde större skillnader i attityd och förkunskaper kring hygien mellan elev och elev än beroende på årskurs. Efter genomgång och repetition tog eleverna till sig kunskaper kring hygienrutiner.  Slutsats. Denna studie förstärker bilden av komplexiteten att undervisa om hygien inom ramarna för de få undervisningstimmar som hem- och konsumentkunskap har förfogat. Lärarna i denna studie upplevde även det centrala innehållet i kursplanen aningen vagt och en önskan om utökat syfte efterfrågades. Av arbetet kan man dra slutsatsen att undervisning kring hygien är av högsta vikt och att man genom repetition lär eleverna de grundläggande kunskaperna som behövs för god hygien. På så vis kan man minska smittspridning som både kan drabba på individnivå och påverka samhällsekonomin i form av sjukfrånvaro och sjukhuskostnader. / Abstract Background. It has emerged that pupils and young adults have lack of knowledge about hygiene. Knowledge deficiencies in hygiene can lead to illness, allergies and a greater spread of viruses, which in turn can lead to societal costs in the form of sick leave and hospital costs. The school has an important role in educating young people about good hygiene. Aim. The aim of the study was to examine how six home- and consumer studies teachers experienced teaching about hygiene. Method. We used interviews to collect data, four of them via telephone and two through personal meetings. The interviews were processed with the help of content analysis and led to categories that we discussed and compiled a result on. Results. The result showed that the teachers experienced a lack of time for the complex content that the subject included. The central content regarding hygiene was vaguely perceived, but was still perceived as important and taught regularly throughout the year. The teachers experienced varying prior knowledge among the students but after reviewing and rehearsing, the students aquired knowledge about hygiene routines. Conclusion. This study shows that teachers in home- and consumer studies experienced the complex syllabus quite vague, as previous research confirms. One can also conclude that teaching about hygiene is of the utmost importance and that through repetition the students learn the basic knowledge needed for good hygiene. In this way, the spread of infection that, in addition to affecting the individual level, also can affect the social economy in the form of sick leave and hospital costs, can be reduced.